Vi har tidigare skrivit om att skapa goda vanor. Nu tänkte vi gå vidare inom detta område och dela med oss av ett par strategier för förändring som varit användbara för oss.

På nyårsafton har vi som tradition att skriva årsbästalistor och sedan fundera över året som ligger framför. Ofta kommer vi fram till någon form av föresatser för hur vi vill att någonting ska utvecklas. Senast det begav sig kom vi fram till att vi ville frigöra vår lägenhet från onödiga saker. Genom åren har vi gjort flera utrensningar, men det kändes fortfarande som att vi hade för mycket grejer. Vi hade sett ett föredrag med Joshua Becker som bloggar om att vara minimalist och även om vi inte var ute efter att gå riktigt så långt blev vi inspirerade. Vi valde att dela upp det kommande året i sex tvåmånadersperioder och vår lägenhet i sex områden. Under januari och februari skulle vi gå igenom vad som kunde rensas i sovrummet, under mars, april vad som var onödigt att ha kvar i köket och så vidare. Även om vi redan nu inser att vi vid årets slut inte kommer att ha gått igenom alla utrymmen så ordentligt som vi hade tänkt så har vi rensat väldigt mycket mer än vi skulle ha gjort utan denna plan. Jag misstänker att det ingår i kommande års föresatser att ta tag i det som blivit kvar och man kan också tänka sig att införa en regel om att något gammalt ska rensas bort så fort man för in något nytt i lägenheten. Eller som vi har tänkt med våra bokhyllor, där allt nu får plats utan att något ligger ovanpå, att vår boksamling även i fortsättningen ska hållas inom dessa gränser.

Ett upplägg av den här typen kan översättas till en mängd andra områden där man kan behöva en översyn eller genomgång. Man kan i rum för rum försöka ta reda på vilka energislukare det finns där och hur den förbrukningen skulle kunna minska. Eller tänka att man under två månader ska fundera över sina transporter, nästa två månader över sina matvanor ur miljösynpunkt, nästa över bostaden, nästa över sina klädinköp, hygienartiklar, allmän konsumtion eller vilka områden man nu tycker att man behöver fokusera på. Det kan både handla om att lära sig mer och om konkreta förbättringar. I mataffären kan man tänka sig att förbättra sina miljöval på fruktavdelningen under en månad, bland grönsakerna en, mejeriprodukterna en och så vidare. Eller fokusera på frukosten en viss period, mellanmål en, lunch en och kvällsmat/middag en. En likartad idé presenteras i det här klippet av Johan Rockström. Där handlar det om att få ned sina egna koldioxidutsläpp till en hållbar nivå på tio år. Strategier för förändring ger en tydlig struktur och kan förhindra att man känner sig överväldigad av uppgiften redan innan man har börjat.

En annan plan jag själv har tillämpat var att jag följde ett schema jag hittade i Runner’s World för hur man skulle kunna lära sig att springa fem kilometer utan att behöva gå någon sträcka. Jag hade redan sprungit ett par gånger i veckan i flera år, men lyckades aldrig komma särskilt långt innan flåset sade ifrån. Det här upplägget går ut på att man börjar väldigt försiktigt med att springa bara någon minut i taget med flera minuters gåtid emellan. Sedan ökar successivt de intervaller som är löpning och gåtiden minskar. Och till slut är det bara löpning kvar. Jag misslyckades med något pass näst sista veckan och gjorde ett omtag, men sedan lyckades det faktiskt mycket bättre än jag trodde innan. Grundtanken i planen kan översättas till att handla om något område man vill förbättra sig på ur miljösynpunkt. Det skulle kunna vara att du vill börja cykla till jobbet istället för att ta bilen. Om du bara tänker att du ska göra det utan att ha en plan är risken stor att det inte blir av, eller att förändringen inte håller särskilt länge. En strategi för en sådan förändring skulle kunna vara att i almanackan skriva in att du cyklar på tisdagar i två veckor. Därefter kan cykling skrivas in även på torsdagar i två veckor. Och så vidare. Ge inte upp om du faller till föga för ett regnväder en torsdag utan ta bara nya tag. En övergång till en mer vegetarisk kost kan också förenklas med en liknande plan. Beroende på var du befinner dig i nuläget så kan en vegetarisk lunch i veckan vara en start, som övergår till en vegetarisk dag, som blir två, som blir tre… I början kan det verka jättekrångligt om man är ovan, men vänjer man sig långsamt kan förändringen bli mer genomgripande än man trodde innan.

Peter har med ungefär ett års mellanrum ett slags ”utvecklingssamtal” med sig själv. Då åker han ofta till någon annan stad i närheten och sitter på bibliotek eller caféer, funderar över vägen framåt och antecknar. Just detta att skriva ned saker ger ofta en annan tydlighet än när man bara tänker på det. När han står inför beslut tar det sig ofta formen av listor med för- och nackdelar. Att fatta ett beslut kan vara startskottet för en förändring. Ofta underlättar det sedan att göra upp en tydlig plan, skriva in den i kalendern, sätta påminnelser i telefonen, eller vad man nu behöver för att det ska bli av – och sedan – dags att verkligen förändras.