Odla för husbehov

Odla för husbehov

Globalt används idag ungefär 40% av jordens landyta till jordbruk. I mänsklighetens tidigare historia har vi med relativ enkelhet kunnat utöka vårt odlingsutrymme i takt med ökad befolkning; genom att exempelvis dika ut våtmarker eller hugga ner skog. För att inte störa jordens ekologiska balans ytterligare kommer detta utrymme inte att finnas fortsättningsvis. Istället är vår utmaning att inom nuvarande odlingsutrymme bedriva ett hållbart lantbruk och föda nuvarande 7 miljarder människor – som fram till 2050 troligen är ytterligare 2 miljarder. Det är bakgrunden till att vi denna vecka vill uppmuntra till att odla för husbehov.

Lösningarna på problemen behöver naturligtvis vara av många slag. Globala och lokala. Mycket ansvar ligger på dem som i skilda roller har stor makt. Samtidigt bär vi alla också ett eget ansvar. Vi har alla möjlighet att påverka. Ett synnerligen konkret sätt är att själv börja odla för husbehov i någon skala. Vi har tidigare skrivit om hur proteiner kan odlas hemma på köksbänken och sedan några år odlar vi själva på en 10 gånger 10 meter stor kolonilott. Denna odling gör oss förvisso inte självförsörjande men den har gjort oss mera självförsörjande än tidigare. Under sommarmånaderna är det endast ett fåtal grönsaker vi köper och mängden lagrad mat från odlingarna ökar för varje år i takt med att kunskapen och förtroendet växer.

Några av de vinster vi kan se med att odla för husbehov (förutom de rent ekonomiska) är:

* Klimatneutrala transporter, förutsatt att du odlar på din egen hustomt eller inom cykelavstånd.

* Du slipper andra gifter i maten än dem du själv utsatt odlingarna för (och vem är egentligen så oförsiktig att hen använder bekämpningsmedel på den yta där den egna maten odlas?).

* En inte obetydlig vinst med odlingen är att det är roligt och ger utrymme för mycket kreativitet, både i planeringen och genomförandet.

* Många av oss ägnar många timmar per dag till arbete framför en datorskärm och en hel del möten med andra människor. Att som motvikt då kunna arbeta med händerna och ta hand om de grönsaker som växer fram utgör ett fantastiskt välgörande växelbruk för kropp och tanke.

* Genom att högst konkret visa omsorg mot egenodlade morötter och vinbär växer ofta även en annan samhörighet till övriga växande system vi människor är en del av – såsom Jorden till exempel.

* När du odlar får du själv bestämma vilka spännande grönsaker och frukter du ska äta. Krusbär har jag exempelvis aldrig hittat till försäljning men nu har vi ännu i februari ett par infrysta påsar av dessa glädjande gröna bär. Det är även relativt enkelt att leta upp en viss favoritsort bland rabarber eller kanske satsa på äldre klassiker som rotpersilja eller haverot?

* Du får en tydligare känsla för säsongernas växlingar och för vad som fungerar väl att odla där du bor. Det kan vara till hjälp när du väljer frukt och grönsaker i butiken när dina egna har tagit slut.

* Odling bidrar till en mer levande närmiljö genom att blommorna lockar till sig fjärilar och har du buskar eller träd kommer du även att kunna ta del av fågelsång.

Nu i februari är en bra tid att börja planera för våren och sommarens odlingar. En del fröer vill gärna börja sitt växande inomhus och kan då behöva sås inom kort. Ett stort utbud av spännande sorter finns på exempelvis Runåbergs fröer och Impecta.

Säsongsmat – sensommarmeny

Säsongsmat - Helkokta rödbetor med matig sallad och krusbärschutney Den här veckan bjuder Bättre Värld på säsongsmat i form av en miljövänlig sensommarmeny; helkokta rödbetor med matig sallad och krusbärschutney som huvudrätt, följt av bär med honungsrostade dinkelflingor och havrevaniljsås till efterrätt. Alla grönsaker och bär har vi plockat på vår egen kolonilott, men i skördetid bör det mesta gå att få tag på svenskodlat även i vanliga mataffärer. Bären kan man byta mot det man själv har, det man kan få från grannen, eller det som verkar vara det bästa valet i butiken (närodlat och/eller KRAV). Vid sidan av miljöaspekterna kan också nämnas att menyn fungerar utmärkt för den som är laktosintolerant. Tänk på att chutneyn bör göras senast dagen innan och att havrevaniljsåsen ska svälla i två timmar innan man mixar den.

 

Säsongsmat – Helkokta rödbetor med matig sallad och krusbärschutney

Krusbärschutney (görs dagen innan eller tidigare och räcker till betydligt fler måltider än denna)

750 g krusbär
3 vitlöksklyftor
1/2 fänkål
1 1/2 dl honung
3/4 dl äppelcidervinäger
2 tsk anisfrön
en gnutta kajennpeppar
1 tsk salt

Finhacka vitlök och fänkål. Blanda alla ingredienser i en kastrull och koka utan lock 30-40 minuter. Den tjocknar en del när den kallnar, men verkar den alltför lös kan man koka den lite längre så att mer vätska ångar bort.

Ha under tiden glasburkar och lock i ugnen på 125° i 20 min. Häll den varma chutneyn i varma burkar och skruva åt locken på en gång. Låt svalna och förvara sedan i kylskåp.
Chutneyn serveras kall som kryddigt tillbehör till allt möjligt och har lång hållbarhet.

 

Helkokta rödbetor
Skölj två hela rödbetor och lägg i en rymlig kastrull. Skalet ska vara helt och man ska inte heller skära bort ”blastfästet” eller ”svansen”. Om du odlar egna rödbetor eller köper med blast kan du skära av blasten så att det bara blir stumpar kvar och sedan spara en del av skaften. Dessa kan du låta koka med de sista minutrarna och servera som tillbehör.
Koka rödbetorna mjuka under lock i rikligt med lättsaltat vatten. Använd en provsticka för att känna när de är klara. Det kan ta ca 40 minuter, men också upp mot en timme om de är stora. Häll av vattnet i ett durkslag och skölj lite grand med kallt vatten. Skalet är nu lätt att dra av med händerna.

Rödbetor behåller mycket mer smak och näring när man kokar dem på det här sättet än om man skalar eller skivar dem innan, då mycket försvinner ut i kokvattnet. Skiva rödbetorna, ringla över lite rapsolja och strö på en nypa flingsalt.

 

Matig sallad

2 portioner matvete
4 morötter
1 fänkål
1 tsk salt
lite svartpeppar
2 msk rapsolja

Koka matvetet enligt instruktionerna på förpackningen. Finhacka fänkålen och grovriv morötterna. Odlar du egen fänkål kan du använda även en del av de dilliknande delar som oftast brukar vara borttagna i butiken. Blanda samman alla ingredienser.

Vi serverade med lättkokta brytbönor.

Krispig efterratt

Säsongsmat – Bär med honungsrostade dinkelflingor och havrevaniljsås

Honungsrostade dinkelflingor

2 1/2 dl dinkelflingor
1/4 dl honung
1 knapp matsked rapsolja

Värm honung och rapsolja i en kastrull tills honungen blivit flytande. Blanda väl med dinkelflingorna. Sprid ut blandningen på en plåt eller ugnsfast form. Rosta i ca 10 minuter på 175°. Blanda om när halva tiden gått.

 

Havrevaniljsås

2 dl havregryn
2 dl vatten
1 äggula
1/2 vaniljstång
2 tsk muscovadosocker
2 tsk honung

Blanda havregryn och vatten, låt stå och svälla i ca 2 timmar. Lägg i övriga ingredienser och mixa ordentligt. Även skalet på vaniljstången ska vara med, men se till att mixa tills det inte är några större bitar kvar.

Fördela bär eller fruktbitar i portionsskålar. Vi använde halverade krusbär och röda vinbär, men välj det du har tillgång till som är i säsong. Använder du frysta bär kan de behöva sötas något. På äpplen är det gott med lite kanel och om man vill kan man ha med frukten i ugnen när man rostar flingorna.  Servera med havrevaniljsåsen.

Vi tänkte menyn till två personer, men det hade utan problem räckt till en till. Smaklig sensommar!