Underbara rabarber!

Så här års påminns jag om hur tacksamt det är att odla rabarber. Den skjuter upp sina saftiga, syrliga stjälkar ur jorden utan att vi gör något särskilt alls. Dessa kan man göra så otroligt mycket gott av och de stora bladen ger en massa grönt till vår täckodling.

Ett tag hade vi två olika sorter. Den vi så småningom valde bort kom extra tidigt på våren, hade tunnare stjälkar och mildare smak. När vi köpte den beskrevs det som att den hade mindre oxalsyra, men jag märkte aldrig någon skillnad för magen. Problemet med den var att den ofta blev angripen av löss. Den sort vi har nu är en gammal klassisk rabarber med rejält tjocka stjälkar och kraftigt växtsätt. Vi fick både frön och ett par delade plantor från mina föräldrars trädgård för ett antal år sedan. Där tror jag att den fanns när vi flyttade till huset typ 1983 och jag har ingen aning om vad sorten heter. Jag är osäker på om några fröer tog sig, men plantorna blev stora redan andra året och ger nu egentligen mer än vi hinner ta hand om.

Min käre far dog i somras och i februari flyttade min kära mor till lägenhet. Så, nu är det en annan familj som får njuta av den där trädgården och rabarbern. Då känns det extra varmt i hjärtat att vår rabarber är en planta därifrån och att den frodas även här i Vadstena.

Jag älskar rabarberpaj och ett recept på sådan finns på slutet av det här inlägget. Det är också väldigt gott att koka marmelad på rabarber, antingen med bara socker, eller med lite vanilj. Soppa och kräm blir det då och då till kvällsmat så här års. Det gjorde mamma ofta när jag var barn. Mynta eller kanel är exempel på goda smaksättningar, men det är väldigt gott med bara rabarber och socker. Så enkelt som att koka sönder rabarbern med socker och smaka av om det behövs mer. Späd med vatten för soppa.

Chutney gör jag också ibland. Då utgår jag från något basrecept och lägger till lite vad jag har och tror kan passa. Vitlök och chili t ex och gärna lite äpple. Vad vi ofta pratat om, men egentligen inte testat är att ha det i mat. Rabarber är ju väldigt mycket lättare att odla i Sverige än t ex citron så det är absolut värt att testa i maträtter som behöver lite syra. Som rödbetssoppa.

En annan favorit att göra på rabarber är saft. Den passar utmärkt som måltidsdryck. Extra god blir den om man låter en kanelstång koka med. Sedan vi köpte torkugn har vi också gjort lite olika varianter på fruktläder. Då kokar man en puré på rabarber. Om man vill kan man blanda med äpple eller bär och smaksätta med t ex kanel. Sedan brer man ut det tunt på smörpapper och torkar till ett segt godis.

Underbara rabarber!

Rabarberpaj

1,5 rejält stor rabarberstjälk eller motsvarande
2 msk potatismjöl
4 msk socker

2 dl socker
2 msk honung eller sirap
150 g margarin
4 dl havregryn
2 tsk kanel

Skär rabarbern i bitar och blanda med socker och potatismjöl i en pajform. Blanda övriga ingredienser till en smuldeg och fördela över. Grädda i 225° i 15-18 minuter.

Miljösmart mat – havre

Miljösmart mat - havre

Havre tillhör de där riktigt bra livsmedlen där man inte behöver välja mellan KRAV och svenskt. T ex Änglamark och Saltå kvarn har ekologiska havregryn gjorda på svensk havre. Havre är ett tåligt sädesslag som klarar kyla väl och inte behöver så mycket ljus. Det passar alltså alldeles utmärkt för svenska förhållanden och har också odlats här mycket länge. Under 1800-talet var det en av Sveriges viktigaste exportprodukter och användes huvudsakligen som hästfoder. Även nu används största andelen av den havre som odlas i Sverige till foder, men havregryn har också blivit en basvara i många hem, vilket är utmärkt för miljön. Det är dessutom mycket bra för hälsan. Havre finns med i boken Maten som botar av läkaren Per Ove Lind och han skriver bl a att den har ett unikt fiberinnehåll och en särskilt nyttig sammansättning av proteiner. Sedan 1960-talet har det varit känt att havre minskar de skadliga blodfetterna. Det innehåller också bl a B-vitamin, kalium och magnesium och – trots sitt inte särskilt färgstarka utseende – antioxidanter. Havre är alltså miljösmart mat man kan äta mycket av med gott samvete på flera sätt.

Vi har flera gånger tidigare nämnt att det är bra för klimatet att dra ned på mejeriprodukterna och vi kommer så småningom att utveckla detta närmare. Redan nu kan nämnas att havre fungerar utmärkt som ersättning för flera mejeriprodukter. Till frukost brukade vi äta vanlig fil varje dag till dess vi under en fasta prövade att följa en klimatpyramid där man bara ”fick” äta mejeriprodukter 2-3 gånger i veckan. Då prövade vi att göra egen havrefil. Denna visade sig dessutom vara mycket bättre för min ganska krånglande mage och nu äter vi den i stort sett varje dag. Vi använder vanlig fil för att starta syrningsprocessen och äter av den ibland också, men det går bara åt 3 msk till ungefär en liter. Det ska gå att göra havrefil helt vegananpassad, men då behöver man någon annan form av syrningskultur och det har vi inte prövat. Vårt recept:

 

Havrefil

4 dl havregryn
6 dl vatten
3 msk fil

Blanda havregryn och vatten och låt stå i två timmar. Lägg i filen och mixa alltsammans. Häll i en relativt tätslutande glasbehållare och låt stå i rumstemperatur i 1 1/2 dygn. Förvara därefter i kylen. Jag brukar alltid krydda den med kanel.

 

Havregrynsgröt går förstås också bra att äta till frukost, men den är ju godast med mjölk till. När det gäller just mjölk går även havremjölk att göra själv, men vi brukar köpa Oatlys ekologiska. Man kan inte påstå att den smakar som vanlig mjölk, men det är i många sammanhang en vanesak och den fungerar att använda till det mesta där man brukar använda mjölk. I redningar och pannkakor t ex är det inga problem. Att ha den i kaffet fick vi vänja oss vid, men har det nu alltid. Själv tycker jag numera faktiskt att den är godare som dryck än vanlig mjölk, men det håller inte Peter med om. Troligen skulle det funka även vid bakning och glasstillverkning, men det har vi inte vågat chansa på än.

Som vi skrivit om tidigare är mathavre ett klimatsmart alternativ till ris. Vi har också gjort en variant på saffranspannkaka med havregrynsgröt istället för risgrynsgröt.

Till pappas 70-årskalas bakade jag de havrekakor som var hans favoriter när han var barn. Farmor Sonja brukade tydligen lyckas få dem formade som puckar. När jag gör dem flyter de ut lite mer, men blir väldigt goda. Här är det ganska mycket socker så det är inte det nyttigaste sättet att äta havregryn på, men det är ju inte heller något man äter stora mängder av. Det är ett förrädiskt enkelt recept:

 

Farmor Sonjas havrekakor

3 hg havregryn
2 hg smör
1 hg socker

Arbeta samman ingredienserna. Detta kräver en stunds knådande. Det kan verka smuligt först, men brukar gå att få ihop efter ett tag. Gör en rulle med några cm diameter och skiva denna. Tryck ihop kakorna lite om de går isär och lägg dem på en plåt. Grädda i 175° i ca 8 minuter (ingen tid anges i farmors recept).

 

Rabarberpaj

När rabarbersäsongen snart kommer är havregryn eminenta att göra smulpaj på. Liksom i det ovanstående receptet använder vi smör här, så utan mejeriprodukter är det inte, men det kan man unna sig ibland. Inte minst om man använder svenska KRAV-havregryn och egenodlad rabarber. Vi brukar göra så här:

Lägg ca 1/2 kg rabarber i tärningar i en pajform och strö över knappt 3/4 dl socker.

Blanda samman:

1 dl socker
1 msk honung eller sirap
75 g smör
2 dl havregryn
1 tsk kanel

Smula detta över rabarbern. Grädda i knappt 250° ca 15 minuter. Håll uppsikt på pajen och täck över den om den börjar bli mörk så att det översta inte blir bränt.