För ett par veckor sedan skrev jag om frågan många veganer får om hur man ska kunna gödsla odlingar om man inte har djur. Nu tänkte jag skriva mer om hur vi själva odlar utan djurgödsel. Flera av de här sakerna har vi skrivit om tidigare, men jag tänker att det kan vara värt att knyta samman det ur det här perspektivet.
Vi har en kolonilott och ett trädgårdsland vid hyreshuset där vi bor. I den trädgården tar vi också hand om en gammal uppvuxen rabatt där vi så smått börjat plantera in ytterligare växter. Överallt där vi odlar gör vi det utan djurgödsel.
Något vi såg som självklart redan från början var en trädgårdskompost. Pappa och jag snickrade en med två fack, så att det ena kan ligga till sig medan man fyller på i det andra. Egentligen går det att göra så enkelt som att lägga allt i en hög. I trädgården hemma har vi också två fack väldigt enkelt sammansatta av metallgaller. Vi lägger allt utom grova grenar där. Alltså även rotogräs som kirskål. Jag har förstått att det kan hända att det växer ihop till en stor rotklump om man har mycket sådant material och otur, men det har inte hänt oss. Vi har inte heller problem med ökande mängder ogräs för att vi sedan sprider sådan kompost.
En utveckling av komposterandet blev Bokashi som man kan läsa mer om i tidigare inlägg. På det sättet kan vi kompostera även matavfall fast vi bor i lägenhet. Denna blir mer näringsrik än trädgårdskomposten och fungerar utmärkt i kombination. Bokashi ska grävas ned i jorden för att förmultna där. Annars gräver vi väldigt lite. Det underjordiska arbetslaget med maskar och andra jobbar bäst om de inte blir störda i onödan.
Något senare började vi täckodla. När vi bara hade kolonilott var det svårt att få ihop tillräckligt med material att täcka med. Nu ber vi hyresvärden lämna gräsklipp kvar. Detsamma gäller löv på hösten. En mycket användbar apparat i detta sammanhang är också den flismaskin vi kunde köpa begagnad av en bekant. Grova grenar funkar inte så bra liksom inte heller om det är för segt, men de allra flesta grenar från buskar och träd går utmärkt att flisa och blir bra täckmaterial som dessutom ser vackert ut. Har man väl en grundtäckning kan man lägga ogräs ovanpå om man vill. Blast från grönsaker vi skördar lägger vi ofta på jorden. Det som är viktigt att tänka på är att kratta undan täckmaterialet där man ska så. Fröet behöver få fäste i jord. Efterhand drar maskarna ner materialet i jorden och bearbetar det. Det håller kvar både näring och fukt i jorden.
Ibland gör vi nässelvatten. Då lägger vi nässlor i en hink, fyller på med vatten och tynger ned nässlorna med en sten. Detta får stå ett par veckor i ett hörn. Därefter kan man ta en del nässelvatten och tio vanligt vatten och vattna växter som kan behöva en extra skjuts. På liknande sätt har vi gjort med vallört. Nackdelen med bådadera är att det luktar väldigt illa, men det är ju övergående. Vallört är rik på kalium som t ex tomater och squash behöver då de ska sätta frukt. Flera inspirerande tips av detta slag finns i boken Runåbergs fröer.
Gröngödsling har vi använt lite grand men inte så systematiskt. Då odlar man kvävefixerande växter på en yta och myllar sedan ner det eller använder som täckmaterial. En favorit är honungsört som är både vacker och doftar fantastiskt när den blommar. Fast egentligen är det bättre för gröngödslingsändamålet att inte vänta till dess den går i blom eftersom den då lätt sprider sig mer än önskvärt. Klöver är bra som kvävefixerare men kan vara svår att få bort när man inte vill ha den där längre. Sedan finns det växter som är kvävefixerande men som vi odlar av andra skäl, som bönor och havtorn.
Vi tänker ofta att vi vill vara snälla mot maskarna, för de gör ett fantastiskt jobb med att bearbeta och gödsla jorden. De äter gärna blad och blast och vill helst inte bli störda. I jorden lever också många andra pyttesmå djur som har ungefär samma önskemål i livet. De flesta av dem är så små att vi inte alls ser dem, men de verkar i det tysta och vi kan se resultatet i den frodiga växtligheten ovan jord. Med undantag för den gödsel dessa smådjur ger fungerar det utmärkt för oss att odla utan djurgödsel.
[…] har vi skrivit om hur vi odlar utan animalier. Sedan dess har vi börjat med guldvatten (från oss själva!) och nu fårull. Det är därför […]
[…] var inte minst det helhetstänk som finns. Energin kommer från solceller och de använder inga animalier. I flera delar av den uppbyggda skogsträdgården ska ingen näring behöva tillföras. Men i vissa […]