Category Archives: Onödiga kemikalier

Tvätta miljövänligt

TvattNär jag (Sofia) gick på folkhögskola i början av 90-talet fanns där en Sackeusbod, som hade samma koncept som det som nu kallas Världsbutiker. Där såldes bl a det miljömärkta tvättmedlet Ecover. En man som var engagerad i bodens verksamhet berättade vid något tillfälle om produkterna som såldes där och kom in på detta med att tvätta miljövänligt. Jag minns fortfarande att han sade att man sällan behöver tvätta varmare än 40° och att det gradantal som står på kläderna är den maxtemperatur plagget tål – inte vad det behöver för att bli rent. Sedan dess tvättar jag ytterst sällan varmare än 40° och använder bara miljömärkt tvättmedel. Vissa människor kan tala så att budskapet går in!

Det är energibesparande att tvätta på lägre temperatur. En annan fördel är att kläderna inte behöver delas upp i så många olika högar som ska tvättas separat. Då är det lättare att fylla maskinen varje gång och inte slösa energi på enstaka plagg. Förutom handtvätt delar jag in i tre grupper; svart och riktigt mörkt, vitt och riktigt ljust, samt alla färger där emellan. Ska man utöver det dela på 40°, 60° och kanske t o m 90° kan det genast bli dubbelt så många tvättar, eller mer. För en barnfamilj kanske problemet periodvis är det motsatta, men så är det ju inte för alla. Barnfamiljen kan förstås också vara i situationen att kläderna blir hårt smutsade och därför behöver tvättas varmare. Men för de flesta vuxna misstänker jag att det är som för oss; att plaggen oftast inte är smutsiga på det sättet utan mest behöver en uppfräschning. Då räcker 40° utan problem.

I reklamen framställs det ibland som att det kan finnas bakterier och annat osynligt som bara just deras tvättmedel gör rent hus med. Detta är relevant i sjukhusmiljö och kanske för vissa allergiker, men annars finns det ingen anledning att tvätta så att kläderna blir i det närmaste sterila. Vissa verkar oroa sig för att det inte blir tillräckligt rent om vattnet inte är riktigt varmt, men ser det rent ut och doftar rent så är det så rent det behöver bli.

När det gäller tvättmedel ska man välja ett miljömärkt så att man inte sköljer ut onödiga kemikalier i naturen. Naturskyddsföreningens märkning Bra miljöval har högre miljökrav än Svanen så välj hellre det förstnämnda om det finns. Överdosera inte. Sköljmedel använder vi aldrig. Det är i de allra flesta fall onödigt.

Ta gärna en titt på kläderna och lukta på dem för att kolla om de faktiskt behöver tvättas istället för att på slentrian tvätta när de använts en viss tid. Detta slarvar jag fortfarande med, men ska skärpa mig. Särskilt plagg man har utanpå andra kläder klarar sig ofta utan tvätt längre än man tror. Tvätta så sällan som möjligt och fyll maskinen. Detta både sparar energi och sliter mindre på kläderna. Det kan vara värt att tänka på redan i klädaffären att undvika färger eller material som måste tvättas separat från övrigt i din garderob. Vissa material, som ull, är bra för att de klarar sig länge på bara vädring.

När vi använde hyreshusets tvättstuga brukade vi torktumla frotté och plysch som jag upplevde blev mycket mjukare av detta. Sedan köpte vi egen tvättmaskin och det blev aldrig av att boka tvättid bara för att tumla. Snabbt vande vi oss av med det behovet. Båda materialen blir snabbt mjuka igen när man börjar använda handdukarna eller kläderna tycker jag nu. Dessutom är ekologisk plysch mycket mjukare än konventionell och behöver ingen extra behandling. Torktumling drar mycket energi och sliter på kläderna. Bor man litet och använder en gemensam tvättstuga kan man vara tvungen att torka kläderna lite snabbare i t ex ett torkrum med någon form av fläkt eller värme. Men för de allra flesta går det bra att låta kläderna torka av sig själva. Vi bor i lägenhet, men har en torkställning över badkaret och en hopfällbar som vi ställer i vardagsrummet.

Miljövänlig hudvård och hårvård

Naturlig hudvardNär det gäller produkter för hud- och hårvård tänkte jag (Sofia) lyfta fram tre aspekter. Det är de kemikalier man får på huden och spolar ut i avloppssystemet, hur produktionen av ingredienserna går till och förpackningsåtgång. Alla dessa spelar roll när man vill välja miljövänlig hudvård och hårvård.

Det påpekas ibland att kemikalier varken är onaturliga eller dåliga i sig och att ordet används slarvigt. Samtidigt är det så att vi får i oss en cocktail av kemikalier som är främmande för kroppen och att många ämnen sprids i vattendrag och natur som antingen är främmande för den miljön eller koncentreras i alltför höga doser. En bra utgångspunkt för att undvika att schampon och hudsalvor har sådana effekter är att välja innehållsförteckningar där man i stort sett förstår vad allting är. Få ingredienser är ofta ett gott tecken. I schampon och produkter för hudrengöring ingår ofta väldigt uttorkande medel som skapar eller förstärker behovet av hudkrämer och balsam. Naturliga ingredienser, i den bemärkelse man brukar mena med det, har sällan den oönskade effekten. ”No ’poo” är en rörelse, eller idé, som går ut på att välja bort alla onödiga kemikalier i hårvårdsprodukter. Ordet är en lek med den dubbla betydelsen ”inget schampo” och ”ingen skit”. Tankarna appliceras oftast också på hudvård och ibland även på andra områden som hushållet. Vanligt är att blanda ihop egna produkter som är så giftfria att man i princip skulle kunna äta dem. Inspireras gärna.

När man väljer naturliga ingredienser innebär ju detta att det är något som odlas eller plockas i naturen. Gällande vilda växter är det bra att vara uppmärksam på om något kan vara utrotningshotat och fundera kring om det skulle gå lika bra med något som växer i Norden som med någon exotisk växt. Vid odling gäller samma saker som när det är växter man äter eller dricker. I konventionell odling används ofta konstgödning och bekämpningsmedel. I vissa fall förstörs viktig natur för att anlägga plantager. Detta gäller t ex palmolja som vi försöker undvika helt. Förhållandena för de som arbetar på odlingarna kan ibland också vara undermåliga. Välj därför miljömärkta och gärna rättvisemärkta produkter även till hår och hud. Hälsokostbutiker har ofta ett bra utbud och annars finns mycket för miljövänlig hudvård och hårvård på nätet t ex Ren skönhet och Jordklok. Båda har även ekologiskt smink. Det östgötska företaget Medevisalvan har också mycket bra produkter. Själv använder jag ringblomssalvan och arnicasalvan. Jag har fet hy och har efterhand insett att jag egentligen inte behöver smörja in mig varje dag. Särskilt inte sedan jag började tvätta ansiktet med olivtvål och särskilt inte på sommaren. Ringblomssalvan är ganska fet och smörjer jag in ansiktet på morgonen blir huden för blank, men det fungerar utmärkt att smörja på kvällen och bara skölja av ansiktet på morgonen. Man ska vara försiktig med att tvätta bort hudens naturliga skydd, särskilt om man ska vara ute i kyla och/eller starkt solsken. På vintern kan vissa delar av kroppen bli så torra att jag får eksem. Då hjälper salvan mot det. Den är också välgörande om man har små sår eller myggbett. Arnicasalvan har en skön effekt på trötta muskler och leder. Att salvorna inte innehåller vatten sparar förpackningsmaterial och gör dem väldigt dryga. Vill man späda ut dem något kan man fukta händerna först. Vad den egna huden behöver är förstås individuellt och man får pröva sig fram.

Ännu mer förpackningsmaterial sparar man om man gör salva själv och återanvänder burkar. Jag är novis på området, men det är inte svårt. Senast gjorde jag så här: Ta 15 g bivax, 35 g rapsolja och 1/2 tsk anisfrön. Värm i en kastrull till dess bivaxet smält. Sila bort kryddorna och häll den varma blandningen i en burk. Rör om medan det svalnar. Det är framför allt när den börjar tjockna som det är bra att blanda ordentligt. Låt svalna helt. Bivax kan finnas i hälsokostbutiker och går annars att beställa t ex hos Nea of Sweden. Med de här proportionerna blir det en fast salva, nästan som cerat. Den får mjukare konsistens om man har mer olja, men då blir den också fetare och kan lukta lite för mycket matolja om man inte tillsätter doft. Destillerat vatten ska också gå att använda för mjukare konsistens, men det har jag inte prövat. Det gav inte så mycket doft att ha i anis på det här sättet. Kanske ska man låta det koka lite försiktigt, eller låta det dra en stund på svag värme. En annan gång använde jag färsk pepparmynta på liknande sätt och det gav en frisk doft. Ska fortsätta experimentera med egentillverkad miljövänlig hudvård. Andra recept finns t ex här och här.

Som jag har skrivit om tidigare har jag övergått till att använda schampokakor istället för flytande schampo och då sparas en hel del plast och annat förpackningsmaterial. Man undviker också att transportera vatten i onödan. Det nämns ibland att man behöver tvätta ur beläggningar av silikoner och mineraloljor när man går från ”vanligt” schampo till ett naturligt, men jag fick aldrig problem med detta. Balsam behöver jag inte längre använda. Tips om naturlig hårvård finns här.

Planera matinköp med miljön i åtanke

Infor besok i matbutikenNågot vi skrivit flera gånger om här på hemsidan är matens betydelse.Det är ett område där vi alla har goda möjligheter att göra betydande skillnad. Här har vi skrivit om hur vi brukar prioritera i mataffären, men det finns flera saker värda att tänka på redan innan man beger sig iväg. Här kommer några tips kring att planera matinköp med miljön i bakhuvudet.

En enkel vana som jag (Peter) haft med mig länge är att ta med egna kassar när jag ska handla mat. Inledningsvis handlade det nog mest om snålhet, men nu finns även en tanke om att inte förbruka onödigt många pappers- eller plastpåsar. Sedan vi köpt var sin så kallad pitch-påse finns dessa nästan alltid med i väskan eller fickan och gör att vi slipper plastpåsar även i diverse andra sammanhang. Ofta handlar det främst om att vara tillräckligt snabb så att butiksexpediten inte behöver ta fram en påse. Minskar många av oss på användandet av plastpåsar märks det även för användandet av fossil energi (som oljebaserade plastpåsar består av) och problemen med plastrester som sprids i naturen blir mindre. Vill du öka din motivation att reducera plastanvändandet kan vårt tidigare veckotips rekommenderas.

En annan förberedelse inför besöket i matbutiken brukar vara att skriva någon form av inköpslista. För att lättare kunna följa säsongens och utbudets variationer gör vi då klokt i att inte låta dessa listor bli allt för rigida. Ser du att den ekologiska potatisen är slut är det bättre att botanisera bland giftfria andra rotsaker istället för att nödgas bära hem kemikaliestinna potatisknölar. Låter du dessutom din inköpslista utgå från olika maträtter istället för enskilda ingredienser kan det vara ännu lättare att välja de produkter som är mest lagom mogna och klimatsmarta när du väl är i butiken. Kanske kan det till exempel stå ”frukt” på inköpslistan istället för att bestämma i förväg vilken sort det ska vara.

Att prioritera att handla i någon av de närmaste matbutikerna har flera fördelar. Då dessa butiker ofta är något mindre kan det vara lättare att etablera en god relation till personalen vilket ökar chanserna att de lyssnar på dig ifall du kommer med önskemål om exempelvis fler ekologiska varor. Eftersom dina transportkostnader till denna nära butik blir små, eller ej existerande, blir det också lättare att sålla bort reklambladens lockpriser från medvetandet.

Långväga transporter och åksjuk mat är problematiskt och vi försöker välja mat som är odlad och producerad i närheten. De transporter som sker till butikerna är emellertid vanligtvis välplanerade och av ekonomiska skäl fullastade, vilket ger relativt liten klimatpåverkan från varje enskild produkt. Vår egen transport till och från butiken sker däremot ofta genom korta resor i nästan tomma bilar. Detta nämns ibland, men är en lite bortglömd aspekt på matkonsumtionens klimatpåverkan, som är värd att påminna om.

Själva har vi nära gångavstånd till vår livsmedelsbutik, men brukade gå även när det innebar en längre promenad. Bor man så att det är för långt även till den närmaste affären kan man försöka passa på att handla på väg till eller från något annat och se till att tänka igenom vad man behöver så att man inte måste åka flera gånger. Tar man däremot bilen för att kunna handla mycket på en gång är det istället bra att försöka gå över till att handla oftare så att man orkar bära hem varorna för hand. Eller kanske står det en Dramaten i källaren som skulle kunna komma till heders igen. För dem som låter eventuella miljövinster från medveten handling ätas upp av koldioxidutsläpp till och från butiken är det i vilket fall på sin plats att tänka efter några varv till. Går det att undvikaåtminstone vissa av bilfärderna genom till exempel promenerande, cykling (kanske med cykelkärra), samåkning, buss, val av närmare butik? För inte är det rimligt att åka iväg med ett och ett halvt ton järnmonster bara för att ta hem en liter mjölk och en tidning?

Välj fast tvål

Fast tvalNär det gäller vanlig handtvätt har jag (Sofia) alltid använt fast tvål istället för flytande. Från början hade det mest med mysighetsfaktorn att göra tror jag och att jag hade en estetisk motvilja mot plast. Att det är bra även för miljön att undvika plast, när så är möjligt, har vi skrivit om tidigare. Flytande tvål säljs i princip alltid i någon form av plastbehållare. Refill är ovanligt och när det finns säljs även den förpackad i plast. Fast tvål är inte svårt att få tag på förpackad i enbart papper eller kartong. Man undviker också att transportera vatten i onödan, som ju är tillsatt i den flytande tvålen för att göra den just flytande. En bra fast tvål är dessutom betydligt mer dryg. Nu måste vi ha en flytande tvål hemma eftersom hygienföreskrifterna kräver det när Peter bakar till försäljning, men den används bara just vid dessa tillfällen. Det finns åtminstone en studie som påvisat att det egentligen är lika hygieniskt att tvätta sig med fast tvål. Även om det finns bakterier på den överförs dessa inte till händerna. För övrigt tror jag att vi snarast är överrenliga i vår tid och man behöver i de allra flesta fall inte bli renare än man blir av fast tvål oavsett vad andra studier skulle visa. Vi är väldigt sällan sjuka så det verkar i vilket fall inte vara så farligt!

Även om fast tvål är bättre än flytande finns det många sorters fast tvål att välja mellan som är olika bra för miljön. Få ingredienser är en bra utgångspunkt, gärna sådana du faktiskt förstår vad det är utan att vara kemist. Palmolja är det i förskräckligt många tvålar, men bör undvikas och det finns alternativ. Det råder delade meningar om huruvida certifierad palmolja är ok. Vi undviker i möjligaste mån all palmolja till dess det blir tydligt att certifieringen är tillräckligt bra. Den storskaliga odlingen är orsak till regnskogsskövling och är ett ämne vi kan tänkas återkomma till. Komplicerande är att palmoljan kan benämnas, eller ha använts i produktionen, på många olika sätt. Det är ännu en anledning till att det är bra om man förstår innehållsförteckningen på den tvål man väljer. Detta har vi inte varit medvetna om så länge, men väljer nu t ex sådan här Aleppotvål som endast innehåller olivolja, lagerbärsolja och salt. Ett ställe man kan beställa bra tvålar från är Jordklok. Har man vägarna förbi Hjo kan man få tag på tvålar gjorda på svensk rapsolja. Vi har ännu inte varit där, men ett besök lockar.

Inspirerad av Kottkrigaren började jag för ett tag sedan pröva att tvätta ansiktet och håret med fast tvål. Jag får lätt finnar så jag tog det försiktigt, men oron visade sig vara helt obefogad. När jag tvättar ansiktet med grekisk olivtvål, som endast innehåller olivolja och mineralsalt mår huden mycket bättre än med den rengöringsmjölk jag tidigare använde. Mindre hudkräm går också åt eftersom den inte är lika uttorkande (tvärtemot myten). Håret blev däremot för fett av att bli tvättat med olivtvål. Har man torrt hår kan det tänkas funka riktigt bra, men det har inte jag. Själv hittade jag istället till Nea of Sweden där det finns schampokakor tillverkade med stort mått av miljötänk. Jag har använt den naturella, den med nässlor och den med morot och är mycket nöjd. De ersätter även duschkräm. För att inte behöva ha duschen på när jag tvålar in mig, vilket vore slöseri med varmvatten, brukar jag fylla en liten skål med vatten och doppa tvålen i den. Rengöringsmjölken till ansiktet såldes förstås i en plastflaska liksom det schampo jag tidigare brukade använda. Att sluta med dessa produkter sparar alltså in en hel del plast i det långa loppet. Med den här sortens fasta tvålar och schampokakor undviker man dessutom att fylla på den cocktail av onödiga kemikalier kroppen och miljön utsätts för och bidrar inte till att regnskog huggs ned för att odla palmolja.

Miljövänligt godis i påskäggen

PaskgodisetGodis är för många en viktig del av den kommande påsken. Vi brukar ge varandra påskägg med godsaker i fast vi är vuxna. Att unna sig miljövänligt godis ibland är knappast något stort problem varken för hälsan eller miljön, men av båda skälen är det en god idé att vara måttfull. Allt som produceras drar energi och använder av jordens resurser och då är det rimligt att inte alltför stor del går åt till sådant som inte ger någon näring. I nuläget är vi i Sverige dock inte så måttfulla. Osannolika 40% av våra matkostnader går till godis, kolsyrat vatten, kakor och liknande. Enligt en studie från 2011 av SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik, påverkar dessutom godis klimatet mer än många av våra vanliga matvaror. Jag (Sofia) har alltmer börjat tänka att ska jag unna mig något onyttigt ska det vara något jag verkligen tycker är riktigt gott och njuta långsamt.

Det spelar stor roll vilket godis man väljer. Enligt studien har skumgodis större klimatpåverkan än gelégodis och mjölkchoklad har mycket större påverkan än mörk choklad. En aspekt vi har lagt alltmer vikt vid i våra val av vad vi stoppar i påskäggen och unnar oss vid andra festliga tillfällen är ekologisk produktion. När det gäller choklad gör det mycket stor skillnad för miljön och de människor som arbetar där kakaobönorna odlas att välja KRAV och Rättvisemärkt. Jag äter ganska ofta mörk (70%) choklad. Min favorit är Eguale som ibland finns i vanliga matvarubutiker och oftast i Världsbutikerna. Den är dessutom en av de få som inte innehåller några tillsatser. Ekogarderoben säljer en del annan KRAV- och rättvisemärkt choklad och även annat miljövänligt godis. Ekorren är ett bra val om man vill ha påsgodis, vilket väl är vanligare i påskäggen. Det är gott, ekologiskt och dessutom gjort på naturliga ingredienser istället för konstgjorda färg- och smakämnen. Det finns i vår Konsum-butik och går bl a att beställa via Ekogarderoben. Den pysslige kan förstås också göra eget godis på miljömärkta ingredienser. Vi brukar satsa det krutet på hemmagjord tårta.

De första åren tillsammans ingick det i min och Peters tradition att leta upp ett extra fint ägg att lägga godiset i. Vi har sparat nästan alla och har dem som påskdekoration. Nu känns det som att de inte behöver bli så många fler och det funkar att återvinna något passande från tidigare år. En gång hade jag turen att hitta ett fint i en antikaffär och det kan vara värt att titta i second handbutiker. Den här sortens rättvisemärkta ”ägg” har jag valt ett par gånger också. En tacksam gåva när det är fyllt med miljövänligt godis.