Category Archives: Reflektion

Den andres perspektiv

Den andres perspektiv

Så här i juletid hamnar fokus ofta på den egna familjen och man glömmer lätt de som står utanför ljuskretsen. Samtidigt ordnas mycket för t ex hemlösa och det skänks pengar till välgörande ändamål. De val vi gör när vi köper saker, upplevelser eller mat påverkar ofta fler än vi tänker på. Det kan kännas svårt att verkligen sätta sig in i alla led och aspekter, men vi skulle denna vecka vilja uppmana till att då och då pröva att låta tankarna lämna det egna julstöket och fundera kring hur världen skulle se ut om du såg den genom någon annans ögon. Vad skulle vara viktigt om du såg saker och ting ur den andres perspektiv?

Vad skulle hända om den nicaraguanske bananplantagearbetaren på en konventionell odling stod i butiken nästa gång du väljer mellan en konventionell och en KRAV-odlad banan? Han exponeras för giftiga bekämpningsmedel i stora mängder och hans tidigare närmiljö är förstörd av enorma monokulturer där det kanske tidigare fanns regnskog. Det skulle göra en enorm skillnad för honom om det var mer lönsamt att odla ekologiskt. Skulle du kunna se honom i ögonen och säga att du tycker att det är viktigare att det är billigt? Eller om arbetaren på en konventionell bomullsodling stod utanför provhytten nästa gång du köper kläder? Huvudvärk, illamående, svimningar och svåra allergier är exempel på vanliga åkommor som härrör från den omfattande användningen av bekämpningsmedel. Dessutom bidrar odlingarna till bristen på rent vatten.

Skulle ett möte med en invånare i Mocambique som pga klimatförändringarna drabbas av återkommande översvämningar kunna påverka dina semesterplaner så att du väljer en tågresa istället för flyg?

Teknik har oerhört kort livslängd nuförtiden. Framför allt på så sätt att det snabbt kommer nya versioner som gör att man upplever det man har som gammalmodigt trots att det fungerar fortfarande. Mobiler och datorer, som en gång var lyxvaror, köper många så fort det kommer ut nya versioner på marknaden, även om förbättringen är marginell mot det man redan har. Det finns t o m de som köar i sovsäck när det släpps en ny Iphone – som om det vore en ”once in a lifetime experience”, något man absolut inte får missa. Reflektera gärna över de enorma mängder skrot detta ger upphov till. En del av detta tas om hand relativt väl, men mycket hamnar i berg av sopor i andra länder där det bränns för att frigöra metaller. Där jobbar människor med tungmetaller, kemikalier och lösningsmedel utan skyddsutrustning och undersökningar visar att många har förhöjd nivå av bly i blodet. Hur skulle det vara att leva och arbeta där?

Öva dig i att se den andres perspektiv när du gör dina val. Vem påverkas av vilken typ av produktion som är mest lönsam? Vem påverkas om det billigaste alltid säljer bäst? Är det kanske någon annan som får betala med sin hälsa och sin närmiljö? Om den personen kunde se dig i ögonen och tala direkt till dig, vad skulle han säga? Skulle du kunna svara att det inte spelar någon roll när det är extrapris och allt? Eller att du faktiskt behöver allt du köper? Eller att du måste ha semester i sol och värme för att klara vintern? Pröva att tänka om varje människa du möter; jag skulle ha kunnat vara som du. Eller om människorna du ser på nyheterna; det skulle ha kunnat vara jag.

Martin Lönnebo har skrivit:

Livet skulle bli mer omfattande om jag någon gång ibland kunde se med havsörnens ögon, tala blåvalens språk, tänka med delfinens hjärna och känna med elefantens kropp eller vara en mört i gäddans käft. Jag kan göra det enklare genom att synvinkla det mänskliga: se på världen med Josef Stalins blick (hoppas jag är inlåst då), älska med Franciscus hjärta eller fnissa med väninnor i en tonårsflickas kropp. Jag kan göra det svårare (och det roar mig) genom att gå in i den andliga världen av osynliga kvaliteter (som ju också är vår värld) och ge den synlig form efter människans härligt primitiva vana: Hur ser en demon på min själ? Vad lägger en seraf märke till i Guds blick?

Hösttröst – bejaka november

SmafaglarNu mörknar det alltmer och de färgsprakande löven har fallit från träden. Den vita snön har inte anlänt ännu, eller gör bara tillfälliga besök. Adventstiden, med alla ljus, saffran och pepparkakor, är en bit bort, liksom midvintersolståndet då det vänder och blir ljusare igen. Många upplever november som den tyngsta månaden på året och känner att man behöver hösttröst. Budskapet man möts av är då ofta; bättre fly än illa fäkta. Kanske lockar en flygresa till soligare nejder? Kanske ett köpcentrum så kraftigt upplyst att man glömmer att det är mörkt ute? Kanske piggar det upp med nya kläder, nya skor, nya möbler? Eller ska vi kanske låtsas att det redan är jul – är inte det mysigare än november? Och då finns det ju massor av saker man skulle kunna köpa.

Förra året hade jag en period under hösten då jag (Sofia) kände mig stressad över att tiden bara tycktes rinna förbi. Jag gick en promenad och stod en stund med blicken ut över Vättern. Då kom tanken: Det är inte snart jul. Det är november. Och med ens saktade tempot in. Den här veckan tänkte vi dela med oss av några små idéer som förgyller november för oss och som snarare handlar om att ta vara på än om att fly. Många är gratis, ingen är dyr och de belastar miljön enormt mycket mindre än en flygresa eller shopping på den nivå vi i Västvärlden ägnar oss åt nuförtiden. Ta det som inspiration till att hitta dina egna små knep. På slutet finns två recept på passande novemberdrycker.

Är man klar med morgonbestyren innan det ljusnar har man som störst möjlighet att använda dygnets få ljusa timmar. Passa på att gå ut under dagen på lediga dagar eller t ex på lunchrasten. Särskilt soliga dagar, men även när det är molnigt piggar det upp med en promenad i dagsljus.

På kvällen kan man gärna kura skymning när man har tid. Tänd ljus istället för lampor, läs böcker, prata, spela spel, lägg pussel, hyr eller låna en bra film (t ex de spektakulära naturfilmerna i serien Planet Earth). På arbetsplatser är det ofta mycket att göra på hösten, men de sociala förväntningarna på att man ska ha varit med om en massa spännande saker är inte så stora. Ta vara på det och gör stundtals ingenting! Tofflor och varma filtar är mysiga att ha när det känns ruggigt.

Ta in det vackra med hösten så varar det längre. Jag torkade en näve nypon, tog in kastanjer och pinnar och lade några vackra löv i press. Man behöver inte göra det så avancerat som att binda en krans. Att arrangera fynden på ett vackert fat tar bara några minuter. Pyssliga och kreativa inneprojekt passar utmärkt i november. Här ska man förstås hitta något man tycker är roligt. Själv har jag tänkt sy en klänning i ekologisk bomull och är i full färd med att konstruera ritningen till årets pepparkakshus – i form av huset vi bor i.

Jag har på senare år börjat äta D-vitamin så här års, men är annars skeptisk till kosttillskott. Forskning tyder på att det är nyttigare att få i sig vitaminerna via kosten och det känns sundare på alla möjliga sätt. När det mörknar behöver man mycket näring för att pigga upp sig så det kan vara värt att tänka lite extra på vad man äter. Vi har tidigare nämnt nypon som en rik källa till C-vitamin. En annan sådan som enkelt kan odlas i Sverige är havtorn. KRAV-märkta citrusfrukter från t ex Italien eller Spanien kan man också unna sig ibland. Färgglada frukter, bär och grönsaker är ofta rika på antioxidanter. I säsong (nästan jämt) är morötter och rödbetor som passar t ex i en rustik höstgryta eller värmande soppa. Äpplen är också vitaminrika.

Vitlök sägs skydda mot förkylning och kryddig mat upplevs ofta som värmande. Kryddor är ok ur klimatsynpunkt även om de fraktats långt eftersom de väger lite, är lätta att packa, har lång hållbarhet och används i liten mängd. Honung är bakteriedödande och sägs också skydda mot förkylning. Varm dryck med honung i upplevs ofta som lindrande om man ändå blivit förkyld. Nyttigast är honungen dock om man inte värmer den. Ät som den är, ha som pålägg eller mixa i en smoothie.

 

Värmande dryck

Lägg en bit 70% mörk choklad i kastrull med en rågad tesked honung och låt chokladen smälta. Fyll på med havremjölk till dess det är lagom till ett stort glas och värm drycken så att den blir ångande varm. Välj KRAV- och Rättvisemärkt choklad.

 

Vitaminspäckad smoothie

2 dl frysta blåbär
1 stort päron
1 1/2 dl havremjölk
1/2 vaniljstång
2 tsk honung
2-3 urkärnade, torkade nypon eller ca 1 tsk nyponskalsmjöl

Dela och skrapa ur vaniljstångens innehåll i en mixer eller skål om du använder mixerstav. Lägg gärna skalet i en burk med socker, låt det stå och skaka om ibland, så har du snart ett smakrikt vaniljsocker. Lägg i övriga ingredienser och mixa till en krämig dryck. Räcker till två stora glas.

Att uppleva naturen

FjallutsiktNär vi bodde i Göteborg tänkte jag (Sofia) ibland på att man en vanlig dag bara såg ting och miljöer som skapats av människor; byggnader, vägar, bilar… Även grönskan är planterad och iordningställd av människohand i form av parker och rabatter. Jag tänkte att det är lätt att få hybris i städer och tro att vi har kontroll över allting. När det regnar ser man inte heller vilken funktion detta har. Naturens krafter är mest i vägen. Man får sällan tillfälle att verkligen uppleva naturen och det är en brist.

Den stora kontrasten upplevde jag när vi åkte till Åre och vandrade i fjällen. Där kan man gå i timmar och det enda man ser av mänsklig inblandning är grånade ledpinnar av trä. Som människa är man väldigt liten där, men del av något stort. Man kan förbereda sig, men inser tydligt att man inte kontrollerar miljön. Det kan komma störtskurar av iskallt regn, hård blåst, snö mitt i sommaren – och förstås strålande solsken när man minst väntar det.

Vadstena, där vi bor nu, är kanske mer kulturhistoria än natur, men präglas också av Vättern. Den stora sjön är ofta en påtaglig påminnelse om naturens mäktiga krafter. Jordbrukslandskapet staden omges av upplever man gärna som mer naturligt än staden, men är förstås egentligen också en mänsklig konstruktion.

Vi har makt att utrota djurarter, förgifta jord och vatten, påverka klimatet och mycket annat, men vi kan inte i en handvändning avstyra effekterna när naturen slår tillbaka. Vi kan inte välja att fortsätta som nu och tro att naturen tiger still. Det är hög tid att hejda sig och börja leva på naturens villkor, acceptera att den sätter gränser som vi inte ens borde försöka ta oss över. För de flesta av oss kräver detta drastiska livsstilsförändringar. Jag tror det är betydelsefullt att lära känna naturen bl a genom att vistas i den, för att förstå vad det är vi är på väg att förlora och vad vi borde göra. Om man har barn eller arbetar med barn tror jag att det spelar roll för deras framtida engagemang att de får uppleva naturen på nära håll.

Min morfar jobbade bl a i skogen och var mycket intresserad av jakt. Jag har ett barndomsminne av att gå med honom i skogen och han pratade om träd, spår och spillning, hur man ser skillnad och vad djuren och växterna heter. Tyvärr har jag glömt mycket av kunskaperna han försökte ge mig, men känslan för naturens betydelse förmedlade han. Det är inte alltid viktigt att veta vad saker heter, men tanken slog mig nyligen att när man känner människor vet man vad de heter. Att lära sig namn kan vara ett sätt att lära känna naturen och när man har en relation till växterna och djuren är det lättare att komma ihåg vad de heter. Jag har t ex inte svårt att minnas vad växterna på vår koloni heter, de vi har odlat själva. Vad heter träden du passerar på väg till jobbet? Vilka fåglar ser man ofta där du bor? Fisken vi äter är ofta anonym. Där vet man vad den heter, men inte hur den såg ut när den levde. Att ta reda på det kan vara ett sätt att öka respekten för hållbart fiske. I somras besökte vi Vätternakvariet och såg en del av de fiskar som lever i vår närmaste sjö.

För några år sedan besökte vi Tännforsen i Jämtland som är en turistattraktion. Det ger en viss prägel att många besöker den och omgivningen har delvis anpassats efter det. Men själva vattnet, det mäktigt forsande, är orört. På en skylt om platsens historia stod att det i flera omgångar diskuterats att bygga ut vattenkraft där. Att se vattnets fria flöde och ana hur annorlunda det hade kunnat bli gav en helt annan känsla för vikten av att låta de kvarvarande älvarna vara, än att bara läsa om det.

De flesta av oss har långt till vildmark, men nationalparker och naturreservat finns spridda över hela Sverige. Det är också sätt att uppleva naturen. Ofta finns det skog, sjöar eller andra naturtyper även i närheten av bostadsområden och annars kan även parker och grönområden i städer ge en aning om vad det handlar om. Vistas där. Njut, men våga också känna efter hur det skulle vara om dessa områden förstördes.

Träd och koldioxid

Träd och koldioxid

Vid rapporter om och beskrivningar av det allvarliga hot växthuseffekten utgör är det onekligen lätt att bli uppgiven. Kanske inte minst över att våra insatser kan minska utsläppen av koldioxid, men inte offensivt ta bort de utsläpp som vi och våra medmänniskor ständigt bidrar med i vår moderna vardag. Vi tycks bara kunna göra vår påverkan mindre dålig – inte bra. Den här veckan handlar vårt tips om träd och koldioxid. Genom att använda naturens egna system och så att säga arbeta med naturen kan vi faktiskt aktivt ”äta upp” en del av utsläppen. Detta magiska sker genom träd som tar upp koldioxid ur luften. I processen med solenergi och fotosyntes lagras koldioxid som kolhydrater i trädet och blir till byggstenar i dess uppbyggnad.

Alla träd bidrar med att samla in koldioxid medan de växer. Då trädet ökat med en kubikmeter i volym har det sugit upp ett ton koldioxid. Samtidigt har trädet även bidragit med 700 kilo syre. När sedan träden används till pappersmassa eller eldas upp som pellets släpps koldioxiden ut igen. Det är naturligtvis besvärande ur ett klimatperspektiv, men är en del av kolets naturliga kretslopp. Ett problem med fossil energi är att vi på kort tid tillför kretsloppet för mycket kol. Vad som lagrats under 100-talet miljoner år släpps ut på några decennier. Ett hållbart skogsbruk överdoserar däremot inte kolet utan samlar in samma mängd som släpps ut. Väljer vi dessutom att plantera fler träd än vi använder minskar mängden kol i atmosfären. Vill vi sedan fördröja utsläppet av kol i dess naturliga kretslopp kan trämaterialet användas till att bygga exempelvis hus eller möbler. Kolet i träet är då bundet i kanske ytterligare något hundratal år.

Viktigt vid användandet av träd i olika produkter är att skogsbruket är hållbart genom att nya träd återplanteras och att skyddsvärd skog inte avverkas på ett ansvarslöst sätt. Viss hjälp till guidning av schysst skogsanvändande finns genom FSC-märkningen. I större skala finns för övrigt inspirerande exempel på vindkraftverk som byggs i trä; med miljövinster i många led som följd. Lyssna här.

För egen del ligger eget byggande av hus eller vindkraftverk relativt långt borta, men även i min vardag finns en hel del jag kan göra som har positiv effekt på skogen. I kläder är exempelvis bambu eller viskos, som kommer från träfibrer, att föredra framför konventionell och hårt besprutad bomull eller nylon och polyester, som baseras på fossila råvaror. Ett enkelt sätt att minska mängden träd som blir till pappersmassa är att komplettera ”Reklam, nej tack”-skylten på brevlådan med att avsäga sig den adresserade reklamen här. Dessutom planterar organisationen ett träd för varje medlem!

Många produkter i vår vardag har sitt ursprung i skogen. Inte bara vackert åldrande möbler, verktyg och prydnadssaker. Allrengöringsmedlet såpa kommer från kolsamlande tallar och har du ännu inte prövat smaken av skog genom exempelvis björksavdryck, björklövsaft, gransirap eller klassikern lönnsirap är detta att rekommendera. När vi på detta och många andra vis gynnar skogsprodukter ökar även möjligheterna för ett uthålligt och växande skogslandskap.

Den som har plats kan själv plantera nya träd. Gläd dig då åt att träden kommer att vara till nytta för mängder av djur och ge vinster till dig själv i form av frukt att skörda – om trädet är av sådant slag – och det rogivande susande som vinden kommer att bjuda på i trädets krona. Bor du i närheten av en trafikerad väg eller område där andra skadliga partiklar far omkring? Gläd dig då över ditt träd som under ett år kommer fånga in cirka nio kilo av detta skadliga stoff. Saknar du en egen trädgård kan du vänligt förklara för din kommunalpolitiker vilka vinster det finns med fler träd i den offentliga miljön.

Vill du spara på existerande skog är det även effektivt att fundera på matvanorna. Mycket av vår kött- och mejerikonsumtion bygger på storskalig odling av kraftfoder (sojabönor och palmolja med mera) på andra kontinenter. I länder som Brasilien har stora arealer av regnskog skövlats för att använda till betesmark eller odling av foder för nötdjur. Som individ minskar du din delaktighet i detta genom att i högre grad välja vegetarisk kost. Genom en mindre del animalier i kosten krävs mindre odlingsyta för att framställa samma mängd energi och näringsämnen till vår mat. Då blir det även lättare att använda större ytor till respektingivande och växthusdämpande träd.

Respektingivande, ja. Då avsaknaden av skog ibland är påtaglig där vi bor, i Vadstena, gjorde vi under sommaren ett besök i Tiveden nationalpark (varifrån för övrig bilden längst upp är tagen). Att vandra och utforska äldre och relativt opåverkad skog tror jag gör många gott. Om förståelsen för denna miljö ökar kan en fascinerande vördnad för skogen födas och även en starkare motivation att bevara den.

Även om många fler träd kan planteras i Sverige finns platser där behovet är mer kritiskt. Själva har vi bland annat stött Vi-skogen. De planterar träd i området runt Victoriasjön. Dessa träd bidrar globalt genom sin insamling av koldioxid men även mycket konkret på det lokala planet genom att hindra jorderosion och förse människor med mat. Varför inte skänka ett gåvogram på planterade träd nästa gång du ska uppvakta någon som ”har allt”?

För fortsatt inspiration och fascination för trädens möjligheter rekommenderas den bok som givit mig (Peter) många uppslag och faktaunderlag till denna veckas miljötips. Nämligen Träd kan rädda världen, av Johan Tell.

Att använda mindre energi – avelektrifiering

Att använda mindre energi - avelektrifiering

I David Jonstads utmärkta bok, Kollaps, beskriver han ett experiment från BBC-serien Bang goes the theory. Det är en illustration av hur välbehövligt det vore att använda mindre energi. En vanlig tvåbarnsfamilj flyttar in i ett hus med instruktioner om att bete sig precis som hemma. Huset kopplas under natten bort från det vanliga elnätet och istället kopplas det till ett mänskligt kraftverk bestående av cyklar som konverterar åttio cyklisters arbetande benmuskler till el. Vid familjens frukost är de flesta av cyklisterna igång; att koka upp en halv liter vatten kräver under processen tjugo personer, mikron åtta personer och brödrosten tio vältränade cyklister. Under dagen får cyklisterna det allt tuffare i takt med att dammsugare, datorer och tv-spel används inne i huset. Åttio cyklister, drypande av svett, högröda i ansiktet och frenetiskt trampande räcker inte till framåt middagstid. När söndagskycklingen sätts in i ugnen samtidigt som pappan dammsuger och barnen ser på tv går strömmen i huset.

Översätts experimentet till svenska förhållanden, där den totala energiåtgången är 612 terawattimmar om året, skulle vi behöva kalla in 700 miljoner cyklister. För varje svensk 75 personer som dag och natt cyklar; för vårt ljus, vår värme, transport, mat, konsumtion etcetera. David konstaterar att dessa cyklister i verkligheten till 85% består av energi som kommer från olja, kol och gas. Alltså energi som det tagit 100-tals miljoner år att framställa och vars utsläpp av koldioxid nu rubbar villkoren för allt levande på ett tidigare inte skådat vis.

Hur ska då du och jag göra för att använda mindre energi? Jag tror att en hel del är vunnet genom att medvetandegöra att vår vardagliga och bekväma elanvändning i själva verket inte alls är oproblematisk. Det lönar sig att försöka se sig själv och ens beteenden utifrån. Vad i vardagen använder du el till och vad av detta kan minskas eller upphöra? Varför ska lampor egentligen lysa i de rum du inte befinner dig och vad är egentligen poängen med att datorns skärm inte stängs av helt och hållet då den inte används? Saknar du fysiska funktionshinder kan du troligen öppna dörrar av egen kraft istället för att trycka på den elektriska dörröppnaren.

Genom att välja det energisnålaste alternativet vid nyinköp gör du även plånboken en tjänst då vi knappast behöver tvivla på att dagens elpriser kommer att höjas kännbart i takt med att den förrädiskt billiga oljan blir allt mer kostsam att frambringa. Även vi har många prylar som drivs av el, inte minst i köket, men börjar vid inköp på allvar fundera kring om det finns alternativ som varken har batteri eller sladd. Min (Peters) klocka har visserligen batteri men det laddas upp av ljus och är nu inne på sitt fjärde oklanderliga år. När vår plastiga digitaltermometer lämnades bland elavfallet kändes det fint att sätta upp en pålitlig analog variant som pryder sin plats utanför fönstret. Väljer du att ge bort fantasifulla kvalitetsleksaker av trä kan de mycket väl bli en större fullträff än överskattade blipp-bloppande energislukande plastprylar som sällan håller till nästa generation.

Många av oss har gjort den årliga Earth Hour till en mysig tradition med en timme av levande ljus och vilande elapparater. Vi brukar låta det bli en helkväll med goda samtal och kanske lite Kalaha. Man behöver ha tänkt ut något att äta som inte behöver värmas och tända några ljus (100% stearin) i badrummet innan det mörknar, men särskilt svårt är det inte. Under ett år prövade vi i fastetid att utveckla detta till en kväll per vecka och det kändes ofta som tillfällen att se fram emot snarare än som en uppoffring. Vi har nu planerat att unna oss åtminstone en sådan kväll per månad. Självklart drar till exempel kyl och frys el även dessa timmar, men det är ändå verkligen att använda mindre energi och inte minst en påminnelse om att mycket el används på rutin snarare än för att det är nödvändigt.

Stor betydelse för miljön har även vilken sorts el vi väljer. Alltså vilket elbolag vi ger förtroendet att producera vår el. Många vet exempelvis att vårt statliga bolag Vattenfall haft, och har, gigantiska satsningar på kolkraft i Tyskland. Bortsett från att detta bolag går bort kan dock valet vara ganska knepigt. Lyckligtvis har Greenpeace gjort en behändig lista där de anger hur stor andel förnyelsebar energi de olika elbolagen har. Gå gärna in och byt till ett bättre val redan idag!