Tag Archives: nötkött

Mindre mejeriprodukter

Mindre mejeriprodukter

Vi har flera gånger tidigare nämnt att det är bra för miljö och klimat att dra ned på mängden mejeriprodukter. Den här veckan tänkte vi fördjupa oss lite mer i detta ämne. Att vi för klimatets skull måste minska köttkonsumtionen omtalas allt oftare. Även vi har skrivit om det här. Att använda mindre mejeriprodukter talas det tystare om trots att det i mångt och mycket handlar om precis samma problem. Köttets klimatpåverkan kommer till största delen från själva djuruppfödningen. Värst i sammanhanget är nötköttet och som bekant ingår uppfödning av kor även i produktionen av mjölk.

I själva verket är dessa två produktionskedjor ofta tätt sammanlänkade. Så mycket som 70% av det svenska nötköttet kommer från mjölkkor. Det är framför allt tjurkalvarna som föds upp till det man kallar slaktmogen ålder, men även kött från kor som inte längre mjölkar så bra används. För klimatet bör det vara bra om man kan ta både mejeriprodukter och kött från samma djur. Det som dessutom ger mejeriprodukterna en viss fördel framför köttet är att en ko ger mjölk ett stort antal gånger under sitt liv, men kött bara en gång. Man kan därför se det som att man får mer för samma utsläpp. Ändå är det så att vegetabiliska livsmedel nästan alltid ger mindre klimatpåverkan. Det går åt mycket mer mark, vatten och energi för att föda upp djur.

Av mejeriprodukterna anses ost ge störst klimatpåverkan. Detta beror på att det går åt så mycket som 10 liter mjölk för att göra 1 kilo ost. Samtidigt blir en del näringsämnen koncentrerade i osten och man konsumerar sällan lika stora mängder. Bra att tänka på är att inte så ofta ersätta kött med ost när man drar ned på sitt köttätande. Annars kan den goda effekten utebli. Vi ställer oss allt oftare frågan – skulle det funka med något annat istället?

Det är lätt att tänka att det är en urgammal svensk tradition att dricka mjölk, men det är ett relativt modernt fenomen. Pastöriseringen var en viktig förutsättning för att mjölkdrickande skulle kunna ses som hälsosamt. Tidigare gjorde man mestadels ost och smör av den, vilket var lättare att lagra. Massiv reklam med budskap som; att mjölk ger starka ben, i kombination med att även myndigheterna och sjukvården tänkte sig att mjölk var nyttigt ledde till en kraftig ökning av konsumtionen under 1900-talet. 1923 startades en lobbyorganisation som kallades Mjölkpropagandan. Idag är ordet propaganda alltför laddat och motsvarande organisation kallas Mjölkfrämjandet. Sverige ligger i toppskiktet när det gäller konsumtion av mejeriprodukter och internationellt sett är det ovanligt att som vuxen tåla att dricka mjölk.

För att kon ska producera mjölk hela tiden ser man till att hon är dräktig så ofta som möjligt. Kalven skiljs från kon inom ett par dagar, ofta direkt efter födelsen. Den föds upp på mjölk eller på torrmjölkspulver och vatten. Mjölkkorna är avlade för att vara högproducerande och en del hälsoproblem har följt på detta enligt Per Jensen som skrivit Hur mår maten?. Årligen drabbas till exempel 15% av de svenska korna av juverinflammation. Klövskador och hälta är ett ökande problem och beror på att sår lätt blir infekterade när korna ofta kliver i gödsel. Antalet kor har minskat i Sverige. Antalet mjölkproducerande gårdar har minskat ännu mer, men varje ko producerar mycket mer mjölk än förr – nästan 10 000 kg om året. För att detta ska vara möjligt krävs att de äter kraftfoder. Detta importeras ofta så att vi använder mark, vatten och energi i andra delar av världen. Kraftfodret leder ofta till att korna får kronisk diarré, vilket är en orsak till att klövskadorna ökat.

Förr betade korna i Sverige gräs på sommaren och för att få foder till vintern slog man ängar med lie och torkade gräset och örterna. Denna mark gödslades inte med något annat än det djuren själva lämnade ifrån sig där. Man brukade också torka tunna grenar och löv för att använda som vinterfoder. Fortfarande betar många kor gräs på sommaren, men för övrigt är det mesta förändrat och det krävs att konsumtionen går ned för att produktionen ska kunna ske på ett hållbart sätt. Enligt författarna till Mat och Klimat är det en hållbar nivå att använda mejeriprodukter 2-3 gånger i veckan. Det är förstås ett riktmärke som beror på hur mycket man äter åt gången. Vi har satsat på att minska mängden snarare än antalet gånger. Läs gärna våra tidigare tips om alternativ gjorda på havre och om klimatsmarta pålägg.

Det allra viktigaste när det gäller mejeriprodukter är att man väljer KRAV. I konventionell produktion är det importerade kraftfodret hårt besprutat och i många fall ingår soja odlad på tidigare regnskogsmark. På sojaodlingarna används dessutom ofta kemikalier som på grund av sin giftighet är förbjudna i Europa. I den ekologiska produktionen av mejerivaror måste även fodret produceras ekologiskt.

Spara på vatten

Spara pa vattenNär någon talar om att vi borde spara på vatten är det lätt att tänka på droppande kranar som bör åtgärdas eller snålspolande munstycken och kortare tid i duschen. Allt detta är bra, men egentligen en ”droppe i havet”.

På liknade sätt som med vårt markanvändande använder vi indirekt mycket mer vatten än det vi exempelvis tvättar oss i dagligen. Vår största förbrukning kommer från produktionen av konsumtionsvaror; likt mat och kläder. Som vi varit inne på tidigare finns här gott om möjliga val för oss alla – val som gör skillnad – både för vår miljöpåverkan i stort och specifikt för vårt användande av den begränsade resursen vatten.

Trots att 71% av jordens yta är täckt av vatten är endast en liten del av detta användbart som dricksvatten eller för bevattning. 97% av jordens vatten finns i form av saltvatten i oceanerna. Av den återstående, användbara, delen går 70% till jordbruket som på en global nivå är beroende av konstbevattning för att maximera skördarna. Ska vi fortsätta uppräknandet av procentsatser tål det att nämnas att 30% av allt ”jordbruksvatten” används för konstbevattning av grödor vi inte äter själva utan låter gå en omväg via boskapsdjur.

Här i Sverige är behovet av konstbevattning ännu begränsat men där klimatet är varmare finns ofta stora vattenkrävande system. I takt med stigande medeltemperatur varnas det dessutom för ett allt större vattenbehov och redan nu dör i världen tio gånger fler människor på grund av brist på rent vatten än på grund av krig. Detta i kombination med att jordens nuvarande 7 miljarder människor beräknas vara 9 miljarder år 2050 skapar onekligen många utmaningar. Liksom med många andra vitala resurser är fördelningen mellan rika och fattiga länder även här förfelad. I Europa använder vi i genomsnitt 200 liter färskvatten varje dag medan samma siffra för Asien och Afrika är 10 liter. Ska vi räkna med vad varje svensk konsumerar även indirekt av vatten per dag kommer vi upp i 5500 liter eller 37 välfyllda badkar. Vill vi själva göra något för att som individer hyfsa till dessa orimliga siffror går det bra att börja med vår mat. För framställning av ett kilo nötkött behövs exempelvis 15 000 liter vatten medan samma mängd vete och liknande grödor endast kräver en tiondel. Tidigare har vi skrivit om hur varje avstådd kaffekopp sparar 140 liter vatten och väljer vi oftare vegetariskt kan vi på liknande sätt minska vår vattenförbrukning rejält.

Ett annat sätt att effektivt spara på vatten är att köpa mindre nya kläder, framför allt kläder av bomull. Inte nog med att konventionellt odlad bomull förorenar jord och vatten genom stor användning av bekämpningsmedel. Den använder även stora mängder vatten. Genom att köpa nästa par jeans i en second handbutik sparas enkelt 10 000 liter vatten in.

Stannar vi oftare upp och reflekterar kring vilka påfrestningar våra vardagliga val innebär för exempelvis vattenförbrukningen blir det också lättare att bryta med våra invanda beslutsmönster. Eller uttryckt på ett annat sätt; vi som redan har ett tiotal jeans i garderoben kanske inser att 10 000 liter vatten gör bättre nytta som bevattning av blivande mat än i produktionen av ännu ett föga använt plagg bland andra hemma hos mig.