Enkel och god lunchlåda

Enkel och god lunchlåda. Bild på mixad rödbetssoppa.

Nyligen har jag återigen börjat ta med mig lunch till jobbet. Efter några års arbete med driften av Dahlströmska gården rum och frukost är jag nu på en mer traditionell arbetsplats. Det innebär bland annat personalmatsal och att de flesta har med sig egen lunch. En enkel och god lunchlåda har då återkommande blivit krämig och mättande soppa. 

Jobblunchen ska ju vara snabb att laga till och samtidigt vara något som kan lysa upp vardagen. Praktiskt för en enkel och god lunchlåda är också ifall den går att variera utifrån sådant som finns hemma och som du är sugen på. Nedanstående lena och värmande soppa uppfyller väl dessa krav. 

Slät soppa med rotsaker som lunchlåda

(2 portioner)

2-3 potatisar (det går med fördel att använda sådana som blivit över från tidigare)
3-4 rödbetor (eller andra goda rotsaker)
1 gul lök
1 dl torkade röda linser (eller andra baljväxter, ex. 2 dl färdiga vita bönor)
1 msk äppelcidervinäger (behövs i första hand när du använder så pass söta rotsaker som rödbeta)
Ev. havremjölk eller annan växtbaserad dryck
Salt

Hacka och fräs löken i lite olja. Skala potatis och rödbetor, dela dem i mindre bitar. Häll över i kastrullen. Häll på vatten tills det täcker rotsakerna och löken. Tillsätt de röda linserna, blanda om och koka 15-20 minuter eller tills det känns mjukt. Fyll på med äppelcidervinäger och mixa med stavmixer. Smaka av med salt och ev. andra kryddor. Späd vid behov med mera vatten eller växtbaserad dryck. Ta gärna med lite gott surdegsbröd att äta till soppan. 

Denna soppa är enkel att göra extra av och frysa in till kommande lunchlådor. Resultatet brukar bli bra om du håller dig till ungefär ovanstående grund men det finns stor flexibilitet att ändra, dra ifrån eller lägga till. Detta gör också att den fungerar bra när du vill använda rester och mindre matslattar som finns i kylen. 

Tänk bara på att färgen inte alltid blir varken rödbetsröd eller morotsorange ifall du blandar allt för vildsint. Kom också ihåg att använda burk med tättslutande lock när du transporterar din lunchlåda till jobbet. Speciellt om det är rödbetssoppa.  

Ta vara på rester – man tager vad man haver

Ta vara på rester - man tager vad man haver

Som många kanske redan vet är rubrikens ord inte något exakt citat från Cajsa Warg. När man läser Anna Christinas (som var hennes fullständiga förnamn) klassiska kokbok från 1755 är det ändå inte förvånande att hon har kopplats samman med denna devis. Hade hushållet slaktat ett får eller en gris skulle givetvis alla användbara delar användas. Läsaren av kokboken får därför veta både hur man tillagar smakfullt lungmos av får och pressylta av svinhuvud. Självklart var det säkert också att ta vara på rester.

Idag är både den fysiska och mentala distansen till matens ursprung betydligt större än på Cajsa Wargs tid. Vår matlagning kräver mycket mindre tid, kunskap och del av vår disponibla inkomst. Kanske finns det ett samband med den rapport från Naturvårdsverket som presenterades på nyheterna härom veckan. Den visar att en miljon ton mat slängs varje år i Sverige. Mat som varit fullt ätbar men ändå ratats eller som slängts för att vi köpt stora mängder och inte tagit vara på den innan den blivit dålig. Vad som framför allt var en nyhet i rapporten var att majoriteten av den slängda svenska maten faktiskt kommer från hushållen.

Det verkar som att mycket av den grundrespekt för vår föda som funnits tidigare, har försvunnit på vägen till dagens samhälle. Man kan tänka sig att en stor del av denna respekt återkommer i takt med sinande mängder billig oljebaserad energi och därigenom dyrare mat. Eftersom vår mat står för en stor del av hushållens koldioxidutsläpp, gör vi ändå klokt i att redan nu försöka se på den med andra ögon.

Även i vårt hushåll händer det förstås att matvaror blir gamla och behöver kastas, men inte speciellt ofta. Blir något över från helgens lunch fungerar det nästan alltid som del av någon lunchlåda till jobbet under veckan. Har filen eller mjölken tveksamt datum och smakar aningen för syrligt passar den utmärkt som degvätska vid brödbak. På liknande sätt använder vi gärna äggvitor som blivit över från t ex glasstillverkning. Använder du på detta vis alternativ degvätska i brödbaken; se bara till att ha samma totala mängd vätska som receptet föreslår och tillsätt som vanligt inte allt mjöl samtidigt utan pröva dig fram till vad som är lagom. Bröd som inte kommer att användas på ett par dagar skivas upp och läggs in i frysen (tina sedan gärna i en handduk i rumstemperatur).

De gånger vi gör egen pizza har vi ofta använt saker som ändå funnits hemma; tomatpuré, pesto, en halv lök, fint riven morot, de sista oliverna från en öppnad burk, en burk sardeller som inte blivit använd, en ostkant som rivs ovanpå … Förslag på god pizzabotten finns förresten hos Martin Johansson. En återkommande rätt hemma hos oss är soppa som mixas slät med stavmixer. Utifrån en bas av någon rotsak likt morot eller rödbeta tillsätts lite potatis, lök, fänkål, broccoli, palsternacka eller annat som finns hemma. Soppan mixas (ev. med crème fraiche), kryddas och smakas av.

En annan vardagsmat som vi varierar utifrån tillgång på råvaror är hackade och stekta grönsaker, eller om man vill kalla det pytt i panna. Rot- och grönsaker fräses i en stekpanna eller wok. För den som äter kött kan det passa med ett par korvbitar eller kvarvarande skinkpålägg i. Äpple eller annan frukt kan skänka kulinarisk höjd. Även ett stekt ägg och kanske syrade eller inlagda grönsaker fungerar fint till. Matvete eller liknande fungerar som tillbehör men blir ofta överflödigt.

Samtidigt som mycket av den sunda respekten för mat verkar ha försvunnit och vi slänger omkring en tredjedel av maten vi köpt kanske respekten för matlagning ibland är onödigt stor. Istället för att våga experimentera och anpassa recepten utifrån vad som behöver gå åt av vad vi har hemma och vad som är i säsong blir vi ofta slavar under recepten. Det kan bli som i den sanna historien om personen som bakade småkakor. I receptet skulle det bli 40 kakor och då hon bakat ut 40 kakor slängde hon resten av degen.

 

Litteraturtips på temat ta vara på rester

Det har den senaste tiden kommit en rad böcker kring att ta hand om maten och laga gott utifrån rester. Botanisera gärna på bibliotekets Qcaa-avdelning. Ett par böcker i ämnet som funnits med när veckans miljötips skrivits ned är följande:

Cajsa Wargs kokbok är kanske främst roande läsning utifrån ett kulturhistoriskt perspektiv, men bjuder även på recept som både kan fascinera och inspirera.

100 sätt att rädda maten … av Annica Triberg. Klokt, snyggt och inspirerande kring hur vårt matsvinn minimeras.