I vintras kom vi att prata om situationer där klimatpåverkan går att motivera med vinster för klimat och miljö. Konkret tänkte vi på Mattias Klum och Al Gore med deras frekventa flygande runt om i världen. Uppenbart är att oavsett vilket det bakomliggande syftet är så påverkar flygresorna klimatet lika negativt. Samtidigt är det relativt lätt att motivera dessa två personers koldioxidutsläpp med att de samtidigt bidrar med ökad medvetenhet hos många människor och positiva effekter för miljön i det större perspektivet. De kan sägas ta ansvar för resursanvändning. Vi funderade vidare utifrån detta på hur våra egna tillgångar i form av koldioxid, pengar, tid, inflytande, kunskap etcetera påverkar andra. Och inte minst vilket ansvar vi har för de resurser vi disponerar.

Kanske kan vårt ansvar för resursanvändning uttryckas genom ett citat från Pippi Långstrump. ”Den som är väldigt stark måste också vara väldigt snäll.” För i ett globalt perspektiv är vi onekligen starka – frågan är hur snälla vi är? Ett steg på vägen mot att bli snällare i den här bemärkelsen kan vara att påminna sig om de oproportionellt stora resurser vi använder oss av. För mig själv fungerar det att tänka på medelsvenskens ekologiska fotavtryck som skulle kräva 3,7 jordklot om alla levde som vi. Mina egna resurser blir också mycket konkreta i mötet med bristen på resurser hos tiggare och hemlösa. Vilket väcker tankar om vilket ansvar jag därmed har.

Ett på sätt och vis enkelt sätt att göra stor skillnad och ta ansvar för resursanvändning är inom ekonomin. Vi har tidigare skrivit om hållbart sparande där fonder och pensionssparande kan påverka världen i en bättre riktning istället för att stödja vapentillverkning, oljeborrning och liknande. Att se också vår vardagliga konsumtion av mat, kläder och resor som fördelning av våra resurser kanske är en effektiv bild för en del av oss. Vi väljer, liksom bland pensionsfonderna, vad våra resurser ska stödja eller inte; löner som kaffeodlarna kan leva på och långsiktigt hållbart odlande eller dess motsats.

Ett annan vardagligt ansvar för resursanvändning är vår marktillgång. De flesta ser sig kanske inte som markägare men som boende i villa, eller med tillgång till sommarstuga eller kolonilott, disponerar vi ändå ganska mycket mark. Utifrån ett resurstänkande borde då exempelvis många villaträdgårdars stora gräsmattor ses som ett stort slöseri. Åtminstone jämfört med potentialen som samma yta har att försörja de boende i villan med alla deras grönsaker utan både transporter och besprutning. På liknande sätt har för övrigt många villaägare med tak i söderläge outnyttjade resurser i form av energi från solen.

Genom att bli medveten om de många resurser vi har tillgång till och förbrukar i vår vardag tror jag vi kan komma långt. Kunskap, talanger, pengar, inflytande, ägande med mera är allt olika former av resurser och vi kan välja att använda dem med större eller mindre ansvar.