Odlingsvärda grönsaker

Odlingsvarda gronsakerMed våren och ljuset börjar det spritta i de gröna fingrarna. Vi har försått bladselleri, men inte kommit igång ute. Ibland går vi dit och tittar och ser hur rabarbern växer med en väldelig fart. Än kan endast en liten sparris anas som en ljus knöl ovan jord, men det är den första grönsak vi kan skörda på kolonilotten. Fördelarna med att odla själv är många. Så länge du odlar på en plats dit du kan cykla eller gå sparas utsläpp från transporter. Du kan utan besprutning odla grönsaker som är svåra att få tag på ekologiskt och du får en annan känsla för råvarorna. Det lär vara så att man i en vanlig villaträdgård kan bli självförsörjande på grönsaker, även om det också kräver lagringsmöjligheter. Men hur ska man då välja vad man odlar, vilka är odlingsvärda grönsaker?

Självklart är en viktig utgångspunkt vad man själv tycker om att äta. I vårt hushåll är morötter och rödbetor basvaror. Där vi bor är de också väldigt tacksamma att odla. Viktigt är att inte vara rädd för att gallra. Det finns många olika sorter. De vi återkommer till är rödbetan Bolivar och moroten Rothild, som blir rejäla och som inte blir träiga även om de får stå kvar längre i jorden. En anledning till att vi inte odlar så mycket att vi skulle närma oss självförsörjning är att vi inte har något svalt utrymme att lagra dem på. Vi gör ättiksinläggningar och syrar mm men vill gärna ha färska även på vintern. Potatis är på liknande sätt tacksamt att odla, men det är svårare att få tag på ekologisk sättpotatis än ekologiska fröer till andra rotsaker. Eftersom vi inte äter kött är bönor tacksamt att odla. Bäst har vi lyckats med den vackra sorten Borlotto.

Att ha koll på vilken odlingszon man bor i och åtminstone till stor del anpassa odlingarna efter vad som kan tänkas trivas där är en annan bra utgångspunkt för att välja odlingsvärda grönsaker. Växter märkta kulturarv är ofta mycket väl anpassade för vårt svenska klimat och har ofta högt näringsvärde då de inte förädlats utifrån att vara snabbväxande, stora och likformiga. Klimatförändringarna kommer med stor sannolikhet ändra förutsättningarna för vad som kan odlas i Sverige, men än så länge fungerar de gamla svenska sorterna utmärkt.

Har man gott om plats och är väldigt förtjust i en viss grönsak kan man självklart chansa även på mer svårodlade grödor. Peter envisas t ex med broccoli. Försöker man odla det själv förstår man snart varför det är så svårt att få tag på ekologiskt. Den blir nämligen varje år angripen av skadedjur. Det blir mycket extra arbete jämfört med mer tåliga växter, men med omsorgsfullt täckande med fiberduk kan man få en riklig skörd ändå. Broccoli är ju en väldigt näringsrik grönsak och tycker man dessutom att det är gott kan det vara värt det just för att det annars är så svårt att få tag på ekologiskt. Tomater upplever många som ett dilemma i mataffären. Inte minst om man tycker om att äta färska tomater kan det vara värt att odla själv, för mer smak och näring och utan transporter och besprutning. På vår odlingsyta är det ofta ganska blåsigt och vi har inget växthus. En orange busktomat som heter Ida Gold har ändå klarat förutsättningarna riktigt bra. Den behöver stöd, men inte lika mycket som många andra sorter. Peter har tidigare skrivit om hur man kan eftermogna tomater som inte hinner klart under utomhussäsongen.

Sådant som vintersquash och zucchini sägs ofta vara väldigt lättodlat. Ändå misslyckades vi helt de två första åren. Första gången försådde vi inne och plantorna hann bli för gängliga innan de kunde planteras ut. Vi har inte heller så bra möjligheter att avhärda. Andra gången sådde vi på friland och då måste antingen själva fröerna eller de späda plantorna ha blivit uppätna för vi såg ingenting av dem alls. Numera sår vi på friland under fiberduk. Ofta är det inte så stor andel av fröerna som tar sig, men det blir desto större avkastning på de som gör det. Även så lite som två plantor ger nästan lite väl mycket skörd att ta hand om för två personer. En stor fördel med vintersquash är att flera sorter kan lagras i rumstemperatur. Då behöver man inte hitta på saker att göra med den på en gång och behöver inte heller äta tills man storknar utan kan sprida ut användningen under året. Det ger också tillgång till färska grönsaker även på vintern. Vi har lyckats väl med Kroshka och ska i år pröva Longue de Nice.

Just detta med lagringsmöjligheter är också en viktig aspekt när man försöker komma fram till vad som är odlingsvärda grönsaker för en själv. Hur stor plats har du i frysen? I kylen? Har du något svalt utrymme som en jordkällare eller matkällare? Har man begränsade sådana möjligheter kan det vara bra att till viss del ha grödor som antingen just kan lagras i rumstemperatur, eller som kan torkas. Sådana grönsaker som kan stå kvar i jorden och skördas på vintern är också bra på det sättet. Det gäller till exempel grönkål, purjolök och jordärtskocka.

Precis vad som är odlingsvärda grönsaker beror alltså på de specifika förutsättningar för odling och lagring du har och förstås vad du tycker om att äta. Vi använder det mesta av ytan till sådant vi lärt oss fungerar väl, men avsätter också en del till experiment och försök.

Comments are closed.