Vi människor tycks ha en förkärlek för att polarisera. Är det till exempel bäst att välja ekologiskt eller svenskt och ska man bo på landet eller i staden om man är miljövän? Det korta svaret är; det beror på.
Vi har valt att bo i en mycket liten stad. Ett koloniområde ger oss tillgång till en 200 kvm stor odlingsyta med låg hyra. När vi drömmer om ett litet hus och egen trädgård tänker vi det på bekvämt cykelavstånd från centrum. Ofta känner jag att vi får det bästa av två världar. Men att alla flyttar till små städer (som då inte längre skulle vara små) är inte lösningen. I mångt och mycket är det snarare klokt att gräva där du står och göra det bästa av de förutsättningar som finns där du redan befinner dig.
När vi nu ändå spånar kring frågan om det är bäst för miljön att bo på landet eller i staden är en fördel med landsbygdsboende att möjligheterna till odling är större. Det är värt att ta vara på. Sådant som att ha några höns eller en bikupa kan vara omöjligt i en stad, men fungera väl på landsbygden utan att du behöver ha en gård. Solpaneler på taket eller en egen vindsnurra kan också vara lättare att få till.
De större ytor där bönder odlar till försäljning kommer att fortsätta behövas för att trygga matförsörjningen. Varken storskalig djurhållning eller konventionell odling bidrar dock till att göra landsbygden till en miljövinnare. Jordbruket är en av samhällets största utsläppsposter. På sina håll är till och med den biologiska mångfalden större i städernas parker, koloniområden och balkongodlingar. Många flyttar också ut på landet mest för att få lugn och ro. För att det ska bli en miljövinst behöver man använda odlingsmöjligheterna och öka graden av självförsörjning.
Kanske den mest avgörande fördelen med att bo i en stad är att man inte behöver ha bil. De flesta som bor i städer, inte minst i mindre städer, har dock bil ändå och kör flitigt med den. Använd möjligheterna till kollektivt resande, promenerande och cyklande om du bor i en stad. När vi bodde i Göteborg hade egen bil ofta mest varit i vägen och spårvagnar gick det i princip vart vi än skulle i staden. Vi kunde till och med åka ut i skärgården med spårvagn och båt på samma biljett. När vi flyttade hit till Vadstena sade en del till oss att vi säkert skulle vilja ha bil efter ett tag. Men här har vi istället knutit närmare vänskapsband och kan ofta låna bil när det behövs eller enkelt hyra. Inom staden är allt på promenad- eller gångavstånd.
Även i större städer kan man odla och olika varianter av stadsodling växer fram, ofta också som sociala projekt. Kostnaden för att hyra kolonilott kan vara väldigt olika och på vissa håll är det riktigt dyrt. Men använd de möjligheter som finns, även om det så bara är på fönsterkarmen. Man kan se många kreativa användningar av balkonger i städer och ibland även av innergårdar. Fråga gärna hyresvärden eller bostadsrättsföreningen om det är ok att du tar hand om en plätt på gården och odlar grönsaker där, eller om det går att plantera bärbuskar eller fruktträd. Grönska behövs i städer också för luften och trivseln.
Det finns flera möjliga samordningsvinster med att bo i städer. Bostadsytan är också ofta mindre och kräver både mindre mark och mindre energi för att värma upp. Å andra sidan blir man oftare anonym och det kan vara svårare att lära känna sina grannar på ett sådant sätt att man kan samarbeta. En fördel vi märkte med att flytta från den större staden Göteborg till lilla Vadstena var att frestelserna till konsumtion är mycket mindre här. Detta kan vara ännu mer framträdande på landsbygden. I bästa fall känner man sig närmare naturen och upptäcker andra värden. Samtidigt är utbudet av både ekologiskt och second hand mycket större i städerna.
Ofta när frågor om att bo på landet eller i staden diskuteras låter det som om de enda alternativen vore stora städer eller ren landsbygd. I själva verket bor massor av människor i små städer eller villasamhällen. Förutsättningarna i städer och på landet kan också vara väldigt olika i olika delar av landet och det kan även vara stora skillnader inom samma stad. Det är inte heller bara bönder som bor på landet utan nuförtiden bor många där av andra skäl och pendlar in till städer för att arbeta. Det är inte alls givet att man odlar mer än en villaträdgårdsägare eller en person med kolonilott i en stad. Liksom det inte är givet att man kör mindre bil för att man bor i en stad.
Förr bodde nästan alla nära sitt arbete. Cykling var vanligt på landet där man inte behövde störas av lika mycket trafik. Den ökande cykeltrenden nu är däremot ett stadsfenomen. När höjd bensinskatt diskuteras höjs ofta upprörda röster om hur det påverkar livet på landsbygden. Om det är de som verkligen bor där, eller andra som bara är förtjusta i sina bilar, som är mest högljudda vet jag inte. Men om vi vill ha en levande landsbygd så bör stödet ske snarare genom satsningar på mer miljövänliga persontransporter än att subventionera fortsatt bensinanvändande på landsbygden.
Ett rimligt svar på frågan om det är bäst för miljön att bo på landet eller i staden är nog att det beror mer på hur du lever där du bor än var du bor.