Groddar och skott

Groddar och skott

Under nuvarande mörka och kalla årstid är som bekant utbudet av frukt och grönsaker begränsat här i Sverige. Rotfrukter som morötter och vinterlagrade äpplen i all ära men ibland blir längtan stor efter gröna, spröda och fräscht nyskördade grönsaker. Det som erbjuds i våra butiker är ofta odlat långt borta och skördat innan de mognat färdigt, vilket ger ett smakfattigt resultat. Funderar vi dessutom på hur sommargrönsaker som tomat, gurka och plocksallad kan erbjudas när snön täcker jorden, inser vi snart att de är dopade genom energiintensiv odling i växthus och/eller långa transporter där olja och annan fossil energi används i mycket hög utsträckning. Som tur är kan vi med relativt enkla medel förse oss själva med egenodlade nyttigheter även mitt i vintern. Vi talar förstås om groddar och skott.

Vi gjorde några inledande försök under förra vintern med groddning av alfalfa-frön samt några omgångar odling av skott från solrosfrön och ärtor. Eftersom det var enkelt och gav ett tacksamt resultat ville vi utöka det hela. Lyckligtvis sammanföll detta med att tomten tyckte att vi varit så snälla att vi fick en smidig groddningsanläggning av terrakotta till jul. Där har vi nu med framgång groddat mungbönor, råg, alfalfa, kikärtor, vanliga ärtor med mera. De flesta bönor och frön som groddas blir färdiga att äta redan efter 3-4 dagar och är då en skatt av fräscha vitaminer. Dessa vitaminbomber har även visat sig innehålla mängder av protein vilket gör dem till ett billigt och bra köttalternativ. Näringsvärdet stiger helt enkelt när bönor och frön läggs i vatten; de vaknar då så att säga till liv. Ett koncentrat av mineraler och proteiner som är tänkta att försörja hela växten blir nu lättillgängliga för oss människor.

När vi prövade groddning förra vintern lät vi alfalfa-frön ligga i blöt över natten och sedan fick de ligga i ett kaffefilter av urdiskningsbar modell. Där kunde fröna lätt sköljas morgon och kväll. Däremellan låg de täckta av en handduk och med en skål under för avrinningen. Efter ett par/tre dagar var de färdiga för att stå framme och samla klorofyll under några timmar i köksfönstret utan täckande handduk. Det krävs alltså ingen speciell utrustning för att börja odla egna vitaminer och proteiner. Vill man efter en tid utveckla det hela går det naturligtvis att införskaffa någon groddningsanläggning men pröva med det du har hemma först. Groddarna går bra att äta på en gång men klarar sig i kylskåp cirka fem dagar. Både groddar och skott passar bra som sallad till de flesta maträtter eller som grund till en hel salladsmåltid. Tillsammans med något annat klimatsmart pålägg fungerar de även utmärkt på bröd. Sköljvattnet från groddningen kan med fördel användas som blomsternäring.

En pedagogisk guide till groddningens ädla konst med bland annat en sammanställning över olika lämpliga bönor och groddar finner ni här. En rolig och intressant beskrivning av groddningen och skottningens alla fördelar finns även genom den sköna 70-talsboken Allt om groddar utav Per & Gita Sellmann (finns på ett bibliotek nära dig eller genom fjärrlån).

De flesta bönor och frön finns i närmaste butik men för lite mer spännande alternativ och ekologisk garanti kan Runåbergs fröer rekommenderas.

Ta hand om skörden

Ta hand om skorden

Det börjar med nässlor och rabarber. Så kommer jordgubbarna och i rask följd flera andra bär. Grönsaker i mängd och frukter… Det är ett överflöd. Jag (Sofia) cyklar hem från kolonilotten med ett stort leende och cykelkorgen full. Många av de här sakerna kräver inte särskilt mycket skötsel, vissa växer t o m vilt. Men när det kommer till att ta hand om skörden verkar många bli stressade istället för att glädjas åt den rika gåvan. Väldigt mycket blir aldrig omhändertaget. Jag misstänker att det finns människor som låter äpplena i trädgården ruttna medan de går till affären och köper importerad frukt.

Tyvärr har många inrett och börjat värma upp de svala källare där man förr kunde förvara t ex frukt. Mina föräldrar har den kvar och har där ett rum de kallar matkällaren där de bl a lagrar äpplen en bra bit in på våren. Vi har vänner som nu är i färd med att bygga en jordkällare i sin trädgård och de har hört att det är fler som är på gång. Det vore en väldigt bra trend.

Till den som inte har sådana möjligheter, men vill ta hand om skörden;

Frossa! Fyll på i kroppen med vitaminer och antioxidanter inför mörkare tider. Blåbär t ex, som man kan plocka helt gratis, är ett riktigt superbär. Fantastiskt gott är det förstås också med färska bär, frukter och primörer. Eller tänk t ex äppelpaj. Det är bara att njuta.

Frys. Frysning är egentligen ett energikrävande sätt att bevara livsmedel och i butik ska man vara restriktiv med frysta produkter. De har fraktats i fordon med kylanläggningar och butikernas stora frysar drar förstås väldigt mycket mer energi än produkter som kan förvaras på hylla. Men om man, som de flesta, ändå har en frys hemma och den är på så drar den inte mindre för att den är halvfull. Även äpplen kan frysas i klyftor och sedan användas i t ex paj.

Sylta, safta. Marmelad och chutney brukar det bli i flera varianter i vårt hushåll. Saft är vi inga storkonsumenter av, men på t ex rabarber kan man koka väldigt god måltidsdryck. Socker gör det ju mindre nyttigt men ökar hållbarheten väsentligt. Ha burkar och flaskor i ugnen på 125° i 20 minuter, häll dekokten direkt i varma behållare och skruva på korkarna på en gång. Har man råsaftscentrifug kan man göra väldigt god osötad dryck på i stort sett vilka frukter som helst. Frys det som inte går åt på en gång.

Torka. Det enklaste sättet att ta hand om skörden av kryddväxter är att hänga dem i knippen på gardinstången. När de är helt torra kan man smula ned dem i en burk. Även frukter kan torkas även om det är lite krångligare.

Syra. Detta kan låta en smula avskräckande och komplicerat men när vi prövat har det gått riktigt bra (även om det medförde visst klurande). Syrning är ett bra och energisnålt sätt att bevara skördens näringsämnen. Vi är själva nybörjare, men nyfikna på att utforska denna konserveringsmetod närmare och det kan hända att vi skriver mer om det senare. Introduktion och nybörjarrecept finns här.

Dela med dig! Du har säkert personer i din omgivning som bor i lägenhet och inte har några fruktträd eller bärbuskar. Skicka ut ett mejl på din arbetsplats, skriv det på Facebook, eller sprid på annat sätt att du har frukt, bär, eller vad det nu är över. Några vi känner brukar ställa ut en låda äpplen med en skylt om att vem som helst får ta. Med tanke på att man kan sälja frukt i butikerna borde det finnas ett intresse. Du som har för lite, eller inte har odlingsmöjligheter alls, kan ju också annonsera ditt intresse. Det lär finnas de som har för mycket – det gäller bara att hitta varandra.

Experimentera. Ha bär och frukter i maten, eller grönsaker i bakverk. Har man mycket är det ok om inte allt blir lyckat. Du kan upptäcka en ny favorit. Frukter, bär och grönsaker ökar ofta saftigheten på bröd och andra bakverk. Utgå från ett basrecept och pröva att lägga till eller byta ut något.

När man kan plocka näringsrika livsmedel i sin egen trädgård, eller i en närbelägen skog, eller på en kolonilott på cykelavstånd blir det inga utsläpp från transporter. Det är det mest närproducerade man kan tänka sig. Dessutom har du full kontroll över att det inte används bekämpningsmedel. Ta vara på det!

Att använda kaffesump

Att använda kaffesump

Något vi är fascinerade över är problem som blir till möjligheter, eller lösningar på andra problem. Ett vardagligt exempel på detta är möjligheten att använda kaffesump. Dricker du några koppar varje dag lämnar du även efter dig en viss volym sump. Ofta slängs denna med våra vanliga sopor som sedan, i bästa fall, komposteras eller blir till biogas. Vad som än händer med sumpen då den lämnat ditt hem går det åt energi för transport och hantering; energi som innebär utsläpp av koldioxid. Ett sätt att snabbare och mer effektivt sluta kafferesternas kretslopp är att själv ta vara på det.

Kaffesump är något som de flesta växter mår bra av (eftersom den innehåller näring och stimulerar olika mikroorganismer i jorden att arbeta vilket leder till friskare växter och mindre skadedjur). Att strö lite på jorden till krukväxterna är ett sätt att använda kaffesump (våra krukväxter brukar även bli glada åt en skvätt överblivet kallt kaffe då och då). Det enklaste är dock om du har tillgång till en trädgård eller kolonilott. Strö då gärna ut runt växterna som jordförbättring och skydd mot skadedjur. Då kaffesumpen även innehåller garvsyror är den svagt sur och bör inte överdoseras. Har du mycket kan den därför med fördel blandas ut i din egen trädgårdskompost.

Har du möjlighet att använda större mängd av denna uppiggande jordförbättring och även har en arbetsplats med kaffemaskin är ett tips att tala vänligt med den som sköter tömningen av maskinens kaffesumpspåse. Be att få ta med påsen hem nästa gång så har du ett bra lager god jordförbättring. Samtidigt har du minskat något på företagets sophantering.

Exempel på en cafékedja som redan nu delar ut kaffesumpen till sina gäster för att de ska använda den till sina växter eller annat: Barista.

Se gärna även intressant exempel där detta används i större skala: Dagens Nyheter.