Miljövänlig fest

Fest i miljövänlig anda

Den 3 maj fyllde jag (Sofia) 40 och den 11:e bjöd jag in till fest. Från alla utom den närmaste familjen hade jag önskat mig bidrag till Naturskyddsföreningen eller Världsnaturfonden istället för presenter. Jag ville att det skulle vara en miljövänlig fest – även gällande maten. Det blev en nästan helt vegetarisk buffé (förutom sillen) med i väldigt hög grad KRAV-märkta ingredienser. Våren är en svår säsong, så vi satsade mest på de alltid gångbara rotsakerna. På vår koloni hade rabarbern börjat komma upp, så den använde vi tillsammans med förra årets rabarber från frysen. Några regionala delikatesser förgyllde buffébordet. Ordnar du fest någon annanstans än i Östergötland finns det kanske något annat passande som produceras i närheten av där du firar. Vi räknade upp dessa recept så att de skulle räcka till 30 personer för att vara på den säkra sidan – gästerna var 28. Det blev ganska mycket över, men allt som inte har lång hållbarhet funkar bra att frysa så ingenting gick till spillo på vår miljövänliga fest. Detta fanns med på buffébordet:

Röd rågsallad

Pastasallad

Bovetesallad

Marinerad bönblandning

Basilikasill

Grönärtshummus med och utan vitlök (recept finns här till den med vitlök)

Rabarberchutney

Geta med och utan vitlök (en variant på Feta från Löts gårdsmejeri)

Grovt surdegsbröd med russin och solrosfrön och vetesurdegsfrallor med fänkål, som Peter bakat

Getbrie med och utan vitlök samt mesost från Löt

Änglamarks ost

Här skriver vi de flesta recepten så att de är lagom till 4 personer på en buffé. Då kan du själv räkna om det till det antal gäster du har eller anpassa utifrån hur många rätter du har med. Ta inte full mängd kryddor på en gång utan börja med något mindre och smaka av, för det kan bli lite annorlunda när man gör större mängder. Till eftermiddagskaffet serverades chokladtårta med lakritsgranulat i fyllningen och halvsyltad rabarber på, samt några av barndomens favoritkakor. Här bestod miljöanpassningen av att vi valde KRAV-märkta ingredienser och valde bort att dekorera med frukt och bär som inte alls var i säsong.

 

Röd rågsallad

1 dl hel råg
2 stora rödbetor
1/2 vit saltgurka (vi använde Brinks)
1 dl russin
2 msk fjällbjörksolja från Örtagård öst
1 tsk äppelcidervinäger
ca 3/4 tsk salt
några drag med svartpepparkvarn

Vi använde råg direkt från Haningetorps gård och den behövde rensas först. Därefter lät vi den ligga i blöt ungefär ett halvt dygn och kokade den sedan ungefär en timme. Den sväller en hel del och det blev efter kokning ca 2,5 dl. En enklare variant är att använda t ex matvete. Riv rödbetorna och skär saltgurkan i lagom stora bitar. Blanda samman allt och smaka av kryddningen.

 

Pastasallad

4 dl stora makaroner t ex Änglamark
1 dl soltorkade tomater
2 morötter
1 burk (2 dl) crème fraiche
2 tsk torkad timjan
2 tsk torkad basilika
ca 1 1/2 tsk salt
svartpeppar efter smak

Klipp tomaterna i något mindre bitar och koka dessa med pastan. Riv morötterna och blanda samman allt när pastan svalnat. Det kan gå åt proportionerligt mindre mängd crème fraiche till en stor sats. Pröva och se så att det blir lagom krämigt.

 

Bovetesallad

1 dl helt bovete
krm malda nejlikor
krm spiskummin
krm salt
2 palsternackor
1 äpple
zest och saft från 1 citron
4 tsk honung
1 dl ärtor
1 dl torkade tranbär
1 tsk salt
krm spiskummin
svartpeppar efter smak

Koka bovetet enligt anvisningarna på förpackningen tillsammans med nejlikor och spiskummin. Ha i saltet efter halva koktiden. Riv palsternackorna och äpplet. Rör ihop citronzest, citronsaft och honung. Blanda samman allt.

 

Marinerade bönor

Det här receptet gjorde vi fyrdubbel sats av vilket blev lagom till min fest, så på en buffé räcker det till fler än fyra personer.

285 g bönor, tetrapack eller konserv (vi använde kidneybönor och stora, vita)
1 msk olivolja
1/2 msk rödvinsvinäger
1/4 tsk salt
svartpeppar

Blanda samman allt och låt det stå och dra en stund. Görs med fördel dagen innan, men den behöver inte dra så länge.

 

Receptet på sill hämtade vi här, men bytte ut crème fraiche och majonäs mot gräddfil och hoppade över vitlöken eftersom vi redan hade mycket av två av dessa produkter på buffén. Vi visste också att en del gäster inte uppskattar vitlök och jag tål inte majonäs.

 

Rabarberchutney

375 g rabarber
ca 12 g färsk, skalad ingefära
Något mer än 1/3 dl honung
Något mer än 1/3 dl råsocker
Knappt 1 tsk äppelcidervinäger
2 krm kryddpeppar
2 krm vaniljsocker
1/2 tsk salt
En gnutta cayennepeppar

Skiva rabarbern i centimeterlånga bitar. Finhacka ingefäran. Blanda samman alla ingredienser i en kastrull. Koka utan lock i ca 40 minuter. Rör om och skumma av ytan då och då. Smaka av. Tänk på att den blir starkare när mer vätska ångat av om du smakar innan den är färdigkokt. Serveras kall.

Miljösmart mat – havre

Miljösmart mat - havre

Havre tillhör de där riktigt bra livsmedlen där man inte behöver välja mellan KRAV och svenskt. T ex Änglamark och Saltå kvarn har ekologiska havregryn gjorda på svensk havre. Havre är ett tåligt sädesslag som klarar kyla väl och inte behöver så mycket ljus. Det passar alltså alldeles utmärkt för svenska förhållanden och har också odlats här mycket länge. Under 1800-talet var det en av Sveriges viktigaste exportprodukter och användes huvudsakligen som hästfoder. Även nu används största andelen av den havre som odlas i Sverige till foder, men havregryn har också blivit en basvara i många hem, vilket är utmärkt för miljön. Det är dessutom mycket bra för hälsan. Havre finns med i boken Maten som botar av läkaren Per Ove Lind och han skriver bl a att den har ett unikt fiberinnehåll och en särskilt nyttig sammansättning av proteiner. Sedan 1960-talet har det varit känt att havre minskar de skadliga blodfetterna. Det innehåller också bl a B-vitamin, kalium och magnesium och – trots sitt inte särskilt färgstarka utseende – antioxidanter. Havre är alltså miljösmart mat man kan äta mycket av med gott samvete på flera sätt.

Vi har flera gånger tidigare nämnt att det är bra för klimatet att dra ned på mejeriprodukterna och vi kommer så småningom att utveckla detta närmare. Redan nu kan nämnas att havre fungerar utmärkt som ersättning för flera mejeriprodukter. Till frukost brukade vi äta vanlig fil varje dag till dess vi under en fasta prövade att följa en klimatpyramid där man bara ”fick” äta mejeriprodukter 2-3 gånger i veckan. Då prövade vi att göra egen havrefil. Denna visade sig dessutom vara mycket bättre för min ganska krånglande mage och nu äter vi den i stort sett varje dag. Vi använder vanlig fil för att starta syrningsprocessen och äter av den ibland också, men det går bara åt 3 msk till ungefär en liter. Det ska gå att göra havrefil helt vegananpassad, men då behöver man någon annan form av syrningskultur och det har vi inte prövat. Vårt recept:

 

Havrefil

4 dl havregryn
6 dl vatten
3 msk fil

Blanda havregryn och vatten och låt stå i två timmar. Lägg i filen och mixa alltsammans. Häll i en relativt tätslutande glasbehållare och låt stå i rumstemperatur i 1 1/2 dygn. Förvara därefter i kylen. Jag brukar alltid krydda den med kanel.

 

Havregrynsgröt går förstås också bra att äta till frukost, men den är ju godast med mjölk till. När det gäller just mjölk går även havremjölk att göra själv, men vi brukar köpa Oatlys ekologiska. Man kan inte påstå att den smakar som vanlig mjölk, men det är i många sammanhang en vanesak och den fungerar att använda till det mesta där man brukar använda mjölk. I redningar och pannkakor t ex är det inga problem. Att ha den i kaffet fick vi vänja oss vid, men har det nu alltid. Själv tycker jag numera faktiskt att den är godare som dryck än vanlig mjölk, men det håller inte Peter med om. Troligen skulle det funka även vid bakning och glasstillverkning, men det har vi inte vågat chansa på än.

Som vi skrivit om tidigare är mathavre ett klimatsmart alternativ till ris. Vi har också gjort en variant på saffranspannkaka med havregrynsgröt istället för risgrynsgröt.

Till pappas 70-årskalas bakade jag de havrekakor som var hans favoriter när han var barn. Farmor Sonja brukade tydligen lyckas få dem formade som puckar. När jag gör dem flyter de ut lite mer, men blir väldigt goda. Här är det ganska mycket socker så det är inte det nyttigaste sättet att äta havregryn på, men det är ju inte heller något man äter stora mängder av. Det är ett förrädiskt enkelt recept:

 

Farmor Sonjas havrekakor

3 hg havregryn
2 hg smör
1 hg socker

Arbeta samman ingredienserna. Detta kräver en stunds knådande. Det kan verka smuligt först, men brukar gå att få ihop efter ett tag. Gör en rulle med några cm diameter och skiva denna. Tryck ihop kakorna lite om de går isär och lägg dem på en plåt. Grädda i 175° i ca 8 minuter (ingen tid anges i farmors recept).

 

Rabarberpaj

När rabarbersäsongen snart kommer är havregryn eminenta att göra smulpaj på. Liksom i det ovanstående receptet använder vi smör här, så utan mejeriprodukter är det inte, men det kan man unna sig ibland. Inte minst om man använder svenska KRAV-havregryn och egenodlad rabarber. Vi brukar göra så här:

Lägg ca 1/2 kg rabarber i tärningar i en pajform och strö över knappt 3/4 dl socker.

Blanda samman:

1 dl socker
1 msk honung eller sirap
75 g smör
2 dl havregryn
1 tsk kanel

Smula detta över rabarbern. Grädda i knappt 250° ca 15 minuter. Håll uppsikt på pajen och täck över den om den börjar bli mörk så att det översta inte blir bränt.

Vintermat

Vintermat - Bulgur- och morotsbiffar

Denna vecka bjuder vi på vegetarisk, klimatsmart vintermat. Till huvudrätt blir det bulgur- och morotsbiffar serverade med rå rödbetssallad och grönärtshummus. Efterrätten är inspirerad av den Gotländska specialiteten saffranspannkaka, men med viss anpassning.

 

Bulgur- och morotsbiffar

2 dl bulgur
1/2 dl röda linser
6 dl vatten
3 dl finriven morot (ca två medelstora morötter)
1/2 gul lök (eller en liten)
nästan 1/2 dl rapsolja
1 tsk mald fänkål
2 ägg
drygt 1 msk grahamsmjöl
1/2 tsk salt
några drag med svartpepparkvarn

Koka bulgur och linser i vattnet enligt de koktider som står på förpackningarna (linserna ska i vattnet lite senare). Salta enligt förpackningarna. Häll av överflödigt vatten och låt svalna något. Finriv morötterna och finhacka löken. Blanda samman alla ingredienser. Provstek en liten biff och justera kryddningen om det behövs. Tillsätt mer mjöl om smeten är för lös. Blöt händerna i vatten och forma biffar. Stek dem relativt långsamt i rapsolja. Om det faller ur bulgurkorn som hamnar lösa i pannan är det bra att plocka bort dem eller se till att de kommer tillbaka in i biffarna. De har annars en tendens att sprätta iväg som popcorn.

 

Rå rödbetssallad

2 rödbetor
1 msk syrade grönsaker (vi använde rödkål)
En skvätt rapsolja
Lite salt och svartpeppar
1 näve valnötter

Skala och finriv rödbetorna. Blanda samman allt.

Recept på grönärtshummus finns här. Vi dekorerade med ärtskott. Andra skott eller groddar passar utmärkt till. Ett gott knäckebröd kan man komplettera med om man vill. Med på bilden är Peters hjärtformade kumminknäcke.

Vintermat - Falsk saffranspannkaka

Falsk saffranspannkaka

Den här efterrätten är som sagt inspirerad av den gotländska specialiteten, men i anpassad version. Havre är mycket klimatsmartare är ris (som vi kommer att skriva mer om så småningom) och här har vi inte heller använt några mejeriprodukter. För miljön spelar det ingen roll om man smaksätter den med saffran, men vi blev sugna på kanel och kardemumma. Gurkmeja ger mer färg än smak, men lär också vara väldigt nyttigt. Det blir inte lika klargult som vanlig saffranspannkaka eftersom havregrynsgröt är gråare än risgrynsgröt, men det blir snyggare än utan gurkmeja.

2 dl havregryn
4 1/2 dl vatten
1 nypa salt
1/2 msk råsocker
1 msk honung
1 1/2 tsk kanel
1 tsk kardemumma
2 tsk gurkmeja
1/2 dl mandel
1 ägg
1 näve russin

Koka en ganska fast gröt på havgregryn, vatten och salt. Låt svalna lite. Mal mandeln. Blanda samman alla ingredienser och häll smeten i en smord form ca 25 cm i diameter. Grädda i 175° ca 40 minuter. Den ska ha fått lite färg och yta och börjat släppa något från kanterna. Innandömet kan dock vara grötigt när den är varm. Låt svalna. Servera kall eller ljummen med en god sylt. Vi valde att återknyta till den gotländska inspirationen och välja salmbär.

Varsågod och ät!

10 sätt att använda morot

10 satt att anvanda en morotEfter två stora högtider – jul och nyår – båda ofta avfirade med ansenliga mängder mat, fett och sötsaker, kan man bli sugen på något rustikt och vardagligt. Vi tänkte därför inleda det nya året med att slå ett slag för den fantastiska moroten. Den är lättodlad, lagringsbar, näringsrik och mångsidig. Dessutom är den färgglad och god! I en helt vanlig mataffär kan man nästan hela året få tag på svenskodlade och KRAV-märkta morötter. Inte kan man säga detsamma om tomaterna… Moroten är dessutom en positiv symbol även om man kanske behöver lite piska också för att komma upp ur soffan igen. Här kommer 10 sätt att använda morot:

1: Den enklaste salladen som passar till allt är inte isberg, tomat och gurka – utan rårivna morötter. De förstnämnda grönsakerna innehåller ytterst lite näring på vintern och är alltid importerade eller odlade i uppvärmda växthus så här års.

2: En mättande, näringsrik och klimatsmart sallad blir det om man blandar grovriven morot med finriven rödbeta, rivet äpple, lite rapsolja, russin, pumpakärnor och lite salt och peppar. Ingredienserna går förstås att variera på massor av sätt efter säsong. Dessa finns att tillgå även på vintern. Lägg till kokt matvete, mathavre eller surdegsbröd så har du en hel måltid.

3: Blanda i potatismoset som genast får en gladare färg!

4: Med en råsaftscentrifug kan du göra egen morotsjuice. Blanda gärna med äpple och lite ingefära.

5: Morot som huvudingrediens i ett klimatsmart pålägg finns det recept på här.

6: Ångkokta morotsstavar behåller mer näring än vanligt kokta och är ett lättsmält, gott och vackert tillbehör till maten. Men vanligt kokta är inte illa det heller! Morötter tillhör de grönsaker som är nyttigare tillagade än råa. Livsmedelsverket skriver: ”För t ex vegetabiliska livsmedel med betakaroten, ett förstadium till vitamin A, gör kokning att cellväggarnas proteiner luckras upp och karotenet i cellerna kan frigöras.”

7: Morotskaka – det kanske mest kända fikabrödet med grönsaker i. Många receptvarianter finns. Även rödbetskaka är förresten gott och vackert.

8: Lägg morotsskal i vattnet när du kokar ägg så får de en gulaktig färg. Fint till påsk (även om det är lite tidigt att tipsa om sådant nu).

9: Morotssoppa. Koka morotsbitar mjuka i buljong (ekologisk utan tillsatser finns ofta i hälsokostbutiker). Mixa med lite crème fraiche. För klimatet är det bra att dra ned på mejeriprodukterna och vill man därför hoppa över crème fraiche kan det ge fyllighet att koka och mixa med potatis och/eller jordärtskocka.

10: Morotsbiffar. Skala 8 stora morötter och dela i grova bitar. Koka dem halvmjuka. Häll av vattnet och finriv morötterna. Blanda med ett ägg, lite muskot, lite salt och 1 msk potatismjöl. Klicka ut i stekpanna och stek dem i smör eller olja. Detta är ett gammalt östgötskt recept som vi hämtat från den inspirerande boken Östgötamat, av Inga Wallenquist (utgiven av Östergötlands länsmuseum).

Bonustips: Snögubbsnäsa!

Julkryddor

Julkryddor

Nu tänkte vi bjuda på några vegetariska godsaker och en fiskrätt med doft av julens kryddor. Den som vill kan förstås ha med något av detta på julbordet, men vi har framför allt tänkt det som sätt att odla stämningen inför julen. Även kryddor som importeras långt bort ifrån är ok ur klimatsynpunkt. De är lätta, har lång hållbarhet, används i liten mängd och det ryms mycket av dem i en transport. Allra bäst är det om man hittar dem KRAV-märkta. Experimentera gärna med julkryddor i vardagsmaten. De passar i mer än man kanske tänker på.

 

Nyponströssel med kanel och kardemumma

1/4 tsk rostade (i torr panna) och fint mortlade/malda kardemummakärnor
1/2 tsk nyriven kanelstång (använd t ex zestjärn)
2 msk nyponskalsmjöl

Blanda ihop och förvara i en burk. Passar t ex att strö över morgonfilen.

 

Varm dryck

2 kanelstänger
1 tsk anisfrön
1 tsk kardemummakärnor
ca 10 kryddnejlikor
havremjölk till två stora muggar

Lägg kryddorna i en kastrull och häll på havremjölken. Koka i ca 5 minuter. Sila bort kryddorna. Servera med en tsk honung i varje mugg.

 

Kryddig linsgryta

10-15 g färsk ingefära
Potatis, morot och rödbeta eller andra rotsaker till en sammanlagd vikt av ca 300 g.
1 msk rapsolja
1 stjärnanis
3/4 tsk salt
1 dl havremjölk
1 dl vatten
1/2 dl röda linser
zest av en KRAV-apelsin
Saften av en halv apelsin
1/2 dl russin
1 äpple
1 tsk kanel
1 msk vetemjöl
Några drag med pepparkvarn

Finhacka ingefäran och strimla rotsakerna. Lägg detta tillsammans med rapsolja, anis och salt i en kastrull och låt det fräsa några minuter. Fyll på med havremjölk, vatten och linser. Koka i knappt 15 minuter. Kärna ur äpplet och dela i mindre bitar. Lägg i det i grytan tillsammans med russin, kanel och saften från apelsinen. Koka i ytterligare några minuter. Rör i mjölet och värm tills det tjocknar något. Ta av från plattan och blanda i zest. Smaka av med peppar och om det behövs ytterligare salt. Servera till matvete, mathavre eller liknande.

 

Fiskbollar

400 g fisk (välj alltid KRAV eller MSC, t ex Sej)
1 pkt saffran
knappt 2 tsk salt
1/2 dl vatten
knappt 1 dl ströbröd
1 ägg
Några drag med pepparkvarn

Blanda vatten och ströbröd och låt gärna stå en liten stund. Blanda i övriga ingredienser förutom fisken och blanda om. Dela fisken i mindre bitar och lägg det i blandningen. Mixa t ex med stavmixer till en smet. Om man vill kan man även ha i zest från en ekologisk apelsin. Rulla bollar av samma storlek som köttbullar och stek dem i rapsolja.

 

Grönkålssallad

ca 8 grönkålsblad
1 KRAV-apelsin
1 msk äppelcidervinäger
1 rågad tsk honung
1 näve russin
några valnötter
en gnutta salt och kryddpeppar

Repa loss grönkålsbladen från de grova stjälkarna. Lägg lite i taget i en mixer med vatten, mixa så att det blir finhackat och häll sedan bort vattnet, eller finhacka för hand. Riv apelsinskal, gärna med zestjärn och blanda i det. Ta bort resten av skalet och det vita på apelsinen och skiva den sedan i mindre bitar. Blanda i dessa och övriga ingredienser. Hur mycket russin och valnötter man vill ha är en smaksak. Låt gärna stå en stund innan servering.