Vi har flera gånger nämnt idén om donutekonomi, men inte tidigare fördjupat oss i vad den står för. Nu har vi båda läst boken av författaren som myntat begreppet; Kate Raworth. Det här inlägget handlar om boken Donutekonomi.
Grundtanken är en bild av hur en etisk och hållbar global ekonomi skulle kunna se ut. Bilden består av en mindre ring inuti en större så att det ser ut som en doughnut eller flottyrmunk. Den inre ringen är det sociala fundamentet eller golvet. Innanför det finns allvarliga brister i människors levnadsvillkor. Den yttre är det ekologiska taket. Utanför det finns allvarliga hot mot planeten. Mellan dessa finns en trygg och rättvis zon för mänskligheten.
När författaren utvecklar bilden ytterligare beskrivs de behov som ska tillgodoses för att inte falla under det sociala fundamentet som; energi, vatten, mat, hälsa, utbildning, inkomst & arbete, fred & rättvisa, politiskt medbestämmande, social jämlikhet, jämställdhet, bostad och nätverk. Ovanför det ekologiska taket överskrids det som kallats de nio planetära gränserna; klimatförändring, havsförsurning, kemiska föroreningar, kväve- och fosformättnad, färskvattenanvändning, markanvändning, förlust av biologisk mångfald, luftföroreningar och uttunning av ozonskiktet.
För att vara en bok om ekonomi är den medryckande och målande. En hel del handlar om de bilder man gör sej av ekonomi och samhälle och vilken betydelse det får. På det sättet brukar det sällan talas om ekonomi. Det blir också levande när hon beskriver nationalekonomins samhällssyn som en iscensättning med vissa aktörer som förväntas bete sej på ett visst sätt. Där också delar av samhället lämnas utanför scenen. Jämfört med den iscensättning som skulle kunna leda till donutekonomi.
Raworth skriver positivt om basinkomst, men är mycket mer än jag inne på att det är en rättighet att ha ett arbete. Hon skriver en hel del om allmänningar och är positiv till sådant som öppen källkod, makerspaces och digitala lösningar som kommer många till del. Tidsbanker och lokala valutor är annat hon ser som goda exempel. Från böcker om klimatpsykologi känner jag igen att man ska vara försiktig med ekonomiska incitament på områden där det finns sociala kontrakt och normer. Det riskerar att korrumpera istället för att stödja. Jag håller också helt med om att man ska vara försiktig med att använda ekonomiska termer på områden där de inte hör hemma. Som kunder istället för besökare eller gäster.
Ett intressant exempel på bra initiativ som nämns är asknature.org. Där ges fri tillgång till kunskap om material, strukturer och processer i naturen som hur en gecko kan klänga sig fast på en yta. Kunskaperna är tänkta att kunna användas som inspiration till uppfinningar, men samtidigt förhindra att det tas patent på sådant som naturen kommit på.
Det jag kanske är mest skeptisk till är det hon beskriver som att vara agnostiker i fråga om tillväxt. Samtidigt märks det att det är en fråga hon kämpat med och det är bra att inte ta svaret för givet. Hennes tanke är att man inte vet om det blir tillväxt eller ej i ett samhälle som ställer om och att det inte är det viktiga. Tillväxt ska inte vara det övergripande målet, men hon verkar snarare mena att vi ska fokusera bort från tillväxten än planera för kontrollerad nedväxt. Jag har själv väldigt svårt att se hur tillväxt skulle kunna kombineras med ett samhälle där vi reser och konsumerar mycket mindre och lever enklare liv i mindre bostäder.
På det stora hela är det här en spännande idé och en intressant och välskriven bok. Att läsa om ekonomi kanske inte verkar så lockande, men det är en viktig aspekt på visionen om det hållbara samhället. Den visionen vore det fint om alltfler börjar fila på, drömma fram och inte minst ta så stora steg man kan mot konkret göra verklighet av den. Donutekonomi är en bra bok att ha med sig i det.