I perioder, när jag tänker på miljön, påminns jag om hur nästan allt i mitt liv har en negativ påverkan. Maten jag äter, kläderna jag har på mig, huset jag bor i, de vardagliga föremålen. Allt har krävt energi och resurser. Genom att exempelvis byta ut svenskt nötkött mot baljväxter kan mitt klimatavtryck minska med 37 gånger men avtrycket finns likafullt där. När jag först hörde talas om begreppet handavtryck som en motsats till de klimatfotavtryck vi ständigt gör, genom att bara finnas till, började jag därför fundera. Finns det val vi kan göra som inte bara minskar våra klimatavtryck utan till och med ”äter upp dem”? Och då inte som kompensation för miljömässiga tabbar som flygresor utan sådant som faktiskt lämnar någon del av jorden i bättre skick än tidigare.

I ett tidigt inlägg här på Bättre Värld skrev jag om trädens förmåga att suga upp och lagra koldioxid. Detta är onekligen exempel på ett positivt handavtryck vi kan lämna om vi planterar fler träd. Speciellt om träden sedan får behålla den uppsamlade koldioxiden under lång tid som när hus byggs i trä. Ett sätt som vi själva börjat långtidslagra koldioxid i trä är genom biokol. Detta är en odlingsmetod med vinster i många led. Koldioxiden lagras i jorden under överskådlig tid och den odlade jorden byggs upp istället för att utarmas.

På ett annat vis sluter vi näringskretsloppet genom att låta vår hushållskompost bli ny jord. Ofta innebär denna process tyvärr utsläpp av växthusgaser under nedbrytningen. Genom att vi komposterar med hjälp av Bokashi i lufttäta behållare vågar jag dock påstå att också detta är ett handavtryck med bara positiv miljöpåverkan. Jorden byggs upp långsiktigt med näring och mat för dess mikroorganismer.

Handavtryck kan i själva verket skapas på en mängd sätt kopplat till odling och trädgård. Jag har den senaste tiden engagerat mig för skapandet av ängsliknande ytor som ersättning för gräsmattor i stadsmiljön. Detta blir säkert ett ämne att återkomma till här på hemsidan och för gynnande av biologisk mångfald är det ett bra exempel. Att sätta upp hotell till humlor och bin eller kanske fladdermöss- och fågelholkar bättrar också på förutsättningarna till rikedom i det närmaste ekosystemet.

Det som kallas permakultur genomsyras också på många sätt av ett sådant förbättrande tänk. Utifrån förutsättningarna i det lokala ekosystemet försöker man gynna den ekologiska mångfalden och mervärden skapas på olika sätt. Tanken är att maximera nyttan för den som odlar och skördar ätbara vegetabilier men också att plantorna ska gynna varandra; likt kvävesamlande baljväxter som använder majsplantor som växtstöd och odlas med marktäckande squash som skyddar mot ogräs.

I samband med Sofias försök till en plastfri månad funderade vi kring hur eventuella bakslag kunde kompenseras. En lösning blev att plocka plastskräp från naturen. Detta ser jag som en mänsklig motsvarighet till trädens koldioxidinsamling. Vi plockar bort något som hamnat på fel plats och är skadligt för miljön. Det blir ett positivt handavtryck istället för belastande fotavtryck.

Inom ekonomin skulle divestering kunna ses som liknande handavtryck. Pengar som är investerade i fossil energi på olika sätt genom fonder, aktier och liknande flyttas bort från fossilindustrin (eller annan destruktiv verksamhet som vapen och pornografi). I samband med att dessa investeringar säljs av investeras också pengarna på nytt – men nu i verksamhet som aktivt verkar för en bättre värld. Genom företag som arbetar med innovationer inom vattenrening, förnyelsebar energi och liknande.

Själva begreppet handavtryck används av allt fler och här kan du se ytterligare bakgrund. Kanske har du själv goda förslag på handlingar som inte bara minskar våra klimatavtryck utan ger ett slags minusavtryck. Tipsa då gärna om dina bästa handavtryck per e-post: peter.asthamn@gmail.com De bästa förslagen har chans att vinna egenförädlade potatisfrön, kända ifrån Odla i P1.