Category Archives: Produktval

Träd och koldioxid

Träd och koldioxid

Vid rapporter om och beskrivningar av det allvarliga hot växthuseffekten utgör är det onekligen lätt att bli uppgiven. Kanske inte minst över att våra insatser kan minska utsläppen av koldioxid, men inte offensivt ta bort de utsläpp som vi och våra medmänniskor ständigt bidrar med i vår moderna vardag. Vi tycks bara kunna göra vår påverkan mindre dålig – inte bra. Den här veckan handlar vårt tips om träd och koldioxid. Genom att använda naturens egna system och så att säga arbeta med naturen kan vi faktiskt aktivt ”äta upp” en del av utsläppen. Detta magiska sker genom träd som tar upp koldioxid ur luften. I processen med solenergi och fotosyntes lagras koldioxid som kolhydrater i trädet och blir till byggstenar i dess uppbyggnad.

Alla träd bidrar med att samla in koldioxid medan de växer. Då trädet ökat med en kubikmeter i volym har det sugit upp ett ton koldioxid. Samtidigt har trädet även bidragit med 700 kilo syre. När sedan träden används till pappersmassa eller eldas upp som pellets släpps koldioxiden ut igen. Det är naturligtvis besvärande ur ett klimatperspektiv, men är en del av kolets naturliga kretslopp. Ett problem med fossil energi är att vi på kort tid tillför kretsloppet för mycket kol. Vad som lagrats under 100-talet miljoner år släpps ut på några decennier. Ett hållbart skogsbruk överdoserar däremot inte kolet utan samlar in samma mängd som släpps ut. Väljer vi dessutom att plantera fler träd än vi använder minskar mängden kol i atmosfären. Vill vi sedan fördröja utsläppet av kol i dess naturliga kretslopp kan trämaterialet användas till att bygga exempelvis hus eller möbler. Kolet i träet är då bundet i kanske ytterligare något hundratal år.

Viktigt vid användandet av träd i olika produkter är att skogsbruket är hållbart genom att nya träd återplanteras och att skyddsvärd skog inte avverkas på ett ansvarslöst sätt. Viss hjälp till guidning av schysst skogsanvändande finns genom FSC-märkningen. I större skala finns för övrigt inspirerande exempel på vindkraftverk som byggs i trä; med miljövinster i många led som följd. Lyssna här.

För egen del ligger eget byggande av hus eller vindkraftverk relativt långt borta, men även i min vardag finns en hel del jag kan göra som har positiv effekt på skogen. I kläder är exempelvis bambu eller viskos, som kommer från träfibrer, att föredra framför konventionell och hårt besprutad bomull eller nylon och polyester, som baseras på fossila råvaror. Ett enkelt sätt att minska mängden träd som blir till pappersmassa är att komplettera ”Reklam, nej tack”-skylten på brevlådan med att avsäga sig den adresserade reklamen här. Dessutom planterar organisationen ett träd för varje medlem!

Många produkter i vår vardag har sitt ursprung i skogen. Inte bara vackert åldrande möbler, verktyg och prydnadssaker. Allrengöringsmedlet såpa kommer från kolsamlande tallar och har du ännu inte prövat smaken av skog genom exempelvis björksavdryck, björklövsaft, gransirap eller klassikern lönnsirap är detta att rekommendera. När vi på detta och många andra vis gynnar skogsprodukter ökar även möjligheterna för ett uthålligt och växande skogslandskap.

Den som har plats kan själv plantera nya träd. Gläd dig då åt att träden kommer att vara till nytta för mängder av djur och ge vinster till dig själv i form av frukt att skörda – om trädet är av sådant slag – och det rogivande susande som vinden kommer att bjuda på i trädets krona. Bor du i närheten av en trafikerad väg eller område där andra skadliga partiklar far omkring? Gläd dig då över ditt träd som under ett år kommer fånga in cirka nio kilo av detta skadliga stoff. Saknar du en egen trädgård kan du vänligt förklara för din kommunalpolitiker vilka vinster det finns med fler träd i den offentliga miljön.

Vill du spara på existerande skog är det även effektivt att fundera på matvanorna. Mycket av vår kött- och mejerikonsumtion bygger på storskalig odling av kraftfoder (sojabönor och palmolja med mera) på andra kontinenter. I länder som Brasilien har stora arealer av regnskog skövlats för att använda till betesmark eller odling av foder för nötdjur. Som individ minskar du din delaktighet i detta genom att i högre grad välja vegetarisk kost. Genom en mindre del animalier i kosten krävs mindre odlingsyta för att framställa samma mängd energi och näringsämnen till vår mat. Då blir det även lättare att använda större ytor till respektingivande och växthusdämpande träd.

Respektingivande, ja. Då avsaknaden av skog ibland är påtaglig där vi bor, i Vadstena, gjorde vi under sommaren ett besök i Tiveden nationalpark (varifrån för övrig bilden längst upp är tagen). Att vandra och utforska äldre och relativt opåverkad skog tror jag gör många gott. Om förståelsen för denna miljö ökar kan en fascinerande vördnad för skogen födas och även en starkare motivation att bevara den.

Även om många fler träd kan planteras i Sverige finns platser där behovet är mer kritiskt. Själva har vi bland annat stött Vi-skogen. De planterar träd i området runt Victoriasjön. Dessa träd bidrar globalt genom sin insamling av koldioxid men även mycket konkret på det lokala planet genom att hindra jorderosion och förse människor med mat. Varför inte skänka ett gåvogram på planterade träd nästa gång du ska uppvakta någon som ”har allt”?

För fortsatt inspiration och fascination för trädens möjligheter rekommenderas den bok som givit mig (Peter) många uppslag och faktaunderlag till denna veckas miljötips. Nämligen Träd kan rädda världen, av Johan Tell.

Vägra plast

Vägra plast

Innan Peter och jag träffades var jag ganska konsekvent i att vägra plast. Jag hade t ex diskborste av trä och använde aldrig plastfolie. Alla bunkar att blanda och vispa i var av metall och matrester frös jag in i glasburkar (fungerar utmärkt bara man inte fyller dem helt om man fryser något flytande). Att det var detaljer av plast på vissa köksapparater var svårt att komma ifrån och plastpåsar var jag kanske inte ens så duktig på att undvika, men ändå. Från början var detta ett estetiskt ställningstagande.

När Peter och jag flyttade ihop blev det en del kompromisser, men nu närmar vi oss tillsammans detta med att vägra plast från ett delvis annat håll. Jag tycker fortfarande att plast oftast är fult, men det har blivit ett viktigare skäl att det är dåligt för miljön. Plast görs av råolja som är en ändlig resurs och det tar mycket lång tid att bryta ned i naturen, om det över huvudtaget sker. Det handlar i vilket fall om så långa tidsrymder att ingen plast som tillverkats har hunnit brytas ned. Ibland ser man efter en tid inte några rester, men plasten har då visat sig finnas kvar sönderdelad i små partiklar. Dessa absorberar dessutom andra miljögifter och för med sig det till djur som äter av det som växer på platsen. I förlängningen kan det även hamna i maten vi själva äter. Ofattbart stora mängder plastavfall har också hamnat i havet där det gör mycket stor skada. Vidare läsning finns t ex här och här.

Några saker att tänka på kan vara dessa:

Plastfolie är inte en så nödvändig produkt som man kan uppleva det som när man vant sig vid att använda det. Man kan använda burkar med lock, eller t ex lägga lagom stora fat på skålar. Många täcker också slentrianmässigt över allt man ställer i kylen. Fundera över om det behövs.

Små plastpåsar lyckas inte heller vi alltid hitta alternativ till, men tänker man efter kan det gå oftare än man tror. Relativt nyligen köpte vi t ex en ostkupa (i glas och trä) på second hand och kunde därmed sluta använda plastpåsar till att förvara osten. Det finns metallburkar att ta med smörgåsar i och frukt kan ofta funka att vira in i en näsduk eller bakduk om man ska packa ned den. I mataffären behöver frukt och grönsaker väldigt sällan en egen påse, så varför ta en?

Gör det till en vana att ha med tygpåse när du handlar. En sådan här har jag alltid i handväskan (säljs även i designerns egen butik i Gamla Linköping). Eftersom det knappast går att undvika plast som soppåse köper jag påse att bära hem mat i ibland, men det går inte åt så många när man källsorterar sina sopor. Intressant är att det faktiskt införts förbud mot plastpåsar i mataffärer i flera länder och städer t ex Los Angeles. Jag är tyvärr dålig på att säga till att jag inte behöver påse i butiker där expediten stoppar ned varorna, men det ska jag försöka bli bättre på. Peter har kommit längre på den punkten.

Gjutjärnspanna är mycket bättre än teflon där beläggningen består av plasten Polytetrafluoreten. Sköter man en gjutjärnspanna rätt håller den hur länge som helst. Det finns då heller ingen anledning att använda stekspade i plast bara för att undvika att repa ytan.

Välj produkter och förpackningar som innehåller så lite plast som möjligt. Tyvärr är det plastdetaljer på nästan alla köksapparater och det är ofta de som går sönder först. Att man har börjat sätta skruvlock i plast på t ex mjölkförpackningar är ytterst märkligt – förpackningar som fungerade utmärkt utan plastkork tidigare. Mejla gärna till företagen och ifrågasätt detta. Finns en likvärdig produkt utan plastlock – välj den.

Sedan är det svårt att helt undvika plastförpackningar och vi har kvar en del saker av plast. Här är jag lite kluven. Min instinkt är att lämna till återvinningen direkt för att jag inte gillar materialet och vill vägra plast. Men för miljön är det bättre att själv återanvända det som går. En tom glassbytta går t ex bra att frysa något annat i. Det är däremot i de allra flesta fall helt onödigt att köpa speciella plastbyttor att frysa i. Vi diskar och återanvänder också plastpåsar om det inte varit något alltför kladdigt i dem.

Vad som borde vara självklart är att aldrig slänga plast (eller annat skräp som inte bryts ned snabbt) utomhus. Är soptunnan där du befinner dig full – ta med hem. Bäst är förstås att lämna till återvinning.

Miljövänliga kläder och skor

 

VandrarkangorNu blåser snart de härliga höstvindarna och det blir dags att klä sig lite varmare. Kanske blir man sugen på murrigare färger och kanske får man lust att förnya garderoben. Då kan det vara läge att tänka till lite för att välja så miljövänliga kläder och skor som möjligt.

Inventera garderoben innan du går till butiken. Vad är det du verkligen behöver köpa? Minst miljöpåverkan har det att använda kläder du redan har. Den händige kan laga och sy om. Jag (Sofia) syr inte ofta, men nyligen gjorde jag om ett par jeans jag tröttnat på till en kjol och fick inspiration att sy mer.

Ett bra alternativ för det du ändå känner att du behöver köpa är second hand. Där är Peter bättre än jag på att hitta rätt. Större förutsättningar har man onekligen om man bor i en större stad där utbudet är så mycket mer omfattande. Men även vi som bor i småstäder kan förstås passa på när man besöker t ex Stockholm eller Göteborg. Då kan man hitta den trendiga typen av second handbutiker som säljer märkeskläder och sk vintage. I Göteborg har Peter fastnat för t ex Ragtime och i Stockholm har besök på Herr Judit resulterat i flera köp (båda butikerna har dessutom syskonbutiker med utbud för kvinnor). Även en del av de butiker som säljer skänkta kläder har ett bra utbud. Då går ju dessutom pengarna till välgörande ändamål. Exempel på detta är Emmaus, som har en vintagebutik på Slussen i Stockholm och välsorterat utbud i butiken på Linnégatan i Göteborg. Vill du leta upp samt själv recensera second hand-butiker i din närhet eller inför en resa rekommenderas hemsidan Vintagekartan. Bekvämt för att hitta närmaste butik, när du går på stan, kan även vara den mobil-app som kallas AllaKartor.se

Tycker man detta är svårt och aldrig hittar något begagnat som passar kan man välja ekologiskt producerade kläder. Det gör jag allt oftare. Även när det gäller detta är förstås butikerna fler i de större städerna, men det finns också ett mycket stort utbud på nätet. Jag har t ex flera gånger skickat efter från Ekogarderoben och Jane Wikström och blivit väldigt nöjd med deras miljövänliga kläder.

Bomull är ett material som påverkar miljön mycket negativt när det odlas på konventionellt sätt. Det är en av de mest vattenkrävande växter som finns och odlingarna konstbevattnas i stor omfattning i områden där vattnet skulle behövas till annat. Stora mängder bekämpningsmedel används också vid de konventionella odlingarna och det orsakar skador på både människor och miljö. Läs gärna mer om hur WWF beskriver problemet. Här gör det stor skillnad att välja ekologisk produktion. Min erfarenhet är dessutom att den ekologiska bomullen är mycket mjukare. Men det finns förstås också många andra material som är lättare att producera ekologiskt som lin och hampa. Ibland används också återvunnet material i miljövänliga kläder och skor.

Ett tredje sätt att minska sin klimatpåverkan i samband med klädköp är att välja kvalitet. Då ska det gälla både designen, materialet och tillverkningen. Välj kläder och skor du tror att du kommer att kunna använda i flera, eller till och med många, år. Ofta kasserar vi inte kläder för att de blivit slitna utan för att vi tröttnat, eller de blivit omoderna. Den typen av design som är väldigt trendig en säsong och sedan helt ute ska man alltså gärna undvika, liksom plagg som inte passar ihop med något av det du redan har. Tänk på garderoben långsiktigt, så att det räcker att komplettera ibland. Det händer att man betalar för själva märket och det dyraste är inte alltid bäst, men min erfarenhet är att de billigaste kläderna sällan håller särskilt länge (om de inte är billiga för att de är begagnade). Ibland bleknar färgerna efter första tvätten och ibland tappar kläderna formen efter kort tids användning. I längden blir det billigare att köpa lite dyrare kläder och skor. Bättre för miljön är det också, detta förstås under förutsättning att man därmed köper mindre ofta och inte bara låter garderoben växa.

Jag har två klänningar som mamma sydde till sig själv på 60-talet. Både design och material håller än, även om de hade en period då de inte användes. För ett par år sedan köpte jag en nytillverkad Fjällrävenjacka i en modell som designades 1968. Min bror har en i stort sett likadan från 70-talet, som mycket väl skulle gå att använda fortfarande om den inte blivit för liten. Mina Lundhags vandrarkängor kändes också som ett bra köp. Designen har funnits länge och de görs för att hålla ett helt vuxenliv. Förutom på vandring använder jag dem ibland som vinterkängor eller när det är lerigt på kolonilotten på hösten. De är inte fodrade eftersom foder slits för snabbt. Istället anpassar man med tjockleken på strumporna. Även på sommarvandringar har jag dubbla strumpor eftersom det är det bästa skyddet mot skavsår, men med ett tjockare yttre par står man sig väl även en riktigt kall vinterdag. Att tillverkaren har tänkt på en sådan sak som att foder slits snabbt och därför valt bort det är ett mycket bra tecken. Skor köper jag över huvudtaget väldigt sällan och då alltid kvalitet.

Poängen med kvalitet är att nästa gång man inventerar sin garderob kanske man upptäcker att man redan har vad man behöver.

Smells like green spirit – såpa

Använd såpa

Visst vore det en skön känsla att kunna låta barnen leka med rengöringsmedlet till ugnen och att själv, utan oro, andas in ångorna från fönsterputsningen. Kanske till och med tänka att medlet som används för badrumsstädningen fungerar som tillsats i fredagens chips; även om det sistnämnda är lite obehagligt. Genom att välja bort dyra, miljöskadliga och ofta direkt hälsovådliga rengöringspreparat till förmån för vanlig såpa blir allt det ovannämnda faktiskt möjligt. Såpan lämpar sig utmärkt för rengöring av en smutsig ugn men tillsammans med diskmedel, vatten och glycerol (eller bakpulver) bildas även ett fascinerande lekmaterial för stora och små barn.

För den som tar sig för med att läsa varningstexterna på olika rengöringsprodukter är det lätt att bli mörkrädd. Vanlig såpa behöver inte tynga användaren med långa varningstexter. Däremot förekommer produkten i lite oväntat sällskap; fast då under beteckningen E 470a. Som denna tillsats fungerar såpan som stabiliserings- och emulgeringsmedel. Används bland annat i chips och andra snacks.

Trots den trygga vetskapen att såpa även är godkänt som ”övrig tillsats” i livsmedel föredrar vi den i andra sammanhang framför allt då vi tar oss för med att storstäda. Då råvarorna är förnyelsebara och produkten är lätt nedbrytningsbar i naturen kan den vara det mest miljösmarta sättet att hålla rent. Njut av den behagliga doften och glöm tankar på att du måste ha rummet välventilerat om du även fortsättningsvis ska lyckas lösa sudoku med den högre svårighetsgraden.

En rekommendation är att pröva och se hur väl såpan fungerar i de flesta rengöringssituationer. Rensa sedan ut det som blivit överflödigt i form av miljötveksamma rengöringsmedel i städskåpet. Lämna dessa produkter till närmaste återvinningsstation där detta miljöfarliga avfall kan tas omhand för att undvika vidare skada på människa och natur.

Förutom till rengöring använder vi såpa på vår kolonilott och på krukväxter om något angripits av ohyra. Häll ordentlig med såpa i en sprayflaska, späd ut med vatten och spraya på bladlöss eller andra ovälkomna gäster bland växter ute eller inne.

Inspiration för såpans mångsidiga möjligheter finner du på Grummes hemsida (förutom städtips även recept på såpbubblevatten exempelvis).

Trots att såpa är något av ett universalmedel för rengöring finns det förstås även andra naturliga och miljökloka alternativ. Naturskyddsföringen tipsar om en del i sin gröna städguide.