Paketinslagning – snyggt och miljöklokt

Paketinslagning - snyggt och miljöklokt

Att fundera ut kreativa sätt för paketinslagning är en stor del av nöjet med att ge bort presenter tycker jag (Sofia). Hur mycket energi som har funnits till detta när julen närmar sig har dock varierat. Om mottagaren är någon jag tror uppskattar ansträngningen spelar in, liksom antalet paket. Är det många kan det kännas som för mycket jobb. Att satsa på färre, men omsorgsfullt valda, presenter är även miljömässigt en bra idé. Detta med julklappar skrev vi om även förra året.

Vare sig paketinslagningen är ett småavancerat pyssel (i Japan är det snarare en konstform), eller bara ett sätt att dölja innehållet, kan man välja material och metod med miljön i åtanke. Papper som är återvinningsbart, eller kanske t o m tillverkat av återvunnet material, är ett bra val. Brunt, oblekt omslagspapper använder jag ofta och dekorerar ibland med något färgglatt, eller låter det vara naturligt och rustikt. På sistone har jag börjat spara färgat silkespapper när jag fått något som varit inslaget i det och använt det som presentpapper. De ljusare varianterna är ofta lite för genomskinliga, men även det kan fungera om man tar flera lager. Begagnat presentpapper ser för det mesta för slitet ut tycker jag, men silkespapper kan få vara lite skrynkligt. Någon gång har jag också använt en svartvit reklambroschyr till ett par mindre paket. Överblivna tygrester kan också användas. Tidningspapper kan funka, men nackdelen är att det svärtar av sig så det passar inte i alla sammanhang.

Tejp är i de flesta fall onödigt har jag upptäckt. En omsorgsfullt gjord paketinslagning håller ihop utan problem med hjälp av presentsnöret. Det är svårt att få paket fina utan snören om man inte kan vika papperet så konstfullt som i Japan, men det behöver inte vara de plastiga, glansiga snörena. Jag använder ofta hampa, som är mycket bättre för miljön. Håller man utkik kan man hitta färgade varianter. På bilden har jag använt ett tvåfärgat hampasnöre.

Dekorera gärna med sådant du kan hitta i naturen, eller sådant du ändå har hemma som kanske annars skulle ha kastats. Torkade rönnbär eller nypon är vackert röda. Knyt eller sy gärna fast dem istället för att limma. På bilden har jag trätt sytråd genom ett par nypon innan de torkade (de blir gärna för hårda sedan), knutit en knut i änden på hampasnöret och sedan sytt fast nyponet i knuten. Man kan också sy fast några nypon t ex där snöret bildar ett kryss. Så länge rönnbären är på kvist kan de knytas fast eller bara stickas in under snöret.

När jag var barn fick jag lära mig att vika papperstranor av en japansk pastor på besök i min barndoms församling. Jag minns fascinationen och kan fortfarande vika papperstranor. Senare läste jag mig till hur man viker många andra figurer, men kan ingen annan utantill. Nu tycker jag att det är roligt med servettvikning och gör ibland vikta dekorationer av papper. Ett miljövänligt och ofta vackert sätt att göra det på är att använda blad från t ex kataloger. Vi tackar nej till så mycket reklam som möjligt, men får ändå en del sådant. Det går också bra med illustrerade tidskrifter eller liknande. Viktigt i de flesta vikningar är att se till att man klipper ut en så jämn kvadrat som möjligt. Det blir mycket lättare om man är noga från början. Stjärnor kan man vika på många olika sätt. Jag föredrar sådana där man bara använder ett papper. Undvik sådana som behöver limmas ihop. De på bilden är gjorda efter den här beskrivningen. Man kan också vika hjärtan, eller något som passar ihop med personen eller presenten. På nätet, bl a Youtube, finns hur många varianter som helst och det finns också böcker om origami att låna på biblioteket om man vill fördjupa sig mer.

Avslutningsvis passar vi på att tipsa om Naturskyddsföreningens 10 bästa knep för en grön jul.

Miljösmart picknick

Miljösmart picknick

Att gå eller ta cykeln till någon vacker plats och ha med sig mat eller fika är bland det trivsammaste man kan ta sig för med tycker jag (Sofia). Detta nöje behöver inte alls begränsas till sommaren. Att dricka varm choklad i en snödriva är t ex inte det sämsta, även om man just nu snarare är inställd på kanelbullar i gröngräset. När man beger sig iväg på sina små utflykter är det dock några saker man bör tänka på om man vill vara vänlig mot den natur man vistas i och miljön i stort. En viktig sådan sak är att hoppa över så många engångsprodukter som möjligt. Ofta går det att klara sig helt utan. På en miljösmart picknick finns det ingen anledning att använda engångstallrikar och plastbestick. Vi brukar ha emaljmuggar, lätta metallskålar och vanliga bestick. Detta har vi haft med även på fjällvandring och det väger inte mycket.

På midsommarafton hade vi en lite festligare picknick och slog in porslinsassietter i en finare bakduk som vi sedan hade som duk. Det fungerar bra om man inte ska bära packningen så långt. Jag är mycket skeptisk till plast och som vi har skrivit om tidigare är det ett material man gärna kan undvika. I picknicksammanhang kan det ändå vara ok med plasttallrikar och plastmuggar, så länge det inte är engångs, även om vi inte brukar använda det. Från barndomen minns jag beige tallrikar med en grop lagom för de bruna, lite trekantiga muggarna. En 70-tals-klassiker (eller är det 60-tal?) som föräldrarna nog fortfarande har kvar.

Vi försöker i hög grad undvika gladpack och folie även hemma. När man vill ha med bredda smörgåsar kan man ändå frestas att använda det, men ta det gärna som en kreativ utmaning att hitta alternativ. Ett riktigt gott bröd behöver egentligen ofta inget pålägg, särskilt inte om man äter det som tillbehör till mat. Då kan man ta med det invirat i t ex en bakduk. Vill man ändå ha pålägg kan det funka att ha med det separat, t ex en tub. Om man vill bre smörgåsarna hemma är en återanvändningsbar burk, gärna i metall, ett bättre alternativ. Vi har spånat på något disk/tvättbart man skulle kunna slå in en fylld baguette i, men ännu inte kommit på något klockrent. En bra utgångspunkt är att helt enkelt välja mat som är enkel att ta med utan plastinslagning. Kokta ägg är t ex praktiskt.

När vi har lunchpicknick väljer vi ofta en matig sallad och tar med den i en glasburk med tätt lock. På midsommaraftonens festliga picknick hade vi flera små glasburkar, vilket fungerar utmärkt om det gäller en liten promenad eller om man cyklar. Det blir dock ganska tungt och passar inte på längre vandringar. På fikapicknick, t ex till kolonin, tar vi bullar eller kakor i metall- eller glasburkar, eller invirat i tyg.

För att driva det ännu längre kan man ta med sig tygnäsdukar att torka sig på om man blir kladdig istället för hushållspapper. Om det ändå kommer med något av engångskaraktär – kasta det absolut inte i naturen och lägg det inte bredvid en full papperskorg!

På en klimatsmart picknick är förstås det bästa om även själva maten är av miljövänliga och klimatsmarta råvaror. En matig sallad med t ex matvete eller pasta som bas och säsongens ekologiska grönsaker, en god olja och lite kryddor är ofta en bra utgångspunkt. Välj bort mat som ska grillas om det inte finns grillplats dit du ska. Engångsgrillar är knepiga att återvinna eftersom de består av flera olika material som är svåra att separera och är på det sättet ännu sämre än många andra engångsprodukter. Välj gärna vegetariskt och ekologiskt.

Ett år med Bättre Värld

Ett år med Bättre Värld

Nu firar Bättre Värld ettårsjubileum, inte med pompa och ståt, men med glädje. Vi tänkte därför att det kunde vara läge att summera och reflektera en del över den tid som gått. Vilken betydelse har vårt projekt fått nu efter ett år med Bättre Värld?

Vi vet att det finns personer bland vänner och familj som fått inspiration till nya tag i sitt miljöengagemang genom att följa Bättre Värld. Eller som ibland kommer att tänka på något vi skrivit när de står inför vardagliga beslut som påverkar miljön. Hur många utöver de vi känner som hittat till oss vet vi inte. En valde att ge oss veckans ros på sin Facebook-sida och en annan blev nyfiken på om vi kände till något nätverk för miljöengagemang i Östergötland. Att hamna högt upp på träfflistorna är svårt och våra följare är kanske inte många, men om vi sår några frön är det mödan värt. Vi har inte fått några negativa reaktioner alls.

Störst betydelse har Bättre Värld kanske haft för oss själva. Vi läser böcker och ser filmer i ämnet av intresse förstås, men också för att få idéer till nya teman. När man ska skriva om ett tema behöver man söka information och läsa in sig på det. Vi har lärt oss massor. Eftersom vi har utgångspunkten att skriva om sådant vi gör, eller har prövat själva, får vi en extra puff att göra och pröva mer än vi annars skulle ha gjort. Troligen hade vi inte tagit så många steg så snabbt utan den motivationen. Vi har t ex infört en elfri kväll i månaden, nästan helt övergått till havremjölk och kraftigt ökat andelen vegetarisk kost, plastbantat ytterligare, blivit mer konsekventa i mataffären och köper numera i princip enbart ekologiskt producerade kläder eller second hand. Just detta att vi blivit mer konsekventa kan säkert vara en effekt av Bättre Värld. Dels blir det svårare att ursäkta sig ju mer medveten man är om konsekvenserna och dels innebär det ofta en positiv påtryckning att fler vet om att vi har de här värderingarna. Det är lite som att det är svårare att hoppa av om man berättat för många att man tänker springa Göteborgsvarvet, eller sluta äta socker.

Många uppfattar det som väldigt krångligt att leva miljövänligt. Det blir så mycket att ta hänsyn till vid varje val tycker de. För oss har det snarare blivit en kreativ utmaning och vi tänker nästan aldrig att vi offrar någonting. Det ena leder till det andra, vi upptäcker nya saker på vägen och det vi avstår från lämnar sällan ett tomrum utan ger snarare utrymme till något annat. En bild jag (Sofia) ser framför mig ibland är att om man ändrar riktning bara lite grand så kommer man, utan att märka så mycket under tiden, snart att hamna långt från där man skulle ha varit om man gått rakt fram. Vår utveckling har hela tiden varit mer så än något gigantiskt kliv och därför blir jag stundtals förvånad över hur stor förändringen blivit på bara några år t ex när det gäller vad jag äter. Bättre Värld blev ett vägskäl där vi gjorde en något brantare sväng.

En svårighet är att förklara för andra människor hur vi har tänkt och gjort utan att det verkar just krångligt, eller pretentiöst. Ibland blir jag frustrerad över att de flesta verkar fortsätta rakt fram och att distansen till det jordklotet skulle behöva blir allt större. Ibland känns det som att vi marscherar mot undergången glatt shoppande på rea. Bättre Värld har blivit ett sätt att känna att vi i alla fall gör något konstruktivt, att vi försöker. Det har också tydliggjort för vår omgivning var vi står. Om vi inte gjorde något alls skulle jag uppleva hopplöshet.

Det vore inte särskilt meningsfullt om alla startade hemsidor med miljötips, men att hitta något som motiverar till att stadigt fortsätta gå mot en alltmer hållbar livsstil skulle kunna vara veckans tips. Kanske handlar det om att lägga upp en tydlig plan. Att hålla koll på de böcker och filmer som kommer ut i ämnet och läsa och se dem. Att följa en blogg. Att starta, eller gå med i ett nätverk där man kan inspirera och stötta varandra. Att uppsöka ställen där det miljövänliga också är vackert, smakrikt och väldoftande. När det gäller motion talas det ibland om att hitta sin trigger; något man kan ta till när man inte har lust att träna, men skulle må bra av att göra det ändå. Något sådant kan man behöva också när det gäller strävan mot en Bättre Värld. Om fler hittade sätt att sprida sina goda idéer vore det också väldigt bra. Även det kan göras på många andra sätt än genom en hemsida. Någon är bra på att prata på rätt nivå med sina bekanta, en annan på att skapa bilder som visar vad man kan göra eller vad vi är på väg att förlora. Någon tänker ut bra produkter som behövs trots att vi bör konsumera mindre. Någon bjuder sina grannar på bra mat och berättar på vilket sätt den är bra.Varför vara del av problemet när du kan vara del av lösningen?

Vi passar i samband med sidans ettårsjubileum på att utveckla den en del. Nytt är att man nu kan söka tidigare miljötips via ett antal kategorier. Vi har också uppdaterat texten Om oss.

Miljövänlig advent

Miljövänlig adventstid

I novembermörkret längtar många efter adventstidens stämningsfulla ljus och nu är det snart dags. Med några enkla tips kan det bli en mer miljövänlig advent.

Välj 100% stearin till alla levande ljus inklusive värmeljus. Det är mycket bättre för miljön än paraffin. Vaxljus är ett bra och väldoftande alternativ om man får tag på sådana.

Dekorera inte adventsljusstaken för levande ljus med det som ofta kallas vitmossa i handeln. Den är flamskyddsbehandlad, vilket kan låta tryggt, men är mindre bra ur miljösynpunkt. Det finns mycket annat i naturen man kan dekorera med t ex granris, kottar eller torkade nypon. Vi har som tradition att hitta på något nytt att dekorera med varje advent (till slut sätter fantasin kanske gränser, men det har inte hänt än.). Vi har bl a använt stenar, rosépeppar som tappat smaken och kastanjer. I år blir det faktiskt pepparkakor.

För mig (Sofia) är det självklart att baka pepparkakorna själv. Det är mycket onödiga tillsatser i de köpta och jag tycker det är stor skillnad på både smak, doft och känsla. På senare år har det också blivit ett viktigt projekt att göra pepparkakshus. Vi har gjort Klosterkyrkan i Vadstena i pepparkaksform, en pepparkakstrumpet till min fars 70-årskalas och en liten fisk till min bror. I år är tanken att det ska bli huset vi bor i. För en mer miljövänlig advent är det bra att baka pepparkakor – och lussekatter – på KRAV-märka ingredienser så långt det går att hitta. Smör och mjöl är inga problem, men även kanel och en del andra kryddor finns med miljömärkning och som refill i vår vanliga livsmedelsaffär.

Vår julgransbelysning gick sönder förra julen, så i år ska vi köpa en ny och tänker välja en energibesparande LED-slinga. Ska du köpa ny elljusstake är det värt att tänka energiåtgången även där. Vilken slags lampor du än har i mysbelysningen är det bra att tänka på att inte ha den tänd i onödan. Framför allt behöver den ju inte vara tänd när det är ljust ute eller när man har mycket annan belysning tänd – då är mysfaktorn inte särskilt stor. Vi brukar i stort sett bara ha den tänd när vi är hemma, vakna och det är mörkt. Men även vi tycker det ser mysigt ut med tända stakar i fönstren när man tar en kvällspromenad så där får man göra en avvägning. Använd gärna timer om du vet med dig att du annars brukat ha adventsljusstaken tänd även när den inte gör någon ”nytta”. Själen behöver nog mysbelysning så här års, men även det kan göras med eftertanke.

Fridfull och miljövänlig advent önskar vi!

Miljövänlig träning

Miljövänlig träning

På semestern i juni var jag (Sofia) ett par dagar hos mina föräldrar som bor nära en skog. Pappa tränade friidrott i sin ungdom och var bra på 800 m. Nu tog vi en runda i skogen tillsammans; promenerade en del, joggade en del och sprang lite fortare ibland. Han känner den där skogen mycket väl och vi pratade om naturen och om träning. Under många av sina yrkesverksamma år var han cykelbrevbärare och fick en massa ”gratis” träning genom det. Han och någon av hans bröder brukade jogga till branta backar som de sprang fort uppför och långsammare nedför. På vintern hände det att han och några träningskompisar åkte skidor till ett ställe där det var bra ytor för att pulsa i snö (rejäl träning för benen och konditionen). Tankar väcktes hos mig om hur mycket vi krånglar till det nuförtiden och att många av de omvägar vi tar till motionen gör det till mindre miljövänlig träning.

Inte är det väl så ovanligt att köra bil till jobbet, fast det är på cykelavstånd och sedan köra bil till ett gym för att få röra på sig. Träningslokalen är ofta kraftigt upplyst och innehåller elanslutna redskap som inte sällan imiterar rörelser man kan göra i naturen – löpband, motionscyklar, roddmaskiner… Hur man ser ut har också blivit viktigt trots att man väl måste träna rätt länge innan man faktiskt gör det snyggt! Det leder till ökad konsumtion, liksom all den extra kringutrustning ingen tidigare tänkte på att man behövde.

Själv började jag försiktigtvis löpträna strax före årsskiftet och har fastnat för det trots att det går väldigt långsamt framåt. Eftersom jag var osäker på om jag skulle lyckas göra det till en vana köpte jag inte nya träningskläder utan sprang i vanliga fritidsskor och lånade Peters för stora träningsoverall. Jag insåg efter ett tag att det var bättre för benhinnorna att köpa skor anpassade för löpning och när jag fyllde år i maj önskade jag mig en egen träningsoverall. letade jag efter ekologiskt producerade träningskläder och skor, men det utbudet är tyvärr fortfarande litet (förutom när det gäller yoga). Det fick bli vad jag tror är bra kvalitet istället. I grunden gäller samma råd för köp av träningskläder och skor som för andra kläder och skor.

Löpning är miljövänlig träning. Även om det tillkommit många prylar, kräver det egentligen minimalt med utrustning. En annan fördel är att man inte behöver transportera sig någonstans. Det är bara att kliva ut genom dörren och börja springa. Om den bästa löpslingan är en bit bort kan ett bra alternativ vara att cykla dit som uppvärmning och hem som nedvarvning. Cykling är ett miljövänligt motionssätt i sig. Cykeln är så användbar i så många andra sammanhang också att den inte ens behöver ses som extra träningsutrustning. Vill man träna styrka kommer man långt med den egna kroppstyngden och kanske ett par hantlar. På sommaren verkar det ha blivit populärt att ordna träningspass utomhus och det kan vara ett bra sätt att använda den omgivande miljön istället för att göra träningen till något konstruerat som drar energi. Att träna ute kan dessutom vara en naturupplevelse. Väder och årstider skapar naturlig variation. Man kan se motvinden som en uppförsbacke som gör träningen effektivare och pappa brukar alltid säga att det är mer syre i luften när det regnar. I vinter hoppas åtminstone jag på mycket snö att pulsa i. Att uppleva naturens krafter brukar påminna mig om både min litenhet och mitt ansvar.

Sedan är ju motion något ganska personligt och det är viktigt att hitta något som känns roligt för att det inte bara ska bli ett tillfälligt ryck. Energin man får från motionen kan man behöva för att orka engagera sig i annat – t ex för miljön. Men om träningen inte utgår från en passion för en viss sport utan handlar mest om att få röra på sig, skadar det inte att ha miljön i åtanke även när man väljer motionsform. Några punkter för miljövänlig träning kan vara dessa:

  • Träna nära där du bor eller nära jobbet. Låt inte träningen innebära en extra tur med bilen. Ta vara på den omgivande miljön.
  • Håll huvudet kallt när det blir mycket kringutrustning man bara måste ha. Behövs det verkligen? Kommer du faktiskt att använda det? Tillför det något väsentligt?
  • Gör inte träningen till en modevisning vilket leder till att man måste köpa nytt ofta. Det viktiga är att det är praktiskt och bekvämt och helst håller länge.
  • Träna gärna utan att förbruka el, t ex utomhus och utan eldrivna redskap. Framtidens melodi blir kanske att använda liknande teknik som vi skrev en del om förra veckan så att el kan produceras i träningslokalerna istället för att förbrukas. Ansatser åt det hållet finns redan.

För den som söker goda råd och inspiration när det gäller löpning rekommenderas Bli en bättre löpare med Malin Ewerlöf, av Malin Ewerlöf.