Hållbarhet och kvalitet

Hållbarhet och kvalitet

När jag (Sofia) skrev D-uppsats i Biblioteks- och informationsvetenskap valde jag att skriva om ordet kvalitetslitteratur. I biblioteksvärlden har man ett mycket komplicerat förhållande till detta ord. Den diskussionen har ingen given koppling till miljöfrågor, men det har däremot frågor om kvalitet i allmänhet. Här på Bättre Värld har vi tidigare skrivit om kvalitet på kläder och skor. I detta tips kommer vi fokusera på hållbarhet och kvalitet.

Att fokusera på kvalitet motverkar slit och släng. Det kan gälla möbler, köksattiraljer, krukväxter, cyklar, elektronik, trädgårdsredskap, verktyg – ja egentligen det mesta man kan köpa som inte är förbrukningsvaror. Grundregeln är att man får vad man betalar för även om det dyraste inte alltid är bäst. Det avskräcker ofta den sparsamme. Många tycks ha blivit vana att jaga det billigaste. Ändå är kvalitetsmedvetenhet ofta en ekonomisk besparing i längden. Att välja med omsorg och vänta till dess man hittar något man tror sig kunna trivas med under lång tid gör att man inte behöver köpa nytt lika ofta. Vissa saker håller ett helt vuxenliv eller t o m i generationer. Att tänka igenom vilka saker man verkligen har användning för, eller som tillför något väsentligt, kan också hindra onödiga inköp och göra att man har råd med kvalitet när man väl köper något. Att ha färre saker, men saker av god kvalitet är att rekommendera. Utöver miljöaspekterna sparar det faktiskt både tid och pengar genom att medvetet satsa på hållbarhet och kvalitet.

När det gäller mat finns gourmettrender parallellt med frosseri. Ställen där man äter en exklusiv pralin till en liten kopp espresso på färskmalda, ursprungsmärkta och specialrostade bönor frodas samtidigt som normalstorleken på både kaffebröd, godispåsar och lattemuggar växer. Min enda riktiga drömresa gick till Rom. Filosofin bakom italiensk matlagning beskrivs ibland som få ingredienser, men av mycket god kvalitet. Ofta äter de dessutom sådant vi skulle ha på samma tallrik i separata rätter. Pasta med vitlök och olivolja kan t ex vara en rätt medan kött eller fisk ingår i nästa “piatti”. Det ställer ännu högre krav på att varje råvara är riktigt god när man inte blandar ihop smakerna så mycket. Att strö kanel eller kakao på cappuccinon tolkas av många som ett tecken på att själva kaffet inte är tillräckligt gott. Glassen vi åt där gjorde oss tveksamma till om vi någonsin skulle kunna tycka att glass i Sverige var gott igen. Den består endast av rena, naturliga råvaror och görs på plats. Andra trender har förstås kommit även till Italien, men traditionen lever.

Med det moderna, industrialiserade jordbruket kan det ibland kännas svårt att hitta sådana råvaror. Grödorna tappar både smak och näringsvärde. Att odla själv är ett sätt att ge det som växer tid och omsorg nog att utveckla hela paletten. Har man inte sådana möjligheter är KRAV ett bra alternativ. I de allra flesta fall ger den ekologiska produktionen också bättre kvalitet. Man skulle även kunna tänka sig miljöhänsyn som ett kriterium på kvalitet. Vet man om att djur far illa, eller att det kan finnas si eller så många bekämpningsmedel i maten, kan man lätt få en bitter eftersmak. Gourmetmat serveras ofta i små, vackert upplagda portioner. Själv motiveras jag att äta långsammare och märker då ofta att jag blir mätt på mindre än jag först trodde. På sådana restauranger äter vi bara när vi firar något extra, men med enkla medel kan man få vardagsmaten hemma att se elegantare ut. Det kan räcka med lite extra omsorg om dukningen. Ät långsamt och ta dig tid att känna alla smaker. Ett kinesiskt hälsoråd jag hört är att äta sig 3/4 mätt. Modern forskning pekar också i den riktningen att de flesta av oss västerlänningar helt enkelt äter för mycket. För både hälsan och miljön är det bra att äta mindre mängder, men då mat med högt näringsvärde och god kvalitet.

Att sällan eller aldrig äta sådant som saknar näringsvärde är bra för hälsan och sparar samtidigt på jordens resurser, men känns ganska tråkigt. Jag äter nästan aldrig godis och dricker aldrig läsk, men är förtjust i fikabröd och efterrätter. Min hållning har blivit att bara äta sådant när det verkligen är extra gott. Peters saffransbullar och mina egna hembakade pepparkakor är sådant så här till jul. Köpepepparkakor i stora plastbyttor är det däremot inte. Än mindre sedan man läst innehållsförteckningen.

Det finns dyr gourmetmat som inte alls är bra ur t ex djurrättssynpunkt. Gåslever är ett sådant exempel. Den sortens kräsenhet som tar sig uttryck i att man väljer bort frukt och grönsaker i butiken så fort det finns minsta skavank, är inte heller bra. Egentligen det enda tillfälle vi brukar välja extrapriser är när butiken säljer varor med kort datum billigt, för att motverka matsvinn. Det verkar som att många stirrar sig blinda på det yttre; ett perfekt skal och att man inte ens är i närheten av bäst föredatum. Bättre är att odla den sortens kvalitetsmedvetenhet som bygger på att man doftar och känner. Även när det gäller kläder och saker är det bra att utveckla kunskaper om vad det är man ska titta och känna efter. Vilka material är hållbara både när det gäller kvalitet och miljö? Hur ska en välgjord söm se ut? När det gäller t ex många köksattiraljer och verktyg är andelen plast en ledtråd. Det blir billigare att tillverka med stor andel plast, men det är oftast de delarna som först går sönder.

Kvalitetslitteratur går att låna gratis på biblioteket. Och de morötter man odlar själv till nästan ingen kostnad alls har en mer mångfacetterad smak än de man får betala mer för. Det handlar mer om ett sätt att tänka än om något man måste vara rik för att kunna välja.