Miljövänligt godis i påskäggen

PaskgodisetGodis är för många en viktig del av den kommande påsken. Vi brukar ge varandra påskägg med godsaker i fast vi är vuxna. Att unna sig miljövänligt godis ibland är knappast något stort problem varken för hälsan eller miljön, men av båda skälen är det en god idé att vara måttfull. Allt som produceras drar energi och använder av jordens resurser och då är det rimligt att inte alltför stor del går åt till sådant som inte ger någon näring. I nuläget är vi i Sverige dock inte så måttfulla. Osannolika 40% av våra matkostnader går till godis, kolsyrat vatten, kakor och liknande. Enligt en studie från 2011 av SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik, påverkar dessutom godis klimatet mer än många av våra vanliga matvaror. Jag (Sofia) har alltmer börjat tänka att ska jag unna mig något onyttigt ska det vara något jag verkligen tycker är riktigt gott och njuta långsamt.

Det spelar stor roll vilket godis man väljer. Enligt studien har skumgodis större klimatpåverkan än gelégodis och mjölkchoklad har mycket större påverkan än mörk choklad. En aspekt vi har lagt alltmer vikt vid i våra val av vad vi stoppar i påskäggen och unnar oss vid andra festliga tillfällen är ekologisk produktion. När det gäller choklad gör det mycket stor skillnad för miljön och de människor som arbetar där kakaobönorna odlas att välja KRAV och Rättvisemärkt. Jag äter ganska ofta mörk (70%) choklad. Min favorit är Eguale som ibland finns i vanliga matvarubutiker och oftast i Världsbutikerna. Den är dessutom en av de få som inte innehåller några tillsatser. Ekogarderoben säljer en del annan KRAV- och rättvisemärkt choklad och även annat miljövänligt godis. Ekorren är ett bra val om man vill ha påsgodis, vilket väl är vanligare i påskäggen. Det är gott, ekologiskt och dessutom gjort på naturliga ingredienser istället för konstgjorda färg- och smakämnen. Det finns i vår Konsum-butik och går bl a att beställa via Ekogarderoben. Den pysslige kan förstås också göra eget godis på miljömärkta ingredienser. Vi brukar satsa det krutet på hemmagjord tårta.

De första åren tillsammans ingick det i min och Peters tradition att leta upp ett extra fint ägg att lägga godiset i. Vi har sparat nästan alla och har dem som påskdekoration. Nu känns det som att de inte behöver bli så många fler och det funkar att återvinna något passande från tidigare år. En gång hade jag turen att hitta ett fint i en antikaffär och det kan vara värt att titta i second handbutiker. Den här sortens rättvisemärkta ”ägg” har jag valt ett par gånger också. En tacksam gåva när det är fyllt med miljövänligt godis.

Alternativ till ris

Alternativ till ris

Det var först för något år sedan vi blev uppmärksammade på den negativa miljöpåverkan riset har. Sedan dess har vi utökat vårt användande av olika spännande alternativ till ris.

Ur miljösynpunkt är det största problemet sättet riset odlas på. Under lång tid av odlingen dränks risfälten i vatten vilket skapar syrefattiga miljöer där stora mängder metangas bildas. Metan är en växthusgas som är 20 gånger så kraftfull som koldioxid. I kombination med att det vanligtvis transporteras långa sträckor för att nå våra tallrikar är det inte speciellt långsökt att börja söka efter alternativ till ris. Just i Sverige har vår konsumtion av ris dessvärre ökat med 40% sedan 1990 och idag äter vi 5-6 kilo ris per person och år.

Vad finns det då för bra alternativ till denna praktiska stapelvara med kolhydrater? Näraliggande är att peka på närodlade klassiker som potatis och spannmål. Odlingen orsakar här endast mindre utsläpp av växthusgaser. Däremot är det vanligt att konventionellt odlad potatis är gediget besprutad med bekämpningsmedel. För att gynna din hälsa och potatisens odlingslandskap bör du alltså välja KRAV-märkt. Du slipper då även potatis där energikrävande konstgödsel har använts. Bland spannmålsprodukterna är det vanligt att välja förädlade varianter likt pasta eller couscous. Även om dessa produkter är processade har en portion ris fortfarande högre klimatpåverkan.

För att få ut så mycket som möjligt av smak och näring har vi själva prövat flera sorter av i princip obearbetade spannmålsprodukter. I de flesta matvarubutiker finns numera mathavre och matvete vilket är ett snabbt, närodlat och klimatsmart alternativ till det vanliga riset. Endast 15-20 minuter tar även den nakenhavre vi köper i mera välsorterade butiker. Ibland blötlägger vi även vanligt helt vete, korn eller råg över natten och kokar det sedan 40-60 minuter. Vanligtvis kokar vi då extra mycket när vi ändå håller på. Dessa spannmålsalternativ som odlas på nära håll och vanligen går att köpa ekologiskt är inte bara snälla mot naturen utan när du väljer fullkornsalternativ, likt helt vete, blir även näringsinnehållet oslagbart.

Pröva gärna några olika sorters spannmålsprodukter som alternativ till ris och när du funnit något som fungerar extra bra kanske du till och med kan köpa en hel säck från din närmaste eko-bonde. Detta är garanterat även billigare än extrapriset på farbror Ben´s metanris.

Prioritera rätt i mataffären

Prioriteringar i mataffarenMånga tycker att det är svårt att veta hur man ska tänka för att välja så miljövänligt som möjligt i mataffären. Vissa frågor är komplexa och innefattar avvägningar, men allt är inte svårt. Börja med de enkla valen och lär dig mer efterhand. Detta är några av de principer vi utgår från för att prioritera rätt. Maten är en stor fråga som vi skrivit en del om redan och kommer att återkomma till flera gånger.

*Välj kända miljömärkningar som KRAVBra miljöval och MSC (fisk)

*Välj stor andel svenskt, gärna från ditt eget landskap

*Välj enligt säsong

Producenter vill gärna ge intryck av att vara miljövänliga och använder ibland symboler som ser ut som miljömärkningar. Det kan kännas förvirrande, men det är inte svårt att lära sig några etablerade märken som kontrolleras av utomstående och i hög grad hålla sig till dessa. Småskaliga producenter är ibland ekologiska utan att ha någon märkning eftersom det kostar att certifieras, men märkningarna ger god vägledning.

Det jag (Sofia) kallar ett enkelt val är när det finns två motsvarande produkter, en KRAV-märkt, den andra inte – välj KRAV. Detta var nog det första aktiva miljöval jag började göra för många år sedan. Då var utbudet inte så stort, men det är det nu. Med vissa livsmedel driver vi detta längre och köper numera inte alls om det inte finns miljömärkt. Det gäller bland annat de varor Naturskyddsföreningen listat som de där det gör störst skillnad att välja KRAV; kaffe, bananer och vindruvor, kött, mejeriprodukter och potatis. (Det händer att vi slarvar med osten om vi har tänkt ha t ex Parmensan eller Mozzarella och det inte finns någon miljömärkt inne.) Att vara i stort sett konsekventa med detta innebär att vi har slutat köpa druvor och kyckling eftersom det inte brukar finnas i vår butik. Det innebär också att man ibland får tänka om när man kommer till affären och vara lite flexibel med både inköpslista och recept.

Nu under fastan äter jag bara svenskproducerad mat utom kryddor och frön. Annars är vår princip att det svenska och gärna Östgötska ska utgöra en stor andel av den mat vi konsumerar och att vi inte väljer import om det finns en motsvarande svensk produkt. Kött och mejeriprodukter köper vi bara svenskt utom någon enstaka ost.

Här kan man ibland hamna inför ett dilemma där det kan kännas svårt att prioritera rätt. Tomater är ett vanligt exempel där det ofta finns KRAV från t ex Italien och svenska, konventionellt odlade, men sällan någon sort som både är svensk och KRAV. Dessutom är de svenska odlade i uppvärmda växthus under stora delar av året och det är svårt att veta om det är bättre än transporten. Vilken ska man välja? På sommaren tänker jag att det viktigaste är att man inte väljer den konventionellt odlade som är importerad. Fastna inte på det svåra utan välj åtminstone antingen svenskt eller KRAV. När tomaterna inte är i säsong är passerade eller krossade KRAV-tomater i tetrapack faktiskt ett bättre alternativ än alla de färska. Soltorkade är också bra. När en produkt är lätt, oöm och går bra att packa tätt är transporter oftast inte ett så stort problem. Relativt tåliga frukter som banan fraktas långsamt med båt vilket ger relativt lite utsläpp trots att de transporteras långt.

Att acceptera säsongernas växlingar hänger i många fall samman med att välja svenskt. Det som inte är i säsong i Sverige importeras i högre grad och när det inte är i säsong i Italien eller Spanien heller importeras det längre bortifrån. Det kan dock finnas svenskodlade produkter som egentligen inte är i säsong och då odlas de i energislukande uppvärmda växthus vilket inte heller är så lyckat. Sådant som rotsaker och äpplen är däremot lagringsbart och kan vara odlat på friland i Sverige och ändå finnas i butik på vintern. Under skördetid i Sverige kan man i väldigt hög grad hålla sig till inhemsk mat. Under kallare tider kan man oftare unna sig det som är i säsong i t ex Italien och Spanien och en del som transporterats längre om det inte är med flyg. Vi undviker Holland där mycket är väldigt hårt besprutat och odlingen extremt industrialiserad.

Vissa produkter är superbra för att de, under större delen av året, uppfyller alla tre kriterierna t ex morötter, rödbetor, havregryn, mjöl och ägg. Även kött och mejeriprodukter kan göra det, men det ska man vara mer måttfull med av andra miljömässiga skäl. Andra produkter har man skäl att vara extra noga med. Sparris har t ex en väldigt kort säsong i Sverige, men det är bara då man ska äta den färsk. Resten av året importeras den långt bortifrån med flyg. Unna dig att längta istället!

Groddar och skott

Groddar och skott

Under nuvarande mörka och kalla årstid är som bekant utbudet av frukt och grönsaker begränsat här i Sverige. Rotfrukter som morötter och vinterlagrade äpplen i all ära men ibland blir längtan stor efter gröna, spröda och fräscht nyskördade grönsaker. Det som erbjuds i våra butiker är ofta odlat långt borta och skördat innan de mognat färdigt, vilket ger ett smakfattigt resultat. Funderar vi dessutom på hur sommargrönsaker som tomat, gurka och plocksallad kan erbjudas när snön täcker jorden, inser vi snart att de är dopade genom energiintensiv odling i växthus och/eller långa transporter där olja och annan fossil energi används i mycket hög utsträckning. Som tur är kan vi med relativt enkla medel förse oss själva med egenodlade nyttigheter även mitt i vintern. Vi talar förstås om groddar och skott.

Vi gjorde några inledande försök under förra vintern med groddning av alfalfa-frön samt några omgångar odling av skott från solrosfrön och ärtor. Eftersom det var enkelt och gav ett tacksamt resultat ville vi utöka det hela. Lyckligtvis sammanföll detta med att tomten tyckte att vi varit så snälla att vi fick en smidig groddningsanläggning av terrakotta till jul. Där har vi nu med framgång groddat mungbönor, råg, alfalfa, kikärtor, vanliga ärtor med mera. De flesta bönor och frön som groddas blir färdiga att äta redan efter 3-4 dagar och är då en skatt av fräscha vitaminer. Dessa vitaminbomber har även visat sig innehålla mängder av protein vilket gör dem till ett billigt och bra köttalternativ. Näringsvärdet stiger helt enkelt när bönor och frön läggs i vatten; de vaknar då så att säga till liv. Ett koncentrat av mineraler och proteiner som är tänkta att försörja hela växten blir nu lättillgängliga för oss människor.

När vi prövade groddning förra vintern lät vi alfalfa-frön ligga i blöt över natten och sedan fick de ligga i ett kaffefilter av urdiskningsbar modell. Där kunde fröna lätt sköljas morgon och kväll. Däremellan låg de täckta av en handduk och med en skål under för avrinningen. Efter ett par/tre dagar var de färdiga för att stå framme och samla klorofyll under några timmar i köksfönstret utan täckande handduk. Det krävs alltså ingen speciell utrustning för att börja odla egna vitaminer och proteiner. Vill man efter en tid utveckla det hela går det naturligtvis att införskaffa någon groddningsanläggning men pröva med det du har hemma först. Groddarna går bra att äta på en gång men klarar sig i kylskåp cirka fem dagar. Både groddar och skott passar bra som sallad till de flesta maträtter eller som grund till en hel salladsmåltid. Tillsammans med något annat klimatsmart pålägg fungerar de även utmärkt på bröd. Sköljvattnet från groddningen kan med fördel användas som blomsternäring.

En pedagogisk guide till groddningens ädla konst med bland annat en sammanställning över olika lämpliga bönor och groddar finner ni här. En rolig och intressant beskrivning av groddningen och skottningens alla fördelar finns även genom den sköna 70-talsboken Allt om groddar utav Per & Gita Sellmann (finns på ett bibliotek nära dig eller genom fjärrlån).

De flesta bönor och frön finns i närmaste butik men för lite mer spännande alternativ och ekologisk garanti kan Runåbergs fröer rekommenderas.

10 sätt att använda morot

10 satt att anvanda en morotEfter två stora högtider – jul och nyår – båda ofta avfirade med ansenliga mängder mat, fett och sötsaker, kan man bli sugen på något rustikt och vardagligt. Vi tänkte därför inleda det nya året med att slå ett slag för den fantastiska moroten. Den är lättodlad, lagringsbar, näringsrik och mångsidig. Dessutom är den färgglad och god! I en helt vanlig mataffär kan man nästan hela året få tag på svenskodlade och KRAV-märkta morötter. Inte kan man säga detsamma om tomaterna… Moroten är dessutom en positiv symbol även om man kanske behöver lite piska också för att komma upp ur soffan igen. Här kommer 10 sätt att använda morot:

1: Den enklaste salladen som passar till allt är inte isberg, tomat och gurka – utan rårivna morötter. De förstnämnda grönsakerna innehåller ytterst lite näring på vintern och är alltid importerade eller odlade i uppvärmda växthus så här års.

2: En mättande, näringsrik och klimatsmart sallad blir det om man blandar grovriven morot med finriven rödbeta, rivet äpple, lite rapsolja, russin, pumpakärnor och lite salt och peppar. Ingredienserna går förstås att variera på massor av sätt efter säsong. Dessa finns att tillgå även på vintern. Lägg till kokt matvete, mathavre eller surdegsbröd så har du en hel måltid.

3: Blanda i potatismoset som genast får en gladare färg!

4: Med en råsaftscentrifug kan du göra egen morotsjuice. Blanda gärna med äpple och lite ingefära.

5: Morot som huvudingrediens i ett klimatsmart pålägg finns det recept på här.

6: Ångkokta morotsstavar behåller mer näring än vanligt kokta och är ett lättsmält, gott och vackert tillbehör till maten. Men vanligt kokta är inte illa det heller! Morötter tillhör de grönsaker som är nyttigare tillagade än råa. Livsmedelsverket skriver: ”För t ex vegetabiliska livsmedel med betakaroten, ett förstadium till vitamin A, gör kokning att cellväggarnas proteiner luckras upp och karotenet i cellerna kan frigöras.”

7: Morotskaka – det kanske mest kända fikabrödet med grönsaker i. Många receptvarianter finns. Även rödbetskaka är förresten gott och vackert.

8: Lägg morotsskal i vattnet när du kokar ägg så får de en gulaktig färg. Fint till påsk (även om det är lite tidigt att tipsa om sådant nu).

9: Morotssoppa. Koka morotsbitar mjuka i buljong (ekologisk utan tillsatser finns ofta i hälsokostbutiker). Mixa med lite crème fraiche. För klimatet är det bra att dra ned på mejeriprodukterna och vill man därför hoppa över crème fraiche kan det ge fyllighet att koka och mixa med potatis och/eller jordärtskocka.

10: Morotsbiffar. Skala 8 stora morötter och dela i grova bitar. Koka dem halvmjuka. Häll av vattnet och finriv morötterna. Blanda med ett ägg, lite muskot, lite salt och 1 msk potatismjöl. Klicka ut i stekpanna och stek dem i smör eller olja. Detta är ett gammalt östgötskt recept som vi hämtat från den inspirerande boken Östgötamat, av Inga Wallenquist (utgiven av Östergötlands länsmuseum).

Bonustips: Snögubbsnäsa!