Betraktelse om vatten

Betraktelse om vatten

Den här texten om vatten är den tredje av fyra betraktelser som fanns med på den friluftsandakt vid Vätterns strand som ingick i vårt evenemang Myllrande liv. Tidigare har vi delat dem om jord och luft.

Min barndoms sjöar hette Glan och Mårn. Kanske en halvtimmes promenad var det genom skogen till en liten klippa ut i Glan som var min bästa plats att sitta och tänka på. Eller ha eftertänksamma samtal med pappa som känner den där skogen och den där sjön kanske lika väl som vi känner varandra. Mårn var badplatsen, en cykeltur bort. Med strand och camping. Där jag växte upp fanns också Motala Ström, som vi helt enkelt kallade strömmen. Vi var omgivna av vatten fast jag inte tänkte på det så mycket då. Min bror tyckte mycket om att fiska. För mig var och är vatten allra mest att blicka ut över. Helst så att blicken försvinner iväg mot horisonten utan att fastna på någonting. Så som man ser havet från Gotland. Det är allra mest så jag relaterar också till Vättern.

Men jag tycker också mycket om att sitta på stenmuren och dingla med benen och titta rakt ner i vattnet för att försöka få syn på fiskyngel eller skräddare. Dessa fascinerande små insekter som kan gå på vattnet. Det som för lärjungarna var ett mirakel Jesus utförde är så de vanligtvis tar sig fram. När Petrus försökte gå på vattnet sjönk han när tappade tilliten och blev rädd. Jag undrar om skräddare är bra på tillit. Guds minsta finns även här i vattnet och på vattnet. När vi fyller havet med plast och släpper ut så mycket att vattnen blir försurade vad har vi då gjort mot dessa Guds minsta bröder och systrar? Om vi plockar upp även det skräp någon annan kastat och väljer miljömärkt i mataffären. Vad har vi då gjort för Gud? 

Ofta lägger jag också märke till vattnets ljud. Nu fryser inte sjön så ofta längre, men när den gör det blir det tyst. En generalpaus. Och sedan ibland ett dån vid islossning. Vågornas ljud när det blåser hårt och vatten som landar i smattrande kaskader på strandpromenaden. Eller det stilla kluckandet vid stiltje. En gång hade mängder av krossad is samlats i det låga vattnet nära land och klirrade mot varandra som ett klockspel. Det är inte alltid så långt mellan natur och kultur.

Anna Froster skriver i boken Vatten;

Om vi kunde röra oss fritt genom vajande undervattensskogar skulle vi ha lättare att förstå hur många liv som utspelar sig därnere. Egentligen vet vi ju. Att det finns fiskar i alla glittrande färger och former och att en enda vattendroppe rymmer tio miljoner mikroorganismer. Sådant får man höra ibland. Men det är en annan sak att verkligen förstå hur många som andas in det vatten som vi släpper ut, och hur många som har fått sina hem brutalt ommöblerade. 

Vatten kan vara livgivande regn som fyller växter med livskraft och får den gulnade gräsmattan att bli grön. Den törstande flocken i öknen som finner ett vattenhål. Vatten som ger svalka och släcker bränder. Utan vatten inget liv. Men det kan också falla för mycket regn, som blir till översvämningar. Nu stiger också havsvattennivån på ett sätt som både människor och djur får svårt att anpassa sig efter. Det där som vi har kommit att betrakta som en konstant att mäta höjd utifrån. Vattnet expanderar i varmare klimat och de stora isarna smälter. Vi bygger högre vallar. Högst vallar för de rikaste. 

Min bror som fiskar vet att fiskar känner. Det är därför de kämpar för sina liv när man får dem på kroken. Hur tror vi att fiskarna skulle önska att det var i havet? Eller i Vättern? Eller i Glan? Det myllrande livet i vattnet som vi så sällan lyssnar till.

Pröva gärna att sitta stilla och blicka ned i något vattendrag. Vad är det för liv som pågår just där? Eller kanske när du tar ett dopp i en sjö eller i havet. Blunda och pröva tanken hur det skulle vara att leva sitt liv där. Att vara en vattenlevande organism.

Spara på vatten

Spara pa vattenNär någon talar om att vi borde spara på vatten är det lätt att tänka på droppande kranar som bör åtgärdas eller snålspolande munstycken och kortare tid i duschen. Allt detta är bra, men egentligen en ”droppe i havet”.

På liknade sätt som med vårt markanvändande använder vi indirekt mycket mer vatten än det vi exempelvis tvättar oss i dagligen. Vår största förbrukning kommer från produktionen av konsumtionsvaror; likt mat och kläder. Som vi varit inne på tidigare finns här gott om möjliga val för oss alla – val som gör skillnad – både för vår miljöpåverkan i stort och specifikt för vårt användande av den begränsade resursen vatten.

Trots att 71% av jordens yta är täckt av vatten är endast en liten del av detta användbart som dricksvatten eller för bevattning. 97% av jordens vatten finns i form av saltvatten i oceanerna. Av den återstående, användbara, delen går 70% till jordbruket som på en global nivå är beroende av konstbevattning för att maximera skördarna. Ska vi fortsätta uppräknandet av procentsatser tål det att nämnas att 30% av allt ”jordbruksvatten” används för konstbevattning av grödor vi inte äter själva utan låter gå en omväg via boskapsdjur.

Här i Sverige är behovet av konstbevattning ännu begränsat men där klimatet är varmare finns ofta stora vattenkrävande system. I takt med stigande medeltemperatur varnas det dessutom för ett allt större vattenbehov och redan nu dör i världen tio gånger fler människor på grund av brist på rent vatten än på grund av krig. Detta i kombination med att jordens nuvarande 7 miljarder människor beräknas vara 9 miljarder år 2050 skapar onekligen många utmaningar. Liksom med många andra vitala resurser är fördelningen mellan rika och fattiga länder även här förfelad. I Europa använder vi i genomsnitt 200 liter färskvatten varje dag medan samma siffra för Asien och Afrika är 10 liter. Ska vi räkna med vad varje svensk konsumerar även indirekt av vatten per dag kommer vi upp i 5500 liter eller 37 välfyllda badkar. Vill vi själva göra något för att som individer hyfsa till dessa orimliga siffror går det bra att börja med vår mat. För framställning av ett kilo nötkött behövs exempelvis 15 000 liter vatten medan samma mängd vete och liknande grödor endast kräver en tiondel. Tidigare har vi skrivit om hur varje avstådd kaffekopp sparar 140 liter vatten och väljer vi oftare vegetariskt kan vi på liknande sätt minska vår vattenförbrukning rejält.

Ett annat sätt att effektivt spara på vatten är att köpa mindre nya kläder, framför allt kläder av bomull. Inte nog med att konventionellt odlad bomull förorenar jord och vatten genom stor användning av bekämpningsmedel. Den använder även stora mängder vatten. Genom att köpa nästa par jeans i en second handbutik sparas enkelt 10 000 liter vatten in.

Stannar vi oftare upp och reflekterar kring vilka påfrestningar våra vardagliga val innebär för exempelvis vattenförbrukningen blir det också lättare att bryta med våra invanda beslutsmönster. Eller uttryckt på ett annat sätt; vi som redan har ett tiotal jeans i garderoben kanske inser att 10 000 liter vatten gör bättre nytta som bevattning av blivande mat än i produktionen av ännu ett föga använt plagg bland andra hemma hos mig.