För inte så länge sedan hörde jag om hur en mångårig trend med allt bränslesnålare bilar nu brutits. Den successiva tekniska utvecklingen mot mindre bränsleåtgång i bilarna hade ätits upp av svenskarnas ökande lust till stora, tunga – och bränsletörstiga – stadsjeepar/SUVar. Den välbehövliga positiva utvecklingen råkade ut för ett bakslag som ibland kallas rekyleffekt. 

I boken Kllimatpsykologi påminns vi om hur mycket i vårt mänskliga beteende som är allt annat än rationellt. Jag läste nyligen om boken och där beskriver de rekyleffekt som: när något som ska göra saker bättre eller mer effektiva får motsatt effekt. Visst släktskap finns med en annan tankefälla vi skrivit om här på hemsidan. Nämligen negativ spillover, men det finns också skillnader.

Begreppet rekyleffekt har ofta använts inom transportsektorn. Bland annat när bränslesnålare bilar inte leder till mindre total bränsleförbrukning. Detta eftersom bilisterna börjar köra längre sträckor och oftare när bilen ändå inte drar så mycket. Graden av rekyleffekt kan vara olika stor. Ibland överskrider den förbättringens effekt helt och andra gånger kan den påverka mera marginellt. 

Oavsett vilket är det väsentligt att ta med rekyleffekter i beräkningen när effektiviseringar och miljöförbättringar ska bedömas. Mest påtaglig är nog rekyleffekten i exemplet här ovan där bränslesnålare bil kan leda till mera körning. Det kallas direkt rekyleffekt. Men en rekyleffekt kan också vara indirekt. Sparar vi bensinpengarna istället och använder dem för en flygresa till Grekland, har plötsligt den bränslesnålare bilen lett till markant ökade koldioxidutsläpp. 

Christer Sanne har på uppdrag av Naturvårdsverket skrivit rapporten Rekyleffekten och effektivitetsfällan. Han visar på fler svårberäknade situationer. När det skapas tids- och miljövinster tack vare arbete hemifrån eller kanske cykelpendling förbi bilköerna. Vad används då den sparade tiden till? Utfallet för klimatet blir helt olika ifall personen väljer att åka mera bil på fritiden än om hen läser fler böcker. 

I det större perspektivet tar Sanne upp den effektivisering som skett i arbetslivet. Den ökade produktiviteten har för industriarbetaren lett till en niodubbling av lönen under 1900-talet. Men arbetstiden har bara minskat med en tredjedel. Denna inlösning till pengar snarare än tid speglas också i en tredubblad konsumtion åren 1950 till 2000. Med välkända konsekvenser i form av kraftigt ökad energiförbrukning och koldioxidutsläpp. 

Det känns ganska dystert att se hur effektivisering och miljöförbättring riskerar att helt ätas upp eller kraftigt naggas i kanten av rekyleffekter. För egen del tänker jag att pengar som sparas in för dig som privatperson (tack vare växtbaserad kost, fossilfria transporter, second hand-köp etcetera) kan samlas i hållbara fonder. Planera sedan för uttag i samband med större egna projekt – som solceller hemma på hustaket eller andelar i ett vindkraftverk. Som vi ofta återkommer till är vi också många fler som skulle kunna välja att arbeta mindre än heltid.

För att undvika rekyleffekter i större sammanhang har Christer Sanne en handfull förslag på balanserande åtgärder. Dessa minskar risken att effektiviseringar i ena änden leder till ökad miljöbelastning någon annanstans. Förslagen handlar främst om politiska beslut; men kan delvis tillämpas av oss alla.

Exempelvis skatter på bilkörande som fördelas om till kollektivtrafik. Omfördelning av resurser genom bistånd och välgörenhet. Inrättande av naturreservat och andra skyddsområden för känsliga naturområden. Satsning på ökad fritid istället för ökande löner. Forskning på det sistnämnda visar nämligen trots allt att detta främst leder till ökade sociala kontakter, vilket ofta har låg klimatpåverkan. 

Att helt undvika rekyleffekter i miljöarbetet låter sig nog inte göras. Men bara genom att känna till fenomenet rekyleffekt kan vi minska dess skadeverkningar och snabbare minska trycket på planetens gränser. Detta blir också en påminnelse om att vi i omställningen inte kan förlita oss endast på teknik eller politiska beslut. Dessa behövs och brådskar. Samtidigt behöver vi även arbeta på en förändring av människors attityder och beteenden.