Globalt sett räknar man med att det finns någonstans mellan 5 och 30 miljoner arter. Även inom samma art kan den genetiska variationen vara stor. Det finns också en mångfald av ekosystem där arter kan ingå i olika kombinationer och sammanhang. En viktig aspekt på mångfalden är det som kallas resiliens, att ekosystem med rik biologisk mångfald kan stå emot störningar bättre och lättare återhämta sig. Man kan också tänka att vi bara är en art bland andra och inte har rätt att utrota andra arter oavsett om vi har någon nytta av dem. Vid en global jämförelse är Sverige ett relativt artfattig land med få arter som bara finns just här. Det gör det inte mindre viktigt att bevara biologisk mångfald i Sverige.

Två stora hot mot artrikedomen i vårt land är det sätt som jordbruk och skogsbruk bedrivs idag. Den variationsrika landsbygden från förr har ersatts av mycket stora, enhetliga skogsområden och åkrar där bara ett fåtal växter och djur kan leva. Samtidigt har gamla jordbruksmarker vuxit igen och förbuskats vilket gör det svårare för arter som behöver öppna, vårdade landskap.

Något av det enklaste du själv kan göra för att skydda biologisk mångfald i Sverige är att välja ekologiskt i mataffären. De kemiska bekämpningsmedlen dödar inte bara skadedjuren (som kanske dessutom har någon funktion i en annan del av naturen) utan blir lätt ett problem för bin, humlor och fjärilar. Vill man göra en lite större insats är det en bra idé att odla själv. Att till exempel ha kryddväxter på balkongen kan vara en nog så viktig insats för pollinatörer.

Att odla gräsmatta är dock inte så behjärtansvärt i sammanhanget. Gräsmattor beskrivs ibland till och med som biologiska öknar. Här i Vadstena har man beslutat att inte klippa gräset på en yta på kyrkogården och i en park. Så här i början är det mycket maskrosor och tusenskönor, men även det är bättre än bara gräs och i längden kan artrikedomen bli större. För att anlägga en äng krävs lite mer kunskap och arbetsinsats i början. Gräset ska allra helst slås med lie och tas bort från ytan för att skapa en näringsfattig jord där andra arter gynnas. Klassiska ängsmarker har byggts upp under mycket lång tid. Men en bit på väg kan man komma bara genom att klippa en bit av sin gräsmatta väldigt sällan, ta bort gräsklippet och använda det som täckning i grönsakslandet istället. Så gärna in lite ängsblommor. I stort sett vad för slags växtlighet som helst är bättre än gräsmatta bara man inte besprutar. Ett annat exempel på hur du kan göra en insats för många arter är att plantera en sälg.

Ytterligare ett steg kan man ta genom att gynna arter som har svårt att klara sig i dagens miljö. Vi har i år sått Sidenört. Den är värdväxt för fjärilsarten Monark. Eftersom den är beroende av just denna växt är den mycket sårbar. Om fler odlar sidenört ökar fjärilens chanser. Detta gäller fler väldigt specialiserade arter. Att ta vara på fröer från det man odlar är också ett lite mer avancerat sätt att stödja mångfalden. Ofta utvecklar växter anpassningar till en viss växtplats så att fröer från det som trivs där du odlar kan ge ännu bättre anpassade grödor. Det finns också fröbanker där man försöker bevara en stor variationsrikedom. Ett exempel är Föreningen Sesam. Läs gärna mer på deras hemsida.

Historiskt har många fler sorter av både djur och växter använts. Rörelsen mot storskalighet och effektivitet har ofta gjort att en variant blivit totalt dominerande. Det gäller t ex hönsraser och sädesslag. Har man själv djur kan det vara bra att välja gamla lantraser så att dessa får finnas kvar och odlar man kan man göra en insats för biologisk mångfald i Sverige genom att välja kulturarvsmärkta fröer. Som konsument kan man gärna passa på om man får möjlighet att köpa mjöl på ölandsvete, emmer, eller bröd bakat på äldre varianter av sädesslagen. Välj gärna varierat bland de grödor du ser i handeln.

Ett hot mot biologisk mångfald i Sverige, liksom i andra länder, är de barriärer som uppstår genom bebyggelse och vägnät. Djur som är vana att röra sig över stora områden kan få problem om deras hemvist begränsas av till exempel en väg. Det man som privatperson kan göra åt detta är, förutom att tänka på hur man röstar, att använda bilen mindre. Ofta byggs vägar för att man försöker bygga bort trafikstockningar trots att det gång på gång visar sig att detta istället ökar biltrafiken. Med färre bilar på vägarna minskar motivationen att bygga fler eller bredda de befintliga vägarna. Ett positivt exempel är planer på fler ekodukter som är ett slags broar med växtlighet på som är tänkta att underlätta för djur att passera över motorvägar.

Ett annat hot mot biologisk mångfald i Sverige är invasiva arter som förts in eller spridits av människor. Förrymda eller utsläppta minkar kan till exempel bli hot mot sjöfåglar. Främmande arter kan också sprida sjukdomar som de inhemska arterna har sämre motståndskraft mot eller på andra sätt konkurrera ut växter och djur som funnits på platsen mycket längre. Troligen ökar detta problem med klimatförändringarna eftersom vårt relativt karga klimat i många fall förhindrat spridning. Lupiner har funnits i Sverige ganska länge, men har på senare år tagit över så mycket att de hotar flera andra arter. Att de fått sådan fart kan bero just på klimatförändringarna, som de gynnas av, medan andra arter försvagas.

Vi kommer att återkomma till global biologisk mångfald. Gemensamt är att vi behöver inse att vi är en liten del av helheten och inte har rätt att göra vad som helst mot andra delar av naturen bara för att vi kan. Förundras över den lilla myrans stretande istället för att fundera över om du har någon nytta av den.

Läs gärna mer i boken Biologisk mångfald i Sverige av Claes Bernes och på Centrum för biologisk mångfalds hemsida.