Category Archives: Onödiga kemikalier
Tips om linolja
Ännu mindre plast
Torrmoppning av golv – miljövänlig städning
När jag (Peter) i vintras utforskade Naturskyddsföreningens uppdaterade app, Grön guide, kom jag in på dess städtips. Besvärande nog rekommenderades ett förändrat beteende hos mig. Här hemma har vi fördelat städuppgifterna så att jag oftast sköter om golvet; det vill säga jag dammsuger och våttorkar vid behov. Men nu införde Naturskyddsföreningen i sin guide en tredje metod i form av torrmoppning av golv som miljövänligt alternativ.
Eftersom jag likt de flesta människor finner det bekvämt att fortsätta med gamla vanor störde mig tanken på att förändra något så vardagligt som städrutinerna. Tankefröet från appen slog ändå rot och efter ett par månader bar det frukt i form av en införskaffad torrmopp med mikrofiberduk. Och nu när vanan att allt oftare använda torrmoppen har blivit just en vana känns det riktigt bekvämt. Den ersätter dammsugaren som är betydligt klumpigare och mikrofiberduken drar, genom statisk elektricitet, smidigt till sig de lätta smutspartiklarna på golvet.
Hur kommer det sig då att det i miljövänliga städtips talas om just torrmoppning? En orsak är att den annars ofta använda dammsugaren drar en hel del energi. Vardaglig användning av el är något vi skrivit om tidigare och det känns faktiskt stimulerande att genom ändrade städvanor ytterligare minska på vår energianvändning.
På senare tid har det uppmärksammats allt mer att våra dammråttor samlar på sig en hel del ämnen vi inte vill utsätta oss själva eller våra nära för. Det handlar om skadliga miljögifter från plastgolv, hemelektronik, flamskyddsbehandlade möbler etcetera som gömmer sig bland hemmets dammpartiklar. Inte bara för syns skull utan även utifrån detta bör vi alltså städa regelbundet. Men om vi våttorkar våra golv häller vi ut diverse uppstädade miljögifter i avloppet. Gifter som reningsverken ofta inte kan fånga upp vilket leder till spridning ut i naturen istället.
Ett sätt att förhindra detta är alltså tipset att starta golvstädningen med en torrmoppning. Dammet slängs sedan i soporna och gifterna bränns upp tillsammans med hushållsavfallet. För att slippa skölja ur eller tvätta torrmoppen för ofta brukar jag, efter att det mesta dammet dragits av och lagts i soporna, dammsuga mikrofiberduken hastigt. Sedan är den redo att användas på nytt och inga gifter behöver spridas ut med avloppsvattnet i onödan. Då själva mikrofiberduken är tillverkad av olja som råvara är den inte oproblematisk men i detta fallet bedöms materialets fördelar överväga.
Efter en torrmoppning kan det ibland vara behövligt att våtmoppa. Då är varmt vatten och såpa bästa alternativet. I golvstädningens topp tre placerar Naturskyddsföreningen dammsugningen först på tredje plats; efter torr- och våtmoppning. Hemma hos oss har ”snabeldraken” fått allt mindre att göra och om jag oftare tar mig för med att skaka våra mattor istället för att dammsuga av dem kan dammsugaren halka ner från medaljplacering.
Miljövänligt solskydd
När jag (Sofia) hade bestämt mig för att skriva om miljövänligt solskydd kom jag rätt snart att tänka på den västerländska nutidsmänniskans beteende i förhållande till solen. Inte minst här i Norden är många gärna inne under de mörkare tiderna på året och även när det är mulet på sommaren. Med vintervit hud åker man sedan gärna på solsemester till ett varmare land där man plötsligt är ute i stark sol flera timmar om dagen. Eller så sätter man sig med vintervit hud så länge man har tid till mitt i solen så fort det blir varmare på våren. Själv tillhör jag den lilla minoritet i Sverige som föredrar kyla, men många verkar onekligen dyrka solen.
Evolutionärt sett verkar det knappast rimligt att vi inte skulle tåla att vara utomhus utan skyddsmedel. Men historiskt har vi ju också betett oss annorlunda. Man kan tänka sig att huden blir mindre känslig om man oftare är ute i ”ur och skur”. När det är som varmast är det klokt att inte vara i solen så länge att man bränner sig. Tänker man på hur djur beter sig så uppsöker de allra flesta skugga mitt på dagen. I varmare länder är det vanligt att även människor tar siesta mitt på dagen och då lägger de sig inte i solen. Om man anpassar sitt beteende efter vad den egna huden tål kan man komma rätt långt utan solskyddsmedel och det påverkar inte miljön alls. Detta gäller även tipset att inte tvätta bort hudens naturliga skydd på morgonen innan man går ut i solen.
Påverkar miljön gör däremot vanliga solskyddskrämer. De innehåller ett antal olika kemikalier varav flera är svårnedbrytbara och mycket skadliga för vattenlevande organismer. Just i vattnet hamnar solskyddskrämerna ofta eftersom de gärna används i kombination med utomhusbad. Även när man duschar bort dem inne kan de i förlängningen komma ut i naturen. Miljömärkta solskyddskrämer med så kallat fysikaliskt skydd som lägger sig utanpå huden är ett betydligt bättre miljöval. Några exempel finns här. Man ska vara uppmärksam på om det är nanopartiklar i fysikaliskt solskydd för dessa är varken bra för hälsan eller miljön. Nanopartiklar är så små att de kan passera biologiska barriärer som cellmembran. De började användas i solkrämer för att undvika den vita hinna man uppfattade när skyddet lade sig utanpå huden. Före 11 juli 2013 var det mycket svårt att få klarhet i om en produkt innehöll nanopartiklar, men det måste sedan dess skrivas ut i innehållsförteckningen. I EU är det titandioxid som är tillåtet som UV-filter och som kan förekomma i nanopartikelform. Zinkoxid är i nuläget inte tillåtet som UV-filter, men märkligt nog i en del andra kosmetiska produkter. Det ämnet är betydligt mer tveksamt ur miljösynpunkt, men inte heller titandioxid känns alldeles naturligt att smörja in sig med. Här är det möjligt att jag blivit lite överdrivet misstänksam, men jag har börjat leta efter än mer naturliga alternativ och blivit nyfiken på hallonfröolja. Detta har jag inte prövat ännu, men det kan vara något att återkomma till i ett senare tips.
För visst hamnar man i situationer där det är svårt att välja skugga när man känner att huden fått nog. Det kan vara trädgårdsarbete, som visserligen inte måste utföras mitt på dagen, men där man kan behöva/vilja vara ute länge och även i eftermiddagssol kan man förstås bränna sig. Eller det kan vara sociala sammanhang där andra vill vara i solen, eller där man blir stående i solen i väntan på t ex en student. Lagom tunna kläder är ett miljöklokt alternativ. Inte minst kan det vara bra att skydda utsatta kroppsdelar, som axlarna, så. Detta har jag inte varit så bra på, men har i år sytt en solhatt av en stuvbit tyg från Återvinningen i Motala. Den här sidan fick jag tips och inspiration från även om min hatt inte ser ut så och jag hittade på ett eget mönster. Jag prövade den idag på kolonin och uppskattade skuggan den gav.
Att helt undvika solen är knappast bra vare sig för humöret eller hälsan med tanke på behovet av D-vitamin, men måttfullhet är som bekant en dygd.
