Category Archives: Recept

Hösttröst – bejaka november

SmafaglarNu mörknar det alltmer och de färgsprakande löven har fallit från träden. Den vita snön har inte anlänt ännu, eller gör bara tillfälliga besök. Adventstiden, med alla ljus, saffran och pepparkakor, är en bit bort, liksom midvintersolståndet då det vänder och blir ljusare igen. Många upplever november som den tyngsta månaden på året och känner att man behöver hösttröst. Budskapet man möts av är då ofta; bättre fly än illa fäkta. Kanske lockar en flygresa till soligare nejder? Kanske ett köpcentrum så kraftigt upplyst att man glömmer att det är mörkt ute? Kanske piggar det upp med nya kläder, nya skor, nya möbler? Eller ska vi kanske låtsas att det redan är jul – är inte det mysigare än november? Och då finns det ju massor av saker man skulle kunna köpa.

Förra året hade jag en period under hösten då jag (Sofia) kände mig stressad över att tiden bara tycktes rinna förbi. Jag gick en promenad och stod en stund med blicken ut över Vättern. Då kom tanken: Det är inte snart jul. Det är november. Och med ens saktade tempot in. Den här veckan tänkte vi dela med oss av några små idéer som förgyller november för oss och som snarare handlar om att ta vara på än om att fly. Många är gratis, ingen är dyr och de belastar miljön enormt mycket mindre än en flygresa eller shopping på den nivå vi i Västvärlden ägnar oss åt nuförtiden. Ta det som inspiration till att hitta dina egna små knep. På slutet finns två recept på passande novemberdrycker.

Är man klar med morgonbestyren innan det ljusnar har man som störst möjlighet att använda dygnets få ljusa timmar. Passa på att gå ut under dagen på lediga dagar eller t ex på lunchrasten. Särskilt soliga dagar, men även när det är molnigt piggar det upp med en promenad i dagsljus.

På kvällen kan man gärna kura skymning när man har tid. Tänd ljus istället för lampor, läs böcker, prata, spela spel, lägg pussel, hyr eller låna en bra film (t ex de spektakulära naturfilmerna i serien Planet Earth). På arbetsplatser är det ofta mycket att göra på hösten, men de sociala förväntningarna på att man ska ha varit med om en massa spännande saker är inte så stora. Ta vara på det och gör stundtals ingenting! Tofflor och varma filtar är mysiga att ha när det känns ruggigt.

Ta in det vackra med hösten så varar det längre. Jag torkade en näve nypon, tog in kastanjer och pinnar och lade några vackra löv i press. Man behöver inte göra det så avancerat som att binda en krans. Att arrangera fynden på ett vackert fat tar bara några minuter. Pyssliga och kreativa inneprojekt passar utmärkt i november. Här ska man förstås hitta något man tycker är roligt. Själv har jag tänkt sy en klänning i ekologisk bomull och är i full färd med att konstruera ritningen till årets pepparkakshus – i form av huset vi bor i.

Jag har på senare år börjat äta D-vitamin så här års, men är annars skeptisk till kosttillskott. Forskning tyder på att det är nyttigare att få i sig vitaminerna via kosten och det känns sundare på alla möjliga sätt. När det mörknar behöver man mycket näring för att pigga upp sig så det kan vara värt att tänka lite extra på vad man äter. Vi har tidigare nämnt nypon som en rik källa till C-vitamin. En annan sådan som enkelt kan odlas i Sverige är havtorn. KRAV-märkta citrusfrukter från t ex Italien eller Spanien kan man också unna sig ibland. Färgglada frukter, bär och grönsaker är ofta rika på antioxidanter. I säsong (nästan jämt) är morötter och rödbetor som passar t ex i en rustik höstgryta eller värmande soppa. Äpplen är också vitaminrika.

Vitlök sägs skydda mot förkylning och kryddig mat upplevs ofta som värmande. Kryddor är ok ur klimatsynpunkt även om de fraktats långt eftersom de väger lite, är lätta att packa, har lång hållbarhet och används i liten mängd. Honung är bakteriedödande och sägs också skydda mot förkylning. Varm dryck med honung i upplevs ofta som lindrande om man ändå blivit förkyld. Nyttigast är honungen dock om man inte värmer den. Ät som den är, ha som pålägg eller mixa i en smoothie.

 

Värmande dryck

Lägg en bit 70% mörk choklad i kastrull med en rågad tesked honung och låt chokladen smälta. Fyll på med havremjölk till dess det är lagom till ett stort glas och värm drycken så att den blir ångande varm. Välj KRAV- och Rättvisemärkt choklad.

 

Vitaminspäckad smoothie

2 dl frysta blåbär
1 stort päron
1 1/2 dl havremjölk
1/2 vaniljstång
2 tsk honung
2-3 urkärnade, torkade nypon eller ca 1 tsk nyponskalsmjöl

Dela och skrapa ur vaniljstångens innehåll i en mixer eller skål om du använder mixerstav. Lägg gärna skalet i en burk med socker, låt det stå och skaka om ibland, så har du snart ett smakrikt vaniljsocker. Lägg i övriga ingredienser och mixa till en krämig dryck. Räcker till två stora glas.

Höstmeny

HostmenySå här års kan man bli sugen på lite rustikare mat och vi bjuder på säsongsmat i form av en höstmeny. Det blir hasselnötspanerad sill med mos på potatis och jordärtskocka, serverat med rårörda lingon och syrade morötter. Till efterrätt; dinkelpannkakor med kanelstekta äpplen, valnötter och lönnsirap. Potatisen är ju i själva verket mer flexibel så här års än på sommaren och passar nu i t ex mos. I konventionell odling är det dock den gröda som besprutas mest i Sverige – så välj KRAV. Jordärtskocka odlar vi själva och det blir hur mycket som helst som man kan skörda även in på vintern, men även i vår vanliga livsmedelsaffär finns det bra varianter att köpa nu. Äpplen är det många som har mer av än de mäktar med så fråga gärna bekanta om du inte har egna.

 

Höstmeny; varmrätt

Hasselnötspanerad sill

knappt 1/2 dl hasselnötter
300 g sill
salt och peppar
tomatpuré

Klipp av sillens ryggfena eller dra av skinnet. Mal hasselnötterna och bred ut på ett fat. Lägg ned sillfiléerna med skinnsidan nedåt. Salta och peppra lätt på insidan och lägg på en sträng tomatpuré. Lägg ihop dem två och två med nötpaneringen utåt. Om filéerna är stora kan man dela dem och lägga ihop två halvor. Stek i rapsolja.

 

Mos på potatis och jordärtskocka

300 g skalad jordärtskocka
400 g skalad potatis
ca 3/4 tsk salt
en gnutta vitpeppar
ca 1/2 tsk kryddpeppar
1/2 dl havremjölk
2 äggulor

Dela potatis och jordärtskocka i mindre bitar och koka dem mjuka. Mosa eller mixa ihop med övriga ingredienser. Smaka av kryddningen.

Vi serverade med rårörda lingon och egenhändigt syrade morötter med vitlök. Det går förstås bra med lingonsylt istället och får man inte tag på syrade morötter passar det bra med rårivna.

Höstmeny - Dinkelpannkaka

Höstmeny; efterrätt

Dinkelpannkakor med kanelstekta äpplen, valnötter och lönnsirap

1 dl vetemjöl
1/2 dl dinkel fullkorn (kallas ibland spelt)
1/4 tsk salt
3 dl havremjölk
2 ägg

Blanda mjöl och salt. Vispa i 1 dl havremjölk i taget. Tillsätt äggen och vispa noga. Låt stå en liten stund. Blanda om igen och stek sedan tunna pannkakor av smeten. Klyfta och kärna ur så många äpplen du tror att ni kommer att äta och stek dem i lite smör eller rapsolja med lite råsocker och rikligt med kanel. Vi rostade även valnötterna något i torr stekpanna, men de kan förstås också serveras som de är. Ringla över lönnsirap efter smak.

Säsongsmat – sensommarmeny

Säsongsmat - Helkokta rödbetor med matig sallad och krusbärschutney Den här veckan bjuder Bättre Värld på säsongsmat i form av en miljövänlig sensommarmeny; helkokta rödbetor med matig sallad och krusbärschutney som huvudrätt, följt av bär med honungsrostade dinkelflingor och havrevaniljsås till efterrätt. Alla grönsaker och bär har vi plockat på vår egen kolonilott, men i skördetid bör det mesta gå att få tag på svenskodlat även i vanliga mataffärer. Bären kan man byta mot det man själv har, det man kan få från grannen, eller det som verkar vara det bästa valet i butiken (närodlat och/eller KRAV). Vid sidan av miljöaspekterna kan också nämnas att menyn fungerar utmärkt för den som är laktosintolerant. Tänk på att chutneyn bör göras senast dagen innan och att havrevaniljsåsen ska svälla i två timmar innan man mixar den.

 

Säsongsmat – Helkokta rödbetor med matig sallad och krusbärschutney

Krusbärschutney (görs dagen innan eller tidigare och räcker till betydligt fler måltider än denna)

750 g krusbär
3 vitlöksklyftor
1/2 fänkål
1 1/2 dl honung
3/4 dl äppelcidervinäger
2 tsk anisfrön
en gnutta kajennpeppar
1 tsk salt

Finhacka vitlök och fänkål. Blanda alla ingredienser i en kastrull och koka utan lock 30-40 minuter. Den tjocknar en del när den kallnar, men verkar den alltför lös kan man koka den lite längre så att mer vätska ångar bort.

Ha under tiden glasburkar och lock i ugnen på 125° i 20 min. Häll den varma chutneyn i varma burkar och skruva åt locken på en gång. Låt svalna och förvara sedan i kylskåp.
Chutneyn serveras kall som kryddigt tillbehör till allt möjligt och har lång hållbarhet.

 

Helkokta rödbetor
Skölj två hela rödbetor och lägg i en rymlig kastrull. Skalet ska vara helt och man ska inte heller skära bort ”blastfästet” eller ”svansen”. Om du odlar egna rödbetor eller köper med blast kan du skära av blasten så att det bara blir stumpar kvar och sedan spara en del av skaften. Dessa kan du låta koka med de sista minutrarna och servera som tillbehör.
Koka rödbetorna mjuka under lock i rikligt med lättsaltat vatten. Använd en provsticka för att känna när de är klara. Det kan ta ca 40 minuter, men också upp mot en timme om de är stora. Häll av vattnet i ett durkslag och skölj lite grand med kallt vatten. Skalet är nu lätt att dra av med händerna.

Rödbetor behåller mycket mer smak och näring när man kokar dem på det här sättet än om man skalar eller skivar dem innan, då mycket försvinner ut i kokvattnet. Skiva rödbetorna, ringla över lite rapsolja och strö på en nypa flingsalt.

 

Matig sallad

2 portioner matvete
4 morötter
1 fänkål
1 tsk salt
lite svartpeppar
2 msk rapsolja

Koka matvetet enligt instruktionerna på förpackningen. Finhacka fänkålen och grovriv morötterna. Odlar du egen fänkål kan du använda även en del av de dilliknande delar som oftast brukar vara borttagna i butiken. Blanda samman alla ingredienser.

Vi serverade med lättkokta brytbönor.

Krispig efterratt

Säsongsmat – Bär med honungsrostade dinkelflingor och havrevaniljsås

Honungsrostade dinkelflingor

2 1/2 dl dinkelflingor
1/4 dl honung
1 knapp matsked rapsolja

Värm honung och rapsolja i en kastrull tills honungen blivit flytande. Blanda väl med dinkelflingorna. Sprid ut blandningen på en plåt eller ugnsfast form. Rosta i ca 10 minuter på 175°. Blanda om när halva tiden gått.

 

Havrevaniljsås

2 dl havregryn
2 dl vatten
1 äggula
1/2 vaniljstång
2 tsk muscovadosocker
2 tsk honung

Blanda havregryn och vatten, låt stå och svälla i ca 2 timmar. Lägg i övriga ingredienser och mixa ordentligt. Även skalet på vaniljstången ska vara med, men se till att mixa tills det inte är några större bitar kvar.

Fördela bär eller fruktbitar i portionsskålar. Vi använde halverade krusbär och röda vinbär, men välj det du har tillgång till som är i säsong. Använder du frysta bär kan de behöva sötas något. På äpplen är det gott med lite kanel och om man vill kan man ha med frukten i ugnen när man rostar flingorna.  Servera med havrevaniljsåsen.

Vi tänkte menyn till två personer, men det hade utan problem räckt till en till. Smaklig sensommar!

Ta vara på rester – man tager vad man haver

Ta vara på rester - man tager vad man haver

Som många kanske redan vet är rubrikens ord inte något exakt citat från Cajsa Warg. När man läser Anna Christinas (som var hennes fullständiga förnamn) klassiska kokbok från 1755 är det ändå inte förvånande att hon har kopplats samman med denna devis. Hade hushållet slaktat ett får eller en gris skulle givetvis alla användbara delar användas. Läsaren av kokboken får därför veta både hur man tillagar smakfullt lungmos av får och pressylta av svinhuvud. Självklart var det säkert också att ta vara på rester.

Idag är både den fysiska och mentala distansen till matens ursprung betydligt större än på Cajsa Wargs tid. Vår matlagning kräver mycket mindre tid, kunskap och del av vår disponibla inkomst. Kanske finns det ett samband med den rapport från Naturvårdsverket som presenterades på nyheterna härom veckan. Den visar att en miljon ton mat slängs varje år i Sverige. Mat som varit fullt ätbar men ändå ratats eller som slängts för att vi köpt stora mängder och inte tagit vara på den innan den blivit dålig. Vad som framför allt var en nyhet i rapporten var att majoriteten av den slängda svenska maten faktiskt kommer från hushållen.

Det verkar som att mycket av den grundrespekt för vår föda som funnits tidigare, har försvunnit på vägen till dagens samhälle. Man kan tänka sig att en stor del av denna respekt återkommer i takt med sinande mängder billig oljebaserad energi och därigenom dyrare mat. Eftersom vår mat står för en stor del av hushållens koldioxidutsläpp, gör vi ändå klokt i att redan nu försöka se på den med andra ögon.

Även i vårt hushåll händer det förstås att matvaror blir gamla och behöver kastas, men inte speciellt ofta. Blir något över från helgens lunch fungerar det nästan alltid som del av någon lunchlåda till jobbet under veckan. Har filen eller mjölken tveksamt datum och smakar aningen för syrligt passar den utmärkt som degvätska vid brödbak. På liknande sätt använder vi gärna äggvitor som blivit över från t ex glasstillverkning. Använder du på detta vis alternativ degvätska i brödbaken; se bara till att ha samma totala mängd vätska som receptet föreslår och tillsätt som vanligt inte allt mjöl samtidigt utan pröva dig fram till vad som är lagom. Bröd som inte kommer att användas på ett par dagar skivas upp och läggs in i frysen (tina sedan gärna i en handduk i rumstemperatur).

De gånger vi gör egen pizza har vi ofta använt saker som ändå funnits hemma; tomatpuré, pesto, en halv lök, fint riven morot, de sista oliverna från en öppnad burk, en burk sardeller som inte blivit använd, en ostkant som rivs ovanpå … Förslag på god pizzabotten finns förresten hos Martin Johansson. En återkommande rätt hemma hos oss är soppa som mixas slät med stavmixer. Utifrån en bas av någon rotsak likt morot eller rödbeta tillsätts lite potatis, lök, fänkål, broccoli, palsternacka eller annat som finns hemma. Soppan mixas (ev. med crème fraiche), kryddas och smakas av.

En annan vardagsmat som vi varierar utifrån tillgång på råvaror är hackade och stekta grönsaker, eller om man vill kalla det pytt i panna. Rot- och grönsaker fräses i en stekpanna eller wok. För den som äter kött kan det passa med ett par korvbitar eller kvarvarande skinkpålägg i. Äpple eller annan frukt kan skänka kulinarisk höjd. Även ett stekt ägg och kanske syrade eller inlagda grönsaker fungerar fint till. Matvete eller liknande fungerar som tillbehör men blir ofta överflödigt.

Samtidigt som mycket av den sunda respekten för mat verkar ha försvunnit och vi slänger omkring en tredjedel av maten vi köpt kanske respekten för matlagning ibland är onödigt stor. Istället för att våga experimentera och anpassa recepten utifrån vad som behöver gå åt av vad vi har hemma och vad som är i säsong blir vi ofta slavar under recepten. Det kan bli som i den sanna historien om personen som bakade småkakor. I receptet skulle det bli 40 kakor och då hon bakat ut 40 kakor slängde hon resten av degen.

 

Litteraturtips på temat ta vara på rester

Det har den senaste tiden kommit en rad böcker kring att ta hand om maten och laga gott utifrån rester. Botanisera gärna på bibliotekets Qcaa-avdelning. Ett par böcker i ämnet som funnits med när veckans miljötips skrivits ned är följande:

Cajsa Wargs kokbok är kanske främst roande läsning utifrån ett kulturhistoriskt perspektiv, men bjuder även på recept som både kan fascinera och inspirera.

100 sätt att rädda maten … av Annica Triberg. Klokt, snyggt och inspirerande kring hur vårt matsvinn minimeras.

Klimatsmarta recept på pålägg

Klimatsmarta recept på pålägg

Den här veckan bjuder vi på två klimatsmarta recept på pålägg man enkelt kan göra själv. Grundidéerna går att variera på väldigt många sätt. Alla ingredienserna utom cashewnötter och kryddor brukar gå att få tag på svenskodlade och det mesta finns KRAV-märkt. Morötter och vitlök är enkelt att odla själv om man har trädgård eller kolonilott, liksom ärtor om man bara skyddar skotten mot fåglar. Recepten innehåller dessutom inga animaliska produkter.

 

Recept; grönärtshummus

Egentligen är detta inte hummus eftersom sådan görs på kikärtor. Men inspirationen kommer från ett recept på hummus där vi bytt ut ingredienser mot sådana som är lättare att odla i Sverige och justerat på en del andra sätt.

2 1/2 dl gröna ärtor
1-2 vitlöksklyftor
2 tsk spiskummin
3 msk rapsolja
en nypa kajennpeppar
ca 3/4 tsk havssalt (börja med mindre och smaka dig fram)

Tina ärtorna om de är frysta, följ instruktionerna på förpackningen om du använder torkade. Får du tag på färska eller odlar själv ska ärtorna kokas ett par minuter. Mixa sedan alla ingredienser till en smet.

 

Recept; morotsmix

1 stor morot eller motsvarande
1 1/2 dl cashewnötter
1/2 dl rapsolja
3/4 tsk salt
1 1/2 tsk torkad timjan (mer om du använder färsk)
lite svartpeppar

Mixa nötterna till mjölliknande struktur eller finmal. Om du har en kraftig mixer kan du dela morötterna i mindre bitar och mixa ihop alla ingredienserna till en smet. Annars är det enklare att finriva morötterna och sedan blanda samman allt. Späd med olja om det blir för tjockt och provsmaka kryddningen. Goda varianter vi har prövat är att byta ut moroten mot rödbeta eller purjolök.

 

Klimatsmarta pålägg

Vi äter mycket bröd – Peter bakar i stort sett allt. Ur klimatsynpunkt är det bra, åtminstone om man bakar själv på ekologiska råvaror eller köper från ett bageri med ekologisk inriktning (de blir tack och lov allt fler). Om standardpålägget är smör och ost, vilket det länge var för oss, är det däremot mindre bra.

Det har länge och i många sammanhang påtalats att vi borde minska köttkonsumtionen. Mindre omtalat har det varit att mejeriprodukterna påverkar klimatet på liknande sätt eftersom det är själva djuruppfödningen som orsakar den största delen av den klimatpåverkan köttet är upphov till. Den förmildrande omständigheten för mejeriprodukterna är att en ko ger mjölk under en längre tid medan den förstås ger kött bara en gång. Man får alltså mer för samma utsläpp så att säga. Av mejeriprodukterna orsakar ost mest utsläpp, framför allt för att det går åt mycket mjölk för att producera en liten mängd ost. Enligt många beräkningar ger ost större klimatpåverkan än fläskkött.

Detta betyder inte att alla måste bli veganer och det är inte heller vi. Vi uppfattar det som att det framför allt handlar om att de stora kvantiteter västvärlden idag konsumerar inte kan produceras på ett hållbart sätt. Enligt författarna till Mat & Klimat är det hållbart att äta mejeriprodukter 2-3 gånger i veckan, vilket kan ge en fingervisning även om det inte är en så exakt angivelse. Det var efter att ha läst den boken som vi uppmärksammade problemet och har därefter dragit ned på mängden mejeriprodukter. Denna strävan har förorsakat många experiment bl a just med egna pålägg varav flera blivit riktigt goda. Smakmässigt är det ingen förlust. Färgsprakande och nyttigt blir det också. Men lite extra pyssel är det förstås. Om man bara tänker lite utanför sina vanliga ramar finns det även flera färdiga produkter utan animalier man kan använda som pålägg, till exempel chutney, marmelad, inlagda rödbetor, jordnötssmör och solrospasta. Många frukter och grönsaker passar dessutom utmärkt på smörgåsen.