Sallad på vilda växter

Sallad på vilda vaxterDenna tid på året är vi många som spanar efter vårtecken. Hos oss har rabarbern synts ganska länge och förhoppningsvis kan snart sparrisen skymtas. Men för att njuta av vårprimörer behöver du varken odla själv eller handla i någon butik. Mycket gröna godsaker växter fritt på närmaste grönyta. Denna vecka tipsar vi om energigivande och fräsch sallad på vilda växter.

Plockar du din egen sallad blir den som regel godare och näringsrikare än den köpta varianten – och mer lokalväxande mat är svår att tänka sig. Som en extra bonus leder plockandet av vildväxande godsaker till en annan uppmärksamhet och värdering av din absoluta närmiljö.

Här följer några förslag på vilda växter som vi prövat och som är goda att äta denna tid på året. Låt dig gärna inspireras av några eller alla och lägg till egna favoriter i din egenplockade sallad. Är du osäker på hur någon växt ser ut titta gärna exempelvis i Skogsskafferiet och använd inte någon växt du är tveksam eftersom vissa kan vara giftiga eller fridlysta.

En bra bas i den vilda vårsalladen är kirskål som gärna breder ut sig rikligt när den fått fäste. Nu tidigt på våren hittar du späda, ljusgröna exemplar. Både blad och stjälk används och ger en krispig och mild smak i salladen – paradoxalt nog kan man uppleva denna salladsbas som mer exotisk än butikens åksjuka isbergssallad.

Salladen fylls på med nyss utslagna björklöv. Små, klibbiga och veckiga är de perfekta att äta. Med en vackert, nästan overkligt lysande, ljusgrön färg bjuder du in solen till din måltid. Smaken har en lätt honungston, är mild med friskhet, lite sötma och aningen beska.

För ytterligare smak i salladen är det gott med späda maskrosblad. De har en viss pepprighet som vissa tycker påminner om rucolasallad. Enkel att hitta är den vanligtvis och är det trots allt för mycket beska i bladen kan smaken mildras genom att låta dem ligga i kallt vatten under tio minuter.

Ännu en vild växt som många har i en gräsmatta i närheten är röllika. Vi har använt den till te men också som smaksättare i sallad. Då den är ganska stark behövs inte så många blad och det är nu på våren röllikan passar bäst i sallad.

Älgört blev för oss en ny bekantskap förra året och Sofia gjorde på hösten god dryck av blomsterklasarna. Nu på våren är det däremot läge att ta del av de späda stjälkarna och bladen. Älgörten har en nästan bedövande doft så gnuggar du på bladen brukar det vara lätt att veta vilken växt det är. Smaken har toner av mandel, sötma, en syrlighet som påminner lite om mint och innehåller dessutom salicylsyra (som i huvudvärkstabletter) vilket kan kännas bland smaktonerna.

Ifall du har turen att ha någon alm i närheten kan du vara uppmärksam senare under våren när dess myntliknande fröer kommer. De hänger i stora klasar och en kort tid medan de är gröna fungerar fröna perfekt i sallader och liknande. Med en nötig smak, fin konsistens och vackert utseende blir de ett uppskattat inslag under sin korta säsong.

Ytterligare plus i kanten kan vara att strö blommor på salladen, exempelvis de ätbara tusenskönorna. Maskrosornas blommor kommer lite senare på säsongen men är då goda att smörsteka lätt och blanda i en sallad eller ha med som separat tillbehör. Vårens späda nässlor kan också förhöja en sallad, kanske genom att mixa dem med olja till en pesto?

För handfast inspiration bland de vilda växterna har Det vilda köket av Lisen Sundgren och Rune Kalf-Hansen betytt mycket för oss. Boken är innehållsrik, enkel att följa under året och osedvanligt snygg.

Comments are closed.