Det händer att jag gläds åt mina vegetariska val, också utifrån hur det krånglar till det för personer i min omgivning. Inte för att jag vill dem något ont utan för att det kan sänka tröskeln för liknande val i fler situationer. När man själv prövat och sett att exempelvis en vegetarisk lunch kan vara både god och enkel att göra blir det lättare att upprepa vad som tidigare sågs som krångligt. Att själv våga vara krånglig behöver med andra ord inte bara vara obekvämt utan kan få både dig själv och andra att växa.

En vardaglig situation där jag lärt mig att våga vara krånglig är i butiker där de erbjuder en påse – oftast av plast – till de varor jag handlat. Inte alltid, men nästan, har jag med en egen väska eller tygpåse och tackar därför nej till påsen. Detta är egentligen inget konstigt. Samtidigt som jag slipper en onödig påse sparar butiksinnehavaren lite pengar då åtgången på påsar blir mindre. En anledning till att många ändå tar emot den där onödiga och oljebaserade påsen tror jag handlar om svårigheten att tacka nej när något erbjuds gratis och med vänlighet.

Att våga vara krånglig kan också handla om val som i andras ögon ter sig onödigt omständiga. När vi åkte till Rom för flera år sedan valde vi att göra det med tåg trots att det tog längre tid och troligen var dyrare än flyget. Nu var färdsättet inte någon uppoffring utan tågresan blev i sanning en del av målet. Liknande kan ibland sägas om avkopplande kollektivpendlande till jobb och skola när egen bilkörning kan gå fortare. Men vad som i det korta perspektivet ses som en tidsvinst kan visa sig oekonomiskt och tidskrävande om bilägandet sätts i ett större perspektiv; av skötsel, försäkringar, värdeminskning, parkeringsplatser etcetera. Så bussresans krånglighet kanske främst sitter i en del betraktares ögon där bilnormen är stark.

I konsumtionssituationer bjuds på många möjligheter att på ett positivt sätt våga vara krånglig. Det kan vara så enkelt som att fråga någon i butiken efter ekologiska alternativ om det saknas. I samband med att jag skrev om Bisfenol A, som finns i bland annat kassakvitton, e-postade jag ett flertal butiker och kedjor för att fråga om de hade detta hormonstörande medel i sina kvitton. En av butikscheferna fick jag lite mer kontakt med och jag tänker ibland på den kontakten för att påminna mig om vilken effekt en smula besvärlighet kan ha. Butiken bytte nämligen omgående ut sina tveksamma kvitton och vid ett påpekande om deras vildfångade musslor byttes dessa ut mot KRAV-märkta odlade musslor.

Det kan vara en bra idé att inte bara berätta hur saker och ting borde vara för vänner och bekanta, utan ta kontakt med dem som faktiskt kan förändra. Ibland innebär det kontakt med en butiksinnehavare eller företagschef. Andra gånger kanske det är politiska beslutsfattare eller en opinion som behöver påverkas. Oavsett vem mottagaren är upplever jag själv att kontakten ger betydligt mer än den tar. Att oftare våga vara krånglig kan bli en god vana helt enkelt.