Tankar om fastan

Tankar om fastan

Onsdagen direkt efter fettisdagen börjar fastan. Semlorna åt man från början för att frossa i just det man efter fettisdagen inte fick äta under 40 dagar fram till påsk. Ordet fasta har att göra med att hålla fast vid rituella regler. Fasta förekom före kristendomen och finns i olika varianter inom flera andra religioner. Den har en tid varit ganska undanskymd och bortglömd i den kristna kyrkan och ännu mer i det svenska samhället, men har börjat uppmärksammas igen. Ofta väljer man nuförtiden att tolka fastan friare än att det är vissa livsmedel man avstår från. Ibland ser man det framför allt som ett tillfälle till reflektion och fördjupning. Här beskriver vi några av våra tankar om fastan i vår tid.

Peter och jag brukar uppmärksamma fastan och har prövat olika former år från år. Ibland har det handlat om att avstå från något just under denna begränsade period och ibland om att pröva en livsstilsförändring som i vissa fall blivit bestående. Peter prövade t ex en fasta för flera år sedan att avstå från allt kött utom fisk och skaldjur och har därefter inte återgått till tidigare kost. Jag har bl a prövat att vara utan TV, att ha köpstopp och att följa en matpyramid för hållbart ätande från boken Mat & Klimat. Det var också under en fasta vi började ha elfria kvällar utöver Earth hour. I år har jag tänkt pröva att bara äta svenskproducerad mat med undantag för kryddor, frön och eventuellt några koppar kaffe i veckan. (Jag har inte heller tänkt kräva svenskproducerad mat om jag blir bortbjuden.) Peter prövar att vara utan fisk.

På ett plan handlar våra tankar om fastan om att växa och fördjupas som människa. Det är en övning i att avstå något för ett högre syfte. Är man inte troende kan detta högre syfte vara en Bättre Värld. Ofta har våra fasteövningar handlat om sådant som har med vårt miljöengagemang att göra. 40 dagar är inte bara ett symboliskt uppmärksammande som Buy nothing day eller Earth hour. Men det är inte heller särskilt långt om man jämför med att t ex ha ett köpfritt år. Det kan alltså kännas möjligt att anta även ganska svåra utmaningar under en så begränsad tid.

Vid nyår bestämde vi att ett tema för det här året ska vara att fundera kring hur vi kan öka vår grad av självförsörjning. Då kan det ligga i linje med det att pröva hur svårt det är att i princip välja bort import. Eftersom vi inte har några planer på att ha djur, eller börja fiska, kan det på samma sätt vara värt att pröva hur det är att dra ned ytterligare på de animaliska produkterna. Det är inte i alla lägen bäst att helt utesluta vare sig import eller fisk, men det här kan vara ett sätt att bli motiverad att utforska alternativen.

För dig kanske någon annan förändring ligger närmare till hands. Använda bilen mindre, avstå från läsk, ta dig tid att läsa in dig på någon aktuell miljöfråga, bara köpa miljömärkta produkter, avstå från semester utomlands, börja baka eget bröd, ta dig en ordentlig funderare på hur ditt leverne påverkar andra, miljön och framtiden… Det finns hur många varianter som helst. Se bara till att du har bestämt dig i förväg för hur kriterierna ska se ut. Om du vid nyår bestämde dig för en miljövänlig livsstilsförändring kan fastan vara ett tillfälle att vässa detta lite ytterligare. Om du gav ett nyårslöfte, men har kommit av dig kan fastan bli en nystart.

Tankar inför det nya året

ArskalenderSedan några år tillbaka har vi på nyårsafton försökt sätta samman olika årsbästalistor med bok-, musik-, matupplevelser etcetera. Det brukar vara ganska svårt, men också ett givande sätt att påminna sig om vad som varit betydelsefullt under året som gått. Nyårsafton brukar också bli ett tillfälle att dela tankar inför det nya året; förhoppningar och ambitioner. Att då och då stanna upp för att reflektera över det som varit och fundera kring framtiden tror vi är nyttigt även vid andra tillfällen. I det gränsland som kallas nyårsafton kan vi på ett särskilt sätt bjudas in att ta ut vårt livs kompassriktning på nytt.

Genom att ta ut en riktning för vart vi vill gå kan vi påbörja vår vandring och röra oss närmare vårt mål även om stegen ibland är korta. Ambitioner, förhoppningar och tankar inför det nya året behöver inte vara i form av nyårslöften. Sådana uttalas ofta i stundens ingivelse och utan att man på ett djupare plan har bestämt sig. Man kan istället gärna välja ett område man vill fokusera lite extra på, lära sig mer om och ta några fler steg i rätt riktning. Fundera gärna över dina livsvanor och hur de påverkar den större livsväv vi alla ingår i. Finns det någon specifik aspekt där du idag påverkar miljön på ett ganska besvärande sätt, där du under 2013 kan välja en annan inriktning? Detta kan gälla boendets energiförbrukning, resvanor under vardag och fritid, matvanor, konsumtion eller något helt annat. Goda förändringar får lätt sällskap av andra goda förändringar, men det kan vara klokt att välja vilken ände man vill börja i.

För egen del har jag (Peter) funderat på en kompassjustering som kommit upp på de flesta utvecklingssamtal jag varit på; från skola, militärtjänst och arbeten – nämligen att ta mer plats. Att i fler sammanhang föra fram mina åsikter och försöka påverka på ett positivt sätt. Då jag i grunden är en tämligen introvert person har detta ofta varit svårt, även om jag i olika roller allt mer övats in i att kunna stå i centrum. Ytterligare en bit på väg i dessa övningar har jag kommit till exempel genom att under ett kommunfullmäktigemöte presentera de medborgarförslag jag lämnat om solenergi och trädplantering. En fortsatt inriktning mot att ta mer plats på liknande sätt kan förhoppningsvis även leda till förbättringar i ett större perspektiv.

Tillsammans har vi funderat på om 2013 skulle kunna bli året då vi tar reda på mer om vad våra pengar gör när vi inte har dem i plånboken. Det skulle kunna handla om hur sparande sker mest etiskt eller vilken som är den bästa placeringen av pensionspengarna om planeten är viktigare än vår personliga ekonomi. Förstås kan det också handla om att fortsätta fundera kring vår konsumtion. Ett alternativt fokusområde vi funderat på är att öka graden av självförsörjning. Kan vi odla mer, konservera mer, grodda mer? Vi får se vad vi bestämmer oss för på nyårsafton.

Vad har du för tankar inför det nya året? Vilken inriktning för 2013 kan du välja för att vår gemensamma livsväv ska bli mera hållbar?