Ett vanligt sätt att ringa in områden där våra val påverkar miljön är de fem B:na; bilen, biffen, bostaden, begäret och börsen. När det gäller bostaden tas ofta sådant som energieffektivisering och bra miljöval på ditt elavtal upp. Detta är nog så viktigt och sådant vi skrivit om i tidigare inlägg om bostaden. Men idag tänkte jag resonera något kring de större förändringarna och detta med bostadsyta.
Hur stort vi bor påverkar klimatavtrycket en hel del. Både genom uppvärmning, markanvändning och material som gått åt till att bygga en större bostad. Med större boendeyta är det också lättare att fylla bostaden med mer konsumtion. Som student på 24 kvadratmeter drar du dig för att köpa ett nytt hemmabiosystem (även om du hade haft råd) eftersom det skulle fylla en alltför stor del av bostaden. Men som villaägare finns ofta utrymme också för det skrymmande. Bostadsytan kan alltså leda till en naturlig begränsning av konsumtionen.
Själva har vi båda vuxit upp i villa men bott i lägenheter efter att vi flyttat hemifrån. Vid vår senaste flytt, för ungefär 6 år sedan, minskade vi vår bostadsyta från 84 kvadrat till 60. Det innebar en del utmaningar men främst en befrielse. Möbler, prydnadssaker, böcker och kläder. Föremål som inte betydde så mycket kunde skänkas, säljas och ibland slängas. Minskat boende ger mindre att ta hand om och som en bonus blir frestelsen att köpa hem platskrävande saker mindre. Jag tänker att det handlar om att ge sig själv bättre förutsättningar till hållbara val. Lite som om du under det nya året vill leva mer hälsosamt med mer motion och bättre kost. Då underlättar det att redan på kvällen ställa fram träningskläderna för morgonens löprunda. Och se till att det finns mycket frukt och grönt hemma istället för smågodis och chips.
Idag är den genomsnittliga boendeytan per svensk omkring 42 kvadratmeter. Detta är mer än genomsnittet i Europa. Som det lyfts upp i följande arkitektartikel finns ett flertal vinster även för hälsa och välbefinnande med mindre bostäder. Ett beslut om att bosätta sig på mindre yta är inte lika lätt som att byta till elavtal med Bra miljöval. Men den här tiden, strax efter nyår, inbjuder till reflektion och kanske rannsakan kring vad som verkligen är viktigt för dig.
En start i tankebanorna kring att byta till mindre bostad kan vara att reflektera kring vad som fyller ditt nuvarande hem. Är det till exempel vitrinskåp med finporslin som på sin höjd används en gång per år, flyttkartonger med papper eller saker som inte använts på flera år, skrymmande möbler som du egentligen inte tycker om, barnens urvuxna kläder och trasiga leksaker. Att bo onödigt stort för att få plats med sådant du egentligen inte värdesätter kanske visar sig vara ett allt för svagt argument. Att då välja en mindre bostadsyta kan bli en befrielse och positiv nystart.
Lycka till med din väg till ett mer hållbart boende 2026!
