Att visualisera klimatavtryck

Att visualisera klimatavtryck. Bild på en elefant.

Vad är då en människa att du tänker på henne, en dödlig att du tar dig an honom? Det är psalmisten David i Bibeln som, efter en beskrivning av naturens storhet, i ödmjukhet tänker på människan i förhållande till skaparen. Oavsett vad vi tror om Bibelns skapare är det spännande att se hur människan skulle kunna beskrivas idag. Och då specifikt om vi utifrån vår samtids ödesfråga försöker att visualisera klimatavtryck för medelsvensken. 

Visualisering av klimatavtryck är något som KTH-forskaren Daniel Pargman sysslat med. Jag hörde honom först i ett intressant samtal i podden Klimatgap. För att visualisera klimatavtryck från forskarkollegornas ofta frekventa flygande användes spelmarker. Detta blev i sammanhanget mera konkret och övertygande än vanliga siffror. Visualiseringen och den lite oväntade tvisten fick kollegorna att uppleva storlek och proportioner på ett nytt sätt. 

Många som läser denna hemsida har säkert hört att miljöavtrycket för genomsnittssvensken motsvarar 4,2 jordklot. Om alla levde som vi skulle det alltså behövas mångdubbla antalet planeter än den enda vi lever på . Efter att hört dessa och liknande siffror många gånger är det dessvärre lätt hänt att man skjuter dem ifrån sig. Kanske behövs det kompletterande sätt att kommunicera våra avtryck?

Daniel Pargman utgår i ett försök från hur mycket energi svensken i genomsnitt använder. Om denna energi översätts till mat – hur stort skulle det djur som äter så mycket vara? Omkring fyra gånger så stort som en välvuxen elefant blir svaret. Eller 30 000 kilo tung. Det motsvarar även vissa arter av långhalsade dinosaurier, som Diplodocus.

Att i sociala sammanhang ses som en dinosaurie är ingen komplimang. Och att tänka på hur vår omåttliga energihunger givit oss imaginära kroppar på 30 ton. Vaggande fram som gigantiska dinosaurier. Det skaver en hel del.

I det pågående tvärvetenskapliga projektet Homo Colossus kommer Pargman att visualisera klimatavtrycket för medelsvensken. Just genom att utgå från ovanstående beskrivning där vi blir 30 000 kilo tunga. Projektet väntas avslutas först 2022 så vi får ge oss till tåls med resultatet ännu en tid. Men det är väl värt att hålla utkik efter. 

Att visualisera klimatavtryck och fördelning av utsläpp mellan kön, klasser, länder och tider kan göras med siffror och färgglada staplar. Men för att nå fram på allvar behövs nog även andra grepp. Inte minst i samverkan mellan miljöforskning och andra professioner som konstnärer och kommunikatörer tror jag det finns många vinster. 

I de oväntade tankesprången uppkommer berättelser som blir kvar i minnet. Kanske väcker upplevelsen lusten att dela berättelsen med familj och vänner. 

Så vad är då en människa? En dinosaurie, vampyr, cancersvulst eller kanske planetskötare?