Category Archives: Recept

Ätliga blommor – Blomsterbollar

Ätliga blommor - blomsterbollarDen här tiden på året är det lätt och roligt att använda sådant som växer i naturen till matlagning och bakning. Nu har inte alla förmånen att ha en bit jord att odla på; men de två ätliga blommor som jag (Peter) tänkte uppmuntra till användning av denna vecka har nog alla tillgång till. De mångfaldiga blommorna är nämligen maskrosor och tusenskönor. Av många betraktade som ogräs, men i så fall är de riktigt användbara sådana.

Många har säkert hört talas om att späda maskrosblad passar i sallad, men också maskrosens och tusenskönans blommor är ätbara. När jag använt hela maskrosblommor har jag stekt upp dem hastigt i olja och lite salt. De blir då goda att ha i en sallad eller som tillbehör till nästan vilken mat som helst.

Enkelt är det också att använda blommornas kronblad som strössel på mat som kan behöva lite dekorativ sommarflärd. En återkommande favorit på våra veganska veckodagar (eller egentligen vilken dag som helst) har blivit olika varianter av chokladbollar baserade på jordnötssmör eller tahini. De blir extra fina om den traditionella kokosen eller pärlsockret byts ut mot blomsterströssel. Ett recept (som lätt kan modifieras efter tycke och smak) är så här:

 

Godis med ätliga blommor

3 dl havregryn
1 dl råsocker
1 msk kakao
100 g jordnötssmör (gjort på bara jordnötter och eventuellt lite havssalt)
2 msk honung (då vi inte är ortodoxa veganer tillåter vi oss använda honung även en vegansk dag)
½ dl havremjölk
Strössel av kronblad från ätliga blommor

Blanda först de torra ingredienserna och tillsätt sedan resten tills det blir en jämn smet. Låt den stå kallt en liten stund om smeten är för kladdig. Fukta sedan händerna i kallt vatten för att lättare kunna rulla 12-14 bollar av blandningen. Bollarna rullas i kronbladen från ätliga blommor såsom maskrosor och/eller tusenskönor. Förvaras i kylen. Man kan även göra bollar på bara jordnötssmör (eller annat nötsmör), honung och kakao om man vill slippa sockret.

Blomsterströsslet har knappt någon smak men förhöjer onekligen den estetiska upplevelsen. Så länge blommorna inte är plockade i närheten av mycket avgaser eller utsatta för bekämpningsmedel är de troligen en smula nyttiga. Glad blir man av dem i alla fall.

Vegetarisk smörgåstårta

Vegetarisk smörgåstårta

Personligen har jag (Sofia) nog aldrig gillat vanlig smörgåstårta. Delvis beror detta på att jag får ont i magen av majonäs och andra feta röror, men det är sällan någon större smakupplevelse heller tycker jag. Detta hade jag under många år knappt alls tänkt på eftersom det verkade vara helt ute med smörgåstårta i de sammanhang jag befann mig i. Jag hade slutat säga till om att jag inte tål majonäs eftersom det i de allra flesta andra sammanhang går att peta bort. Och ingen bjuder ju på smörgåstårta längre tänkte jag. Men här i Vadstena gör man det. På jobbet har det hänt flera gånger bara under det senaste året. De jag pratat med här om detta känner inte alls igen att det någonsin varit ute och nästan alla verkar älska det. Kanske var det bara i de större städerna det försvann och för övrigt beror det säkert på vem man umgås med. Min mamma verkar tycka att det är roligare att testa nya saker och bland mina vänner har många länge varit vegetarianer. Vi har nu prövat att utveckla grundidén genom att göra en läcker och matig vegetarisk smörgåstårta.

De vanliga sorters smörgåstårta som finns att beställa är ytterst sällan vegetariska. Även om mängden rent kött inte är stor är det ofta stor andel animaliska produkter. Jag tror heller aldrig att jag har sett någon där dessa är KRAV, vilket skulle göra väldigt stor skillnad bl a när det gäller mejeriprodukterna. En mycket vanlig ingrediens är räkor. Vi närde en from förhoppning om att många skulle uppmärksamma att WWF nu rödlistat nordhavsräkor, men så verkar det inte ha blivit. I boken Mat & Klimat finns räkor i toppen av matpyramiderna, alltså bland det man ska äta ytterst sällan om man vill äta klimatsmart. Detta utifrån att det går åt oproportionerligt mycket diesel vid trålingen, jämfört med den mängd näring de fångade räkorna har. Därför har vi sedan ett par år tillbaka varit mycket restriktiva. Druvor är en annan mycket vanlig dekor på smörgåstårtor. Om dessa inte är KRAV, vilket de i stort sett aldrig är, så är de extremt hårt besprutade. I vissa tester har de innehållit rester av upp till 20 bekämpningsmedel. Smörgåstårtor dekoreras ytterst sällan med säsongens grönsaker utom just när isbergssallad och tomater är i säsong.

Men så till det positiva! Det är inget fel på själva idén med smörgåstårta och om man gör den själv kan man ha vad man vill i den. Då kan den bli mycket bättre för både hälsan och miljön och dessutom godare. På bilden finns ett exempel som vi prövade när jag lite frustrerat undrade varför de smörgåstårtor jag blivit bjuden på bestod av vitt bröd, vit smet och pyttelite grönsaker på toppen. Det måste ju gå att göra något roligare! Vi gjorde dem som portionsbakelser, men det går förstås att lägga samman till en tårta om man vill det. Med tanke på hur vanligt det blivit med allergier och specialkost är kanske smörgåstårta inte längre den praktiska bjudrätt den en gång var. Gör man smörgåsbakelser är det lättare att anpassa.

 

Vegetarisk smörgåstårta

Brödet på bilden är en variant av kavring bakad på ekologiska ingredienser. På det understa lagret är det grönärtshummus där man kan utesluta vitlöken om man tycker det blir för mycket i sammanhanget. Vi skrev aldrig ned precis vad vi hade i den övre smeten, men det är en blandning bestående av finhackad rödkål och jordnötsmör, lite olja och kryddor. På toppen och vid sidan av på tallrikarna är det finriven morot, apelsin och valnötter.

Röror kan man göra av allt möjligt t ex mixade bönor eller ärtor, mixade nötter eller mandlar blandat med finrivna rotsaker och olja. Experimentera gärna med kryddningen. Ett bra vegetariskt alternativ om man vill ha något färdigt är Tartex. Det innehåller visserligen palmolja, men ekologiskt producerad sådan. Tahini kan man också använda som bas till en röra. Vill man ändå använda crème fraîche eller dylikt är det ok om man väljer KRAV. Dekorera med säsongens grönsaker och frukter och välj gärna det som går att få tag på ekologiskt. Vi gjorde vårt exempel lite tidigare under året. Nu har apelsinernas bästa tid snart passerat och det dröjer inte länge innan det är dags för vårens primörer. Då kan t ex en hastigt kokt sparris pryda sin plats på en smörgåsbakelse.

Säsongsmat – februarimeny

Säsongsmat - Krämig pasta med grönkål

Det är inte så mycket som är i säsong i Sverige i februari, men på vår kolonilott mår grönkålen fortfarande väl under snön. Om du inte odlar det själv går det förhoppningsvis bra att få tag på i mataffären även om den av många förknippas med julen. I södra Europa är citrusfrukterna i säsong. Där vi handlar brukar det finnas KRAV-odlade apelsiner från Spanien eller Italien och det är bra miljöval så här års. Både grönkål och apelsiner innehåller dessutom massor av nyttigheter. Vi bjuder på säsongsmat i form av krämig pasta med grönkål och apelsiner med honungsglaserade valnötter, mandel och russin. Recepten är till två personer.

 

Säsongsmat: Krämig pasta med grönkål

rapsolja
5 dl makaroner eller annan pasta (t ex Änglamark har ekologisk)
ca 7 st grönkålsblad
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
1 1/2 msk vetemjöl
2 dl havremjölk
ca 1 1/2 tsk salt
1/2 tsk muskot
svartpeppar

Koka pastan enligt anvisningarna på förpackningen. Använd rikligt med salt i kokvattnet. Hacka den gula löken och finhacka vitlöken. Repa grönkålen så att du får bort de grova stjälkarna. Riv sönder den i något mindre bitar. Häll generöst med rapsolja (ett par matskedar) i en rymlig kastrull och fräs först den gula löken mjuk. Tillsätt vitlök och grönkål och fräs detta tills grönkålen mjuknat och krympt ihop. Ta kastrullen från värmen och blanda i mjölet. Blanda i en del av havremjölken och ställ sedan tillbaka kastrullen på plattan. Sjud försiktigt och fyll på med lite havremjölk i taget under omrörning. Ta mer mjölk om du vill ha en tunnare sås. Smaka av med salt, muskot och svartpeppar. Blanda ihop med pastan och tillsätt mer salt om det behövs.

 Apelsiner med valnotter

Säsongsmat: Apelsiner med honungsglaserade valnötter, mandel och russin

1/2 dl valnötter
1/2 dl mandel
1/2 dl russin
knappt 1 msk honung
1/2 tsk kardemumma
2 apelsiner

Dela apelsinerna i klyftor och klipp dessa i bitar. Hacka nötter och mandel medelgrovt. Lägg hacket tillsammans med russin, honung och kardemumma i en stekpanna. Värm till dess honungen smält och låt det puttra ihop några minuter. Om man låter detta svalna stelnar det och blir nästan som en energikaka. Vill man ha den konsistensen kan man bryta sönder kakan i mindre bitar över apelsinerna så att det blir lättare att äta. Annars häller man blandningen över apelsinerna och äter medan det är varmt. Ett alternativ är att ta mindre honung.

Musslor bra miljöval

BlamusslorIbland kan detta med mat kännas oerhört komplicerat. Även om vi undviker kött och oekologiska produkter påverkar också våra matvanor naturen negativt, med resurs- och energiförbrukning. Det kan då kännas skönt att den positiva miljöpåverkan väger över för vissa produkter. Generellt sett är musslor bra miljöval och rätt tillagade är de dessutom mycket goda.

Genom vårt intensiva jordbruk läcker gödningsämnen som kväve och fosfor ut i haven. Detta leder till övergödning, algblomning och syrefattiga vattenmiljöer där djurlivet kan bli obefintligt. Som tur är finns blåmusslor och andra musslor som motverkar detta. Musslorna tar upp sin näring direkt ur vattnet och renar då havet från bland annat just kväve och fosfor. Under en timme kan blåmusslan filtrera så mycket som fem liter vatten.

Genom att köpa odlade musslor stödjer vi ett naturligt och effektivt sätt att göra våra hav friskare. I butiken säljs repodlade musslor i blåa nät och vildfångade i röda. Eftersom vildfångade tas upp med bottenskrapa som skadar havsbotten är de odlade ett bättre val. Hittar vi dessutom KRAV-odlade musslor kan vi vara säkra på att odlingsrepen inte är impregnerade med kemikalier eller målade med giftig färg. Som alternativ till färska finns konserverade musslor på burk. Utifrån smak är de tyvärr ett sämre alternativ och bland dessa är vissa dessutom vildfångade. Hanteringen hemma i köket går dock lite fortare.

Nu på vintern och under tidig vår är den bästa tiden för musselköp. Havsvattnet är klart och kallt vilket ger god kvalitet. Vid tillagning är det viktigt att kontrollera alla musslor. Skrapa bort eventuellt ”skägg” med en kniv och se efter att musslorna är hela och slutna. Skulle någon vara öppen; pröva att slå den lätt i diskbänken för att se om den sluter sig. Öppna eller trasiga exemplar kasseras. När sedan musslorna kokas går det på några minuter. Så snart de öppnat sig är de färdiga.

Senast vi använde ett nät färska musslor gjorde vi en soppa utifrån följande improviserade recept: Musslorna kokas upp separat och köttet plockas ut (vattnet de kokat upp i sparas). Fyra/fem rivna potatisar tillsammans med en riven gul lök steks lätt och får sedan koka mjuka med ett tetrapack krossade tomater och ett par deciliter av musslornas uppkokningsvatten. I musselsoppa är det vanligt med vitt vin men då vi själva sällan har vin hemma prövade vi att ersätta vinet med några skedar syrade grönsaker som gav ett liknande smakdjup. Zest från en citron tillsätts. Beroende på hur tjock soppan ska vara spädes dem med vatten eller reds med lite mjöl. Den smakas av med salt, peppar, pressad citron och gärna någon chilikrydda. Lägg sedan i musselköttet när allt är klart så att det endast blir iblandat och inte ytterligare kokat. Servera gärna med exempelvis surdegsbaguetter.

Om musslorna tillreds utan att allt uppkoksvatten används i maträtten är det väl värt att spara detta spad. När musselköttet är urplockat kan de tomma skalen koka vidare med uppkoksvattnet. Koka tills du har en lagom reducerad vätska och sila sedan bort skalen. Skaldjursfonden du nu har kommer att ge dig stor glädje och smakupplevelse när den används i någon passande gryta eller soppa. Den går utmärkt att frysa in.

Istället för att slänga musselskalen har vi vid ett par tillfällen låtit dem torka och sedan krossat dem fint (med en mortel eller liknande). De blir då ett värdefullt tillskott i komposten eller direkt på dina odlingar.

Musslor kan alltså bli en synnerligen mångsidig vän i köket. Dessutom är de proteinrika, innehåller bra fetter och mineraler som järn och zink. Som om detta inte vore nog finns potential för ytterligare nytta. Ifall forskningen fortsätter och vi konsumenter är beredda att initialt betala lite mer kan musslan bidra till hållbar fiskodling och kanske även för uppfödning av andra djur. Lyssna gärna mer här.

Torka äpplen

Torka applenDå många av oss fortfarande har ett överflöd av äpplen i vår närhet tänkte vi denna vecka tipsa om ett enkelt sätt att ta vara på en del av denna rikedom. Att torka äpplen är enkelt och tar inte ens speciellt mycket plats.

För ett par veckor sedan frågade jag (Peter) ett par bekanta om jag kunde plocka med en påse äpplen från deras trädgård. Eftersom de själva inte hann ta vara på all frukt var detta inga problem. Äpplena var av ett par olika fasta, fina sorter och då jag själv inte prövat att torka äpplen tidigare bestämde jag mig för att det nu var dags.

Först kärnades äpplena ur med en ”fast potatisskalare” (då vi inte har någon äppelurkärnare). Därefter skivade jag dem i riktigt tunna skivor. Dessa doppades sedan hastigt i en skål med vatten och saft från en halv citron – för att undvika att de blir bruna. Slutligen trädde jag äppleringarna på blomsterpinnar och spred ut dem för att torka luftigt. Pinnarna lät jag balansera på två upp och nervända koppar.

Eftersom blomsterpinnarna tog slut improviserade jag dessutom fram en extra upphängningspinne av hårt rullat tidningspapper som hålls ihop av ett gem i vardera änden. Det är inga problem att låta äppleringarna hänga på tork i vanlig rumstemperatur och efter någon vecka är de tillräckligt torra för att åka ner i en burk eller påse.

Den torkade frukten håller sig fin genom hela vintern och fungerar utmärkt som mellanmålsgodis, i müslin, brödbaket eller varhelst det behövs lite extra sötma och energi.