Julgåvor som gör gott

Julgåvor som gör gott. Bild på julbelysning i form av en julklapp.

För någon vecka sedan kom det samma dag tre brev till mig. Alla hade en välgörenhetsorganisation av något slag som avsändare och breven handlade om gåvor inför jul. Själv kan jag bli en smula trött på dessa brev – och ännu mer på de organisationer som ringer. Men samtidigt går utskicken att förstå och även jag vill ge julgåvor som gör gott.

Hållbara julklappar och tionde har vi skrivit om tidigare. Just inför jul är vi många som tänker extra på medmänniskor och medvarelser som har det tufft. Högtiden inbjuder till att bejaka det medmänskliga inom oss. Ett bejakande vi bör ge efter för.

Även till nära och kära kan hela, eller en stor del av, julgåvan vara ett gåvobevis till välgörande ändamål. Bevarande av gammelskog, medicinsk vård för människor i krigsområden, stöd till pollinerare, vattenprojekt i Peru eller en mössa och vantar till någon hemlös. Julgåvor som gör gott finns det ingen brist på. Inte behovet heller. Tillsammans med ett gåvobevis kanske du kan ge bort något mer konkret och personligt. Ett hembakat bröd eller väl vald begagnad bok till exempel.

Organisationer vi själva stödjer återkommande genom tionde är Naturarvet, Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden, Greenpeace, Läkare utan gränser, Stadsmissionen och Svenska Freds. Naturligtvis finns många andra. Var ditt eget och gåvomottagarens engagemang är som störst vet du bäst själv.

Genom nuvarande regering har tyvärr många organisationer fått sämre förutsättningar. Inte minst de som arbetar med globala frågor. Julgåvor som gör gott behövs därför ännu mer än vanligt på många håll. En bra sak att tänka på gällande något större gåvor – över 2000 och upp till 12000 kronor per år – är att du som givare får tillbaka en del vid kommande deklaration. Listan på godkända mottagare och regelverket för att skattereduktion ska kunna bli aktuell finns på Skatteverkets hemsida. Även om staten för närvarande tar bort stöd från bland annat biståndet så kan visst stöd genom privatpersoner alltså indirekt stödjas. Med den andra handen så att säga.

De flesta av oss här i Sverige har trots lågkonjunktur och inflation betydligt bättre ekonomiska förutsättningar än majoriteten av jordens befolkning. Vi borde därför inte ha så svårt att låta det största ekonomiska värdet i klapparna bestå av värdebevis till bättre behövande. Dessa julgåvor som gör gott gör definitivt skillnad för mottagaren. Och för egen del förbättras möjligheten till en skön magkänsla och fröjdefull sömn.    

Öva på att avstå

Ovningar i att avstaVi hörde till dem som såg BBC-dokumentären med Michael Mosley när den visades på Vetenskapens Värld och blev nyfikna på periodisk fasta. Ingen av oss har behov av att går ner i vikt, men dokumentären fokuserade mycket mer på hälsa och skydd mot åldersrelaterade sjukdomar än övriga media och den senare bokutgivningen i ämnet har kommit att göra. Egentligen har vi aldrig följt Mosleys metod 5:2, men inspirerades av den till att äta ytterst begränsat ett dygn i veckan. Peter gör det fortfarande och trivs med det. Mitt (Sofias) problem var nog att jag inte lyckades äta tillräckligt mycket övriga dagar och därför efter ett tag kände mig försvagad. Själva detta att avstå från att äta under mycket längre tid än jag brukar upplevde jag annars som en intressant övning. Det väckte också tankar om på vilka andra sätt det vore motiverat att öva på att avstå.

När jag har kunnat välja har jag jobbat 75%. Heltid har aldrig lockat. Peter började med en tjänstledig dag i veckan innan han bytte jobb och kraftigt gick ned i både arbetstid och lön. Att avstå pengar för att vinna tid kan vara ett sätt att upptäcka vad som verkligen är värdefullt i livet. Hur stora möjligheter man har att välja detta beror delvis på vilket jobb man har, men många fler skulle kunna göra det än de som nu tar chansen. Om många valde en sådan väg skulle det dessutom kunna minska arbetslösheten. Att avstå pengar för någon annans skull är – utöver den hjälp mottagaren får – ett sätt att fokusera ut från sig själv. Ofta upplever man faktiskt de egna problemen som mindre om man har den inställningen än om man oroligt vaktar sitt eget. Vi skänker varje månad en tiondel av våra gemensamma inkomster till organisationer vi tror gör något bra för människor och miljö. Att lära sig leva på mindre pengar motverkar också konsumtionshetsen som tär så mycket på planeten.

När jordens resurser sinar på ett alltmer uppenbart sätt kan vi komma att bli tvungna att avstå från en mängd saker vi vant oss vid. Kan man tänka sig att avstå en del av sitt utrymme redan nu kan det både bidra till att förbättra den hotande situationen och göra att man lättare kan hantera ett läge där resurser blir svårtillgängliga eller helt enkelt tar slut. Vad jag ser som ”mitt utrymme” och därför upplever som en uppoffring att avstå från att utnyttja fullt ut, kan också vara värt att fundera över i ett globalt perspektiv. Varför jämför man sig så lätt med människor som har ännu mer än vi och överutnyttjar jordens resurser ännu mer än vi? Vi har flera gånger tidigare nämnt att det skulle gå åt tre jordklot om alla levde som vi. Vad är egentligen mitt utrymme i det perspektivet?

Man kan också avstå tid för någon annans skull eller för miljön. Att hälsa på hos någon som ofta är ensam, hjälpa någon flytta, rensa vägrenen från skräp, eller välja ett långsammare – men mer miljövänligt – färdmedel, kan vara sådana saker. Ibland tycker man samtidigt att det är riktigt trevligt, ibland skulle man hellre ha gjort något helt annat. Det spelar egentligen mindre roll.

Bekvämlighet är något många prioriterar högt, men som det ofta finns miljövinster med att ibland avstå från. Att ställa sig upp på bussen för att låta någon annan sitta är ett enkelt exempel även om det handlar mer om medmänsklighet än miljö. Många tar bilen av bekvämlighet fast det finns kollektiva färdmedel eller vore möjligt att cykla. Att ibland avstå den bekvämligheten är bra för miljön och om alternativet är cykel eller promenad, är det även bra för hälsan. Att göra fler saker för hand istället för med eldrivna verktyg kan också vara exempel på detta, eller att ibland klippa gräset med en handdriven gräsklippare.

Du behöver inte bestämma att aldrig mer köra bil, men kan kanske avstå några resor i månaden. Du behöver inte avstå alla animaliska produkter, men kan kanske äta vegansk lunch en dag i veckan. Du behöver inte byta från heltid till halvtid, men kan kanske pröva att vara tjänstledig en dag i veckan under ett halvår. Att sådana steg så småningom kan leda till mer genomgripande livsstilsförändringar kan du fundera över när den tiden kommer. Nu uppmuntrar vi till att börja öva.