Category Archives: Ekonomi

Hållbart pensionssparande

Hållbart pensionssparande

För några veckor sedan skrev vi här om vårt ekonomiska saneringsarbete. Detta utmynnade i att vi nu huvudsakligen använder JAK Medlemsbank. Ganska snart blev det tydligt hur många fler ekonomiska val vi kan göra, val som stark påverkar vår omvärld. Ett sådant val vi nu försökt gå vidare med är att få till ett hållbart pensionssparande. Glädjande för alla, som likt oss haft detta som ett dovt dåligt samvete, är att byte till bra och hållbara fonder inte är något omöjligt projekt. Däremot kräver det en del eftertanke och efterforskning. Då våra val har stor möjlighet att påverka både positivt och negativt hoppas vi denna text kan hjälpa och inspirera fler till att välja hållbara sparformer.

För att ta det grundläggande först. Vår kommande pension består av tre huvuddelar. Störst är den allmänna pensionen som framför allt styrs av hur mycket du arbetat. En mindre del av denna är premiepensionen – vilken du själv kan välja sparfond för. Utöver denna ”basplatta” finns för många av oss en tjänstepension som vår arbetsgivare betalar in. Även där finns en del där vi kan välja vilken verksamhet vårt sparande ska stödja. Överst i pensionspyramiden finns vårt eventuella privata pensionssparande. Naturligtvis styr vi även detta genom våra val.

För egen del började jag (Peter) mitt utforskande på Pensionsmyndighetens hemsida. För att orientera mig bland alla 813 valbara fonder använde jag mig av filtreringsmöjligheten. Då målet var hållbart pensionssparande ur ekologiskt och etiskt perspektiv var det naturligt att välja filtreringen ”Fonder med miljö/etisk märkning”. Det finns sedan flera sätt att lägga till ytterligare filter och förfina sökningen. Jag hittade själv mina nuvarande fonder genom att inom aktiefonderna välja övriga branscher. Här finns exempelvis fonder som specifikt är inriktade på hållbart skogsbruk, vattenrening och investeringar i företag vars produkter bidrar till minskade koldioxidutsläpp.

Jämfört med mitt tidigare latmansalternativ, sjunde AP-fonden (AP7 Såfa), känns detta som ett riktigt lyft. Inte minst sedan jag förstått att sjunde AP-fonden gör omfattande investeringar i konsumtionshets med tveksam kvinnosyn (H&M) och ökad miljöförstöring genom koldioxidutsläpp (Volvo). Sofia har tidigare haft en så kallad etisk fond men då denna vid närmare granskning inte visade sig hålla måttet har även hon gjort ett liknande byte.

På likartat sätt har jag genom min internetbank ändrat tidigare tjänstepensionssparande till bankens fond för investeringar i förnyelsebar energi. Tyvärr är det inte alla etiska fondalternativ som håller för närmare granskning. I det som banken kallar Global index etisk fond visar det sig exempelvis att upp till fem procent av omsättningen hos medverkande företag kan komma från vapenindustri, tobak, spel och porr. Och fondens näst största företag är märkligt nog Nestlé som knappast brukar ses som något etiskt eller miljöfrämjande företag. Exempel på vikten av att vara en besvärlig kund som ställer frågor till fondförvaltarna framgår även av följande artikel från Svenska Dagbladet. Något som förhoppningsvis inom kort blir ett smidigt webbverktyg för att jämföra fonders etiska arbete håller för övrigt organisationen Sveriges konsumenter på att utveckla.

Istället för att gå via din bank kan du även ändra ditt val inom tjänstepensionen genom att utgå från Pensionsmyndighetens hemsida och där klicka dig vidare till den tjänstepension som gäller dig. Du kan sedan skriva ut en blankett där du väljer en ny sparform. Om du väljer en fondförsäkring kan du därefter logga in på försäkringsgivarens webbplats eller kontakta dem på annat sätt för att specificera ditt fondval. Kolla upp vilka alternativ varje försäkringsgivare har innan du gör ditt inledande val.

Om du trots allt är inne på din internetbank (eller har kontakt med banken på annat vis) kan du även undersöka eventuella andra fonder som du har. För egen del hade jag lite fonder vars sparpengar nu gör bättre nytta på God fond i Sverige AB. Denna fond valde även Sofia för sin tjänstepension.

Att byta till hållbart pensionssparande krävde viss efterforskning men nu vågar jag tro att mina pengar stödjer långsiktigt hållbara lösningar istället för kortsiktig vinstmaximering. Detta ger både bättre sömn och ett lättare hjärta.

Hållbar ekonomi

Hållbar ekonomi

Ett av våra mål för 2013 är att se över vår ekonomi. Inte med sedvanlig vinstmaximering i sikte utan som en sanering för att få en hållbar ekonomi både etiskt och miljömässigt. Som för många andra har detta varit ett eftersatt område som det är allt för lätt att skjuta upp till ett ”bättre tillfälle”. Mycket är säkert kvar att göra men vi har nu börjat ta vissa steg.

En grundläggande och bakomliggande anledning att undersöka etiskt hållbara placeringar för våra pengar är insikten att det spelar stor roll var de är placerade. De pengar vi har på bankkontot, i fonder eller pensionssparande används på olika vis av banken eller fondförvaltaren. De lånas ut till skilda projekt och investeras i diverse verksamheter för att bankens vinst och pengarnas värde ska öka så mycket som möjligt. När vi passivt låter någon annan ta hand om pengarna utan att lämna tydliga krav på hur detta ska skötas känner jag (Peter) mig ganska säker på att det övergripande målet blir maximal profit med få eller inga etiska och miljömässiga hänsyn.

I vårt saneringsarbete för en hållbar ekonomi blev ett första steg mot ökad känsla av kontroll att ompröva vår banktillhörighet. Av olika skäl hade jag under våren 2012 anledning att ta ett banklån och valet föll då på JAK Medlemsbank. Vi hade tidigare hört talas om detta räntefria alternativ men inte gått vidare med det på allvar. När vi nu fick anledning att pröva JAK upptäckte vi hur tilltalande upplägget var. Återbetalningen av lånet är klokt nog kopplat till sparande så att du, när lånet är återbetalt, även har sparat samma mängd pengar som ursprungligen lånades. Framför allt var det dock tilltalande med en bank som erbjuder sina medlemmar ett räntefritt alternativ. Detta pekar på ett friskt vis mot en annan värld där ständig tillväxt inte behöver vara nödvändig. Man behöver inte gå med på logiken i att det ska gå att tjäna pengar på att ha pengar. Som de själva skriver är JAK Medlemsbank ”ett verktyg för ett långsiktigt skapande av riktiga värden – inte för snabb förbrukning av resurser”. För en mer utförlig beskrivning av JAKs grundsyn på ekonomi, varför de valt bort ränta och hur medlemmarna kan samarbeta istället för att konkurrera, se gärna här (missa inte att klicka vidare på det pedagogiska bildspelet längst ner). För initierade tankar om alternativ till vår tillväxtkultur rekommenderas för övrigt även Tim Jacksons Välfärd utan tillväxt.

Innan vi tog steget att helt och hållet använda JAK som vår huvudbank ville jag ändå fråga vår tidigare bank, Handelsbanken, och övriga konventionella banker vad mina insatta pengar hos dem används till. Varifrån kommer vinsten på vanliga all- och sparkonton? Att ställa sådana, förvisso något naiva, frågor till bankerna föranledde tämligen intressanta och bitvis surrealistiska e-post och Facebookkonversationer. När jag upprepade frågan till Handelsbanken om hur mina pengar på ett all- eller sparkonto påverkar vår omvärld fick jag exempelvis följande goddag yxskaft-svar:

Hej igen!

Om du tänker på vilken räntesats det är på de olika kontona så ser de ut

som följande.

(See attached file: Ränta på konton för privatpersoner 12 oktober

2012.pdf)

Känslan av att leva med olika fokus i tillvaron gick nästan att ta på och efter ytterligare en del e-postande fram och tillbaka var jag fortfarande svarslös på min ursprungliga fråga men däremot hade jag fått ta del av bankens hållbarhetspolicy där det framgick att de undvek investeringar i sådana vapen som är förbjudna, likt klustervapen och personminor. Andra banker hade sina miljöpolicys där det framgick att de strävade efter minskad pappersförbrukning och färre interna transporter, flera har även någon kreditpolicy där miljöpåverkan från bolag de arbetar med finns med. Men om mina pengar indirekt kan stödja vapenindustri, kärnkraft, oljeutvinning eller liknande verkade omöjligt att få svar på. Att själva systemet är svårt att förstå hjälper naturligtvis inte. En informatör som på allvar försökte besvara frågorna var ändå Swedbanks Facebookansvariga. Hon hänvisade bland annat till deras sympatiska Världsnaturkonto där kontots hela ränta går till Världsnaturfondens arbete.

Ett trovärdigt alternativ utöver JAK verkar Ekobanken vara. De använder visserligen ränta men investerar uttryckligen i miljögynnande verksamheter. För närvarande har ändå vårt val blivit JAK då de verkar vara ett hållbart alternativ där vi inte riskerar att stödja verksamheter vi inte vill vara en del av. Eftersom det i nuläget inte finns möjlighet att ta ut pengar i bankomat eller betala med kort, utvidgar vi vårt användande av Coop:s betalkort. Vi avvecklar tidigare konton successivt för att kunna se att allt fungerar smidigt.

Detta är ett första steg mot en mer hållbar ekonomi. Vi har även börjat undersöka etiskt och miljömässigt hållbara pensionsfonder och återkommer om några veckor med tips från denna djungel. I väntan på det rekommenderas följande träffsäkra bild av Sara Granér som här illustrerar en artikel om AP-fonderna.

Spara pengar och miljö

Spara pengar och miljoMånga tvekar inför prislappen på miljömärkta varor och ser man till statistiken väljer de flesta konventionell produktion. En vanlig ursäkt för att inte göra fler medvetna val är att man inte har råd, men i själva verket är det billigare att leva miljövänligt än att inte göra det. Det är därför ekonomiska kriser är en av de få saker som får koldioxidutsläppen att minska. Alltså kan man spara pengar och miljö samtidigt.

Om man bara byter konventionella importerade produkter mot motsvarande lokalproducerade miljömärkta blir det förstås dyrare. Poängen är att om man går några steg till i sitt miljötänkande sparar man så mycket pengar att de allra flesta svenskar har råd med t ex KRAV.

Det första man kan tänka på är det där med motsvarande produkt. Jämför inte bara tomater med tomater utan också med andra grönsaker. Det som är i säsong är ofta både billigt och bättre för miljön. Kål är t ex väldigt billigt på hösten och vintern. Att oftare äta vegetariskt är en besparing både för plånboken och klimatet. Man måste inte alltid välja mellan kött och kött, utan kanske mellan kött och bönor, linser, eller ägg.

Eftersom det ur miljösynpunkt är bra med så få produktionsled som möjligt är det bra att hoppa över halv- och helfabrikat. Det sammanfaller med att det är mycket billigare att laga maten från grunden. Då vet du dessutom precis vad den innehåller.

Det faktum att vi i Sverige slänger ungefär en tredjedel av maten vi köper är en väldigt tydlig signal om att de relativt låga försäljningssiffrorna för KRAV beror på något annat än att vi inte har råd. Att bara köpa det man faktiskt använder och förvara det rätt är förstås bra för ekonomin. För den som verkligen är fattig är det en självklarhet.

Att konsumera mindre är ytterligare ett sätt att spara pengar och miljö. Att välja kvalitet är oftast dyrare vid inköpstillfället, men blir billigare och bättre för miljön i längden. Detta förstås under förutsättning att man inte köper nytt trots att de gamla grejerna fortfarande håller. Kläder, skor och saker av bra kvalitet är det också ofta mer idé att laga om de ändå går sönder.

Om man bor i en stad eller tätort med bra allmänna kommunikationer är det en mycket stor besparing att inte ha egen bil. Vi brukar hyra eller låna bil vid tillfällen när vi ändå tycker oss behöva en. Trots att vi bor i en så pass liten stad som Vadstena fungerar det bra. Bilpooler av olika slag är ett annat alternativ som växer fram på många håll. Om man har egen bil är det ett sätt att spara pengar och miljö att inte använda den onödigt ofta.

Utlandsresandet har ökat enormt mycket sedan vi var barn och en stor del av detta sker med flyg. Flyget är en av de stora klimatbovarna. Även den egna ekonomin vinner förstås på minskat resande. Tyvärr är det inte alls säkert att man sparar pengar på att välja tåg, men det är annars ett betydligt bättre miljöalternativ. Den enda gång Peter och jag varit utanför Norden sedan vi träffades åkte vi tåg till Rom. Då blir vägen en del av upplevelsen.

Att inte ha onödigt stor bostadsyta sparar man också både pengar och miljö på. Fast om man använder odlingsmöjligheterna det ger att bo i villa kan det ge en miljövinst, liksom om man väljer att ha t ex solpaneler på taket. Alla energibesparingsåtgärder ger vinster både för miljön och ekonomin. Vi bor i en trea och hyr en kolonilott på 100 kvm.

Nu behöver inte alla göra alla dessa besparingar, men det som förhoppningsvis blir tydligt när man tänker på det här sättet är att vad man har råd med för de allra flesta i Sverige handlar om prioriteringar.

Köpfri period

HjartepengarGenom att konsumera mindre av saker som kräver energi för att framställas och transporteras kan vi effektivt minska vår miljöpåverkan. En uppmaning och ett miljötips är därför att avsätta en bestämd tid, exempelvis en vecka, eller ett år, för en köpfri period. Köp inget utöver mat och nödvändiga förbrukningsvaror. Inträffar tillfälle då du vill uppvakta någon med en gåva; välj då att ge bort något du tillverkat själv eller kanske en upplevelse som inte belastar miljön. Uppstår stort behov av någon sak till dig själv eller någon i familjen försök låna detta eller köp det begagnat.

Räkna under perioden på hur mycket pengar du sparat in på denna övning. Klappa gärna dig själv på axeln uppmuntrande. Reflektera en stund över hur mycket av det du avstod ifrån som verkligen är nödvändigt fortsättningsvis och vilket/vems behov det i så fall fyller. Vill du klappa dig själv uppmuntrande även på den andra axeln väljer du att skänka pengarna från dina icke genomförda inköp till exempelvis Naturskyddsföreningen eller Världsnaturfonden.

Ett lämpligt tillfälle att pröva att vara köpfri är den sista lördagen i november, detta år alltså den 24e november. Sedan ett antal år uppmärksammas denna dag som Buy nothing day. På liknande sätt som nedsläckningen vid Earth hour tänker jag mig Buy nothing day som ett bra tillfälle till reflektion över vanor och sådant vi tar för givet. Jag kan fundera över de ekologiska avtryck mitt eget konsumerande ger och varifrån all energi och råvaror skulle komma ifall även världens fattiga 80% konsumerade likt mig?

Jag och Sofia har på lite olika vis prövat köpfria perioder som en alternativ fasta, 40 dagar före påsk. En återkommande reflektion har varit att försöken gått mestadels smärtfritt och varit snarast behagliga. Ett speciellt lugn har ofta kommit och tid har funnits till annat istället för konsumtion.

Genom att bryta det ständiga inflödet av nya prylar och kläder i våra liv kan vi även vinna en annan känsla för det vi redan har. Sven Lindqvist skriver i sin klassiska Reklamen är livsfarlig:

”Det slitna borde kallas det behovsformade, det bruksenliga. Nötningen förmänskligar föremålen. Nötningen gör dem enkelt hemliga. En ny sak är aldrig annat än en halvprodukt. Nötning är den bearbetning som fullkomnar saken. Att vi sliter på den betyder att vi investerar liv i den. Inte förrän efter denna behandling kan man nå fram till en förbundenhet med föremålet. Men då med häftig ömhet.”

Att under längre eller kortare period välja att vara köpfri tror jag även skapar en sund distans till vårt vanliga förhållningssätt till pengar och konsumtion. Som en judisk revolutionär för länge sedan uttryckte det: Om ni inte har varit trogna i fråga om den ohederliga mammon, vem vill då anförtro er det som har verkligt värde?