Julkryddor

Julkryddor

Nu tänkte vi bjuda på några vegetariska godsaker och en fiskrätt med doft av julens kryddor. Den som vill kan förstås ha med något av detta på julbordet, men vi har framför allt tänkt det som sätt att odla stämningen inför julen. Även kryddor som importeras långt bort ifrån är ok ur klimatsynpunkt. De är lätta, har lång hållbarhet, används i liten mängd och det ryms mycket av dem i en transport. Allra bäst är det om man hittar dem KRAV-märkta. Experimentera gärna med julkryddor i vardagsmaten. De passar i mer än man kanske tänker på.

 

Nyponströssel med kanel och kardemumma

1/4 tsk rostade (i torr panna) och fint mortlade/malda kardemummakärnor
1/2 tsk nyriven kanelstång (använd t ex zestjärn)
2 msk nyponskalsmjöl

Blanda ihop och förvara i en burk. Passar t ex att strö över morgonfilen.

 

Varm dryck

2 kanelstänger
1 tsk anisfrön
1 tsk kardemummakärnor
ca 10 kryddnejlikor
havremjölk till två stora muggar

Lägg kryddorna i en kastrull och häll på havremjölken. Koka i ca 5 minuter. Sila bort kryddorna. Servera med en tsk honung i varje mugg.

 

Kryddig linsgryta

10-15 g färsk ingefära
Potatis, morot och rödbeta eller andra rotsaker till en sammanlagd vikt av ca 300 g.
1 msk rapsolja
1 stjärnanis
3/4 tsk salt
1 dl havremjölk
1 dl vatten
1/2 dl röda linser
zest av en KRAV-apelsin
Saften av en halv apelsin
1/2 dl russin
1 äpple
1 tsk kanel
1 msk vetemjöl
Några drag med pepparkvarn

Finhacka ingefäran och strimla rotsakerna. Lägg detta tillsammans med rapsolja, anis och salt i en kastrull och låt det fräsa några minuter. Fyll på med havremjölk, vatten och linser. Koka i knappt 15 minuter. Kärna ur äpplet och dela i mindre bitar. Lägg i det i grytan tillsammans med russin, kanel och saften från apelsinen. Koka i ytterligare några minuter. Rör i mjölet och värm tills det tjocknar något. Ta av från plattan och blanda i zest. Smaka av med peppar och om det behövs ytterligare salt. Servera till matvete, mathavre eller liknande.

 

Fiskbollar

400 g fisk (välj alltid KRAV eller MSC, t ex Sej)
1 pkt saffran
knappt 2 tsk salt
1/2 dl vatten
knappt 1 dl ströbröd
1 ägg
Några drag med pepparkvarn

Blanda vatten och ströbröd och låt gärna stå en liten stund. Blanda i övriga ingredienser förutom fisken och blanda om. Dela fisken i mindre bitar och lägg det i blandningen. Mixa t ex med stavmixer till en smet. Om man vill kan man även ha i zest från en ekologisk apelsin. Rulla bollar av samma storlek som köttbullar och stek dem i rapsolja.

 

Grönkålssallad

ca 8 grönkålsblad
1 KRAV-apelsin
1 msk äppelcidervinäger
1 rågad tsk honung
1 näve russin
några valnötter
en gnutta salt och kryddpeppar

Repa loss grönkålsbladen från de grova stjälkarna. Lägg lite i taget i en mixer med vatten, mixa så att det blir finhackat och häll sedan bort vattnet, eller finhacka för hand. Riv apelsinskal, gärna med zestjärn och blanda i det. Ta bort resten av skalet och det vita på apelsinen och skiva den sedan i mindre bitar. Blanda i dessa och övriga ingredienser. Hur mycket russin och valnötter man vill ha är en smaksak. Låt gärna stå en stund innan servering.

 

Ätbart du kan plocka själv

Ätbart du kan plocka själv

Nu då vi går emot höst finns fortfarande mycket att plocka själv från odlade och fritt växande skafferier. Jag (Peter) tog för ett par veckor sedan hem, vad som troligen blir säsongens sista omgång, av lavendel och nässlor. De flesta associerar nog nässlor med den tidiga våren, men även höstens nässlor, som blivit för kraftiga att göra soppa på, kan man torka och göra ett vitaminrikt pulver av. Lavendel är en tacksam perenn som vi frösådde på vår kolonilott för tre år sedan. Fjärilarna älskar den och jag har allt mer kommit att uppskatta blommorna som smaksättning; i småkakor, skorpor eller matbröd. I dessa enkla surdegsfrallor fungerar det finfint med en matsked torkade lavendelblommor. En annan fördel med just detta recept är att det inte blir någon elanvändning vid knådandet.

Lavendel och nässlor torkas på ungefär samma sätt. Bind samman stjälkarna med ett snöre och häng upp dem. Låt torka åtminstone ett par veckor och känn efter att det är riktigt torrt när du smular sönder lavendelblommorna respektive nässlornas blad. Då nässlorna som bekant kan brännas en del kanske vissa vill använda handskar vid hanteringen. Själv nöjer jag mig med viss försiktighet samt att jag låter de plockade nässlorna ligga lite luftigt och börja torka, sådär ett halvt dygn, innan jag tar tag i att binda samman dem i buketter för upphängning. De brännande egenskaperna har då mildrats en hel del. När de torkat klart bränns de inte alls. Varför ska man då göra sig bekymmer med nässlorna överhuvudtaget? Ett enkelt svar är att de fungerar som ett slags multivitaminpiller eftersom de innehåller så mycket nyttigheter. Nästan alla näringsämnen vi behöver faktiskt. För min del brukar jag blanda en del i morgonmüslin. Ibland finns de med i bröd och är bladen inte helt söndermosade passar de även i exempelvis teblandningar. Här är det främst hälsoaspekten som spelar in då nässlorna i sig knappt smakar någonting.

Något annat att glädjas åt vid denna tid är att många buskar nu lyser vackert röda av de c-vitaminfyllda nyponen. Detta år har jag ännu inte plockat av dessa men tidigare år har de plockats, halverats och kärnats ur. För att torka nypon kan de trädas luftigt på en sytråd som sedan hängs upp till en dekorativ färgklick. Det är viktigt att bären får hänga luftigt för att inte riskera mögel, så häng snöret som en girlang snarare än rakt ned. Egen nyponsoppa ska vara en extraordinär upplevelse men för egen del har de torkade och sedan mortlade bären fått göra nässlorna sällskap i müslin. Genom att nyponen har fem gånger så hög c-vitaminhalt som apelsiner är den uppiggande effekten inte obetydlig. Att nypon växer betydligt bättre på våra breddgrader än apelsiner gör inte saken sämre.

Det nyponskalsmjöl som du själv plockat och berett – eller eventuellt köpt i hälsokostbutiken – är även till nytta genom sina bakförbättrande egenskaper. I det mesta vetemjöl som säljs medföljer även tillsatser i form av syntetisk c-vitamin, alltså askorbinsyra (eller E 300). C-vitamin i bakningen gör att degen jäser bättre och lyckas du få tag på tillsatsfritt mjöl eller vill förstärka bakegenskaperna med en naturlig produkt kan någon matsked nyponskalsmjöl i bakningen ge god effekt. Detta kanske kan vara något att testa vid bakningen av bullar till kanelbullens dag; denna högtid (blivande helgdag?) som infaller den 4e oktober.

Genom att använda sådant man kan plocka själv i naturen vinner vi inte bara bättre näringsrikedom i vår mat. Jag tror även våra ömtåliga trådar av närhet till naturen stärks. Skördar vi regelbundet nässlor och vilt växande nypon vill vi kunna fortsätta med detta – och vi vill inte heller att dessa växter skadas av olika gifter. Kanske ökar till och med vår förståelse för hur vi alla är en del av naturen och inte kan göra oss oberoende av den.

Ta vara på rester – man tager vad man haver

Ta vara på rester - man tager vad man haver

Som många kanske redan vet är rubrikens ord inte något exakt citat från Cajsa Warg. När man läser Anna Christinas (som var hennes fullständiga förnamn) klassiska kokbok från 1755 är det ändå inte förvånande att hon har kopplats samman med denna devis. Hade hushållet slaktat ett får eller en gris skulle givetvis alla användbara delar användas. Läsaren av kokboken får därför veta både hur man tillagar smakfullt lungmos av får och pressylta av svinhuvud. Självklart var det säkert också att ta vara på rester.

Idag är både den fysiska och mentala distansen till matens ursprung betydligt större än på Cajsa Wargs tid. Vår matlagning kräver mycket mindre tid, kunskap och del av vår disponibla inkomst. Kanske finns det ett samband med den rapport från Naturvårdsverket som presenterades på nyheterna härom veckan. Den visar att en miljon ton mat slängs varje år i Sverige. Mat som varit fullt ätbar men ändå ratats eller som slängts för att vi köpt stora mängder och inte tagit vara på den innan den blivit dålig. Vad som framför allt var en nyhet i rapporten var att majoriteten av den slängda svenska maten faktiskt kommer från hushållen.

Det verkar som att mycket av den grundrespekt för vår föda som funnits tidigare, har försvunnit på vägen till dagens samhälle. Man kan tänka sig att en stor del av denna respekt återkommer i takt med sinande mängder billig oljebaserad energi och därigenom dyrare mat. Eftersom vår mat står för en stor del av hushållens koldioxidutsläpp, gör vi ändå klokt i att redan nu försöka se på den med andra ögon.

Även i vårt hushåll händer det förstås att matvaror blir gamla och behöver kastas, men inte speciellt ofta. Blir något över från helgens lunch fungerar det nästan alltid som del av någon lunchlåda till jobbet under veckan. Har filen eller mjölken tveksamt datum och smakar aningen för syrligt passar den utmärkt som degvätska vid brödbak. På liknande sätt använder vi gärna äggvitor som blivit över från t ex glasstillverkning. Använder du på detta vis alternativ degvätska i brödbaken; se bara till att ha samma totala mängd vätska som receptet föreslår och tillsätt som vanligt inte allt mjöl samtidigt utan pröva dig fram till vad som är lagom. Bröd som inte kommer att användas på ett par dagar skivas upp och läggs in i frysen (tina sedan gärna i en handduk i rumstemperatur).

De gånger vi gör egen pizza har vi ofta använt saker som ändå funnits hemma; tomatpuré, pesto, en halv lök, fint riven morot, de sista oliverna från en öppnad burk, en burk sardeller som inte blivit använd, en ostkant som rivs ovanpå … Förslag på god pizzabotten finns förresten hos Martin Johansson. En återkommande rätt hemma hos oss är soppa som mixas slät med stavmixer. Utifrån en bas av någon rotsak likt morot eller rödbeta tillsätts lite potatis, lök, fänkål, broccoli, palsternacka eller annat som finns hemma. Soppan mixas (ev. med crème fraiche), kryddas och smakas av.

En annan vardagsmat som vi varierar utifrån tillgång på råvaror är hackade och stekta grönsaker, eller om man vill kalla det pytt i panna. Rot- och grönsaker fräses i en stekpanna eller wok. För den som äter kött kan det passa med ett par korvbitar eller kvarvarande skinkpålägg i. Äpple eller annan frukt kan skänka kulinarisk höjd. Även ett stekt ägg och kanske syrade eller inlagda grönsaker fungerar fint till. Matvete eller liknande fungerar som tillbehör men blir ofta överflödigt.

Samtidigt som mycket av den sunda respekten för mat verkar ha försvunnit och vi slänger omkring en tredjedel av maten vi köpt kanske respekten för matlagning ibland är onödigt stor. Istället för att våga experimentera och anpassa recepten utifrån vad som behöver gå åt av vad vi har hemma och vad som är i säsong blir vi ofta slavar under recepten. Det kan bli som i den sanna historien om personen som bakade småkakor. I receptet skulle det bli 40 kakor och då hon bakat ut 40 kakor slängde hon resten av degen.

 

Litteraturtips på temat ta vara på rester

Det har den senaste tiden kommit en rad böcker kring att ta hand om maten och laga gott utifrån rester. Botanisera gärna på bibliotekets Qcaa-avdelning. Ett par böcker i ämnet som funnits med när veckans miljötips skrivits ned är följande:

Cajsa Wargs kokbok är kanske främst roande läsning utifrån ett kulturhistoriskt perspektiv, men bjuder även på recept som både kan fascinera och inspirera.

100 sätt att rädda maten … av Annica Triberg. Klokt, snyggt och inspirerande kring hur vårt matsvinn minimeras.

Klimatsmarta recept på pålägg

Klimatsmarta recept på pålägg

Den här veckan bjuder vi på två klimatsmarta recept på pålägg man enkelt kan göra själv. Grundidéerna går att variera på väldigt många sätt. Alla ingredienserna utom cashewnötter och kryddor brukar gå att få tag på svenskodlade och det mesta finns KRAV-märkt. Morötter och vitlök är enkelt att odla själv om man har trädgård eller kolonilott, liksom ärtor om man bara skyddar skotten mot fåglar. Recepten innehåller dessutom inga animaliska produkter.

 

Recept; grönärtshummus

Egentligen är detta inte hummus eftersom sådan görs på kikärtor. Men inspirationen kommer från ett recept på hummus där vi bytt ut ingredienser mot sådana som är lättare att odla i Sverige och justerat på en del andra sätt.

2 1/2 dl gröna ärtor
1-2 vitlöksklyftor
2 tsk spiskummin
3 msk rapsolja
en nypa kajennpeppar
ca 3/4 tsk havssalt (börja med mindre och smaka dig fram)

Tina ärtorna om de är frysta, följ instruktionerna på förpackningen om du använder torkade. Får du tag på färska eller odlar själv ska ärtorna kokas ett par minuter. Mixa sedan alla ingredienser till en smet.

 

Recept; morotsmix

1 stor morot eller motsvarande
1 1/2 dl cashewnötter
1/2 dl rapsolja
3/4 tsk salt
1 1/2 tsk torkad timjan (mer om du använder färsk)
lite svartpeppar

Mixa nötterna till mjölliknande struktur eller finmal. Om du har en kraftig mixer kan du dela morötterna i mindre bitar och mixa ihop alla ingredienserna till en smet. Annars är det enklare att finriva morötterna och sedan blanda samman allt. Späd med olja om det blir för tjockt och provsmaka kryddningen. Goda varianter vi har prövat är att byta ut moroten mot rödbeta eller purjolök.

 

Klimatsmarta pålägg

Vi äter mycket bröd – Peter bakar i stort sett allt. Ur klimatsynpunkt är det bra, åtminstone om man bakar själv på ekologiska råvaror eller köper från ett bageri med ekologisk inriktning (de blir tack och lov allt fler). Om standardpålägget är smör och ost, vilket det länge var för oss, är det däremot mindre bra.

Det har länge och i många sammanhang påtalats att vi borde minska köttkonsumtionen. Mindre omtalat har det varit att mejeriprodukterna påverkar klimatet på liknande sätt eftersom det är själva djuruppfödningen som orsakar den största delen av den klimatpåverkan köttet är upphov till. Den förmildrande omständigheten för mejeriprodukterna är att en ko ger mjölk under en längre tid medan den förstås ger kött bara en gång. Man får alltså mer för samma utsläpp så att säga. Av mejeriprodukterna orsakar ost mest utsläpp, framför allt för att det går åt mycket mjölk för att producera en liten mängd ost. Enligt många beräkningar ger ost större klimatpåverkan än fläskkött.

Detta betyder inte att alla måste bli veganer och det är inte heller vi. Vi uppfattar det som att det framför allt handlar om att de stora kvantiteter västvärlden idag konsumerar inte kan produceras på ett hållbart sätt. Enligt författarna till Mat & Klimat är det hållbart att äta mejeriprodukter 2-3 gånger i veckan, vilket kan ge en fingervisning även om det inte är en så exakt angivelse. Det var efter att ha läst den boken som vi uppmärksammade problemet och har därefter dragit ned på mängden mejeriprodukter. Denna strävan har förorsakat många experiment bl a just med egna pålägg varav flera blivit riktigt goda. Smakmässigt är det ingen förlust. Färgsprakande och nyttigt blir det också. Men lite extra pyssel är det förstås. Om man bara tänker lite utanför sina vanliga ramar finns det även flera färdiga produkter utan animalier man kan använda som pålägg, till exempel chutney, marmelad, inlagda rödbetor, jordnötssmör och solrospasta. Många frukter och grönsaker passar dessutom utmärkt på smörgåsen.

Upptäck regional matkultur

Upptäck regional matkultur

Under några dagar på vår semester gjorde vi kulinariska utflykter i vårt landskap, Östergötland, för att upptäcka regional matkultur. Vi valde några relativt små producenter med ekologiskt tänk och besökte deras gårdsbutiker. En del av produkterna hade vi sett och köpt i andra affärer och flera saluför även varandras varor, men det är något speciellt med att se platsen och möta de som odlar, föder upp och förädlar. Visserligen innebar detta för vår del att hyra och köra bil. Av förklarliga skäl ligger de flesta gårdsbutiker på landet med mindre utbyggd kollektivtrafik. Men besöken gav verkligen mycket inspiration.

Ett av dessa besök var på Sänkdalens gård där vi köpte ett par flaskor ekologisk rapsolja och en liten bägare underbar lakritsglass i den pyttelilla gårdsbutiken. Vi slog oss ned på en liten klippa med utblick mot en hage och mumsade på glassen. När vi satt där kom ett ganska stort antal kor vandrande som på ett långt led. Sist gick en kvinna och visslade. Mjölken och grädden i glassen vi åt kom från de korna kunde man anta. Det var en speciell känsla. Tidigare på dagen hade vi ätit dessert-crêpes på Bondens Crêperie i Söderköping. Vi valde en variant med färska bär, yoghurt, honung och valnötter. En härlig smakkombination i sig, men något alldeles extra när man vet att de tar både mjöl och mjölk från närbelägna, KRAV-märkta gården Bleckstad.

I vår tid har det blivit stor distans mellan produktion och konsumtion. Kanske är det en av anledningarna till att så många väljer billigast möjliga oavsett kvalitet eller påverkan på miljön. Man har ingen relation till hur varan produceras och förstår inte vilken enorm skillnad det kan vara. Den relationen och förståelsen behöver återupprättas.

Att uppsöka gårdsbutiker och liknande kan vara ett sätt att utforska utbudet i trakten och få inspiration. Kanske finns det någon redan på cykelavstånd och man kan passa på när man är i närheten. Har man sedan upptäckt några favoriter kan man titta efter dessa i butiker man har i sin närhet eller t o m fråga om det går att ta hem. För när man i vanliga fall handlar ska man förstås inte bila runt. Ett ännu enklare sätt att upptäcka regional matkultur om man bor i en stad som har en Bondens marknad eller liknande är att botanisera bland produkterna där, se vad som produceras i trakten och möta personerna bakom.

Den bördiga Östgötaslätten är ett område där det odlas mycket och det finns många fler producenter än de vi besökte som har ekologisk inriktning. Det finns broschyrer om Östgötamat, listor och kartor. Skåne och Jämtland är andra landskap som tänkt mycket kring regional matkultur och mathantverk. Men det går att hitta ett utbud var man än bor i Sverige. Verktygen som presenteras på Äkta varas hemsida kan vara till god hjälp.

Kanske är det vanligare att tänka på det här sättet på semestern, eller när man ska ge bort något ätbart i present. Det är dock önskvärt att man får in det i sin vardag. Egentligen bör de importerade varorna vara det man lyxar till det med ibland istället för tvärtom. Det är bisarrt hur mycket det vi äter transporteras över världen i dag och hur storskaligt och industriellt det blivit. Vi har vant oss vid att fundera över vad vi är sugna på och vad man behöver handla till det. Ett miljömässigt bättre sätt är att oftare kolla vilka varor som just nu är i säsong där du bor och vad man kan göra för gott av dem. Mer smak och näring får man ofta på köpet.