I ett tidigare inlägg skrev vi om Vätterns fiskar. Nu återkommer vi till den sjö som präglar vår stad så mycket och skriver om Vättern och klimatförändringarna. Många verkar behöva förankra sitt engagemang i sin egen närmiljö. Att då förstå hur en näraliggande sjö påverkas kan bli en viktig motivation. Se det gärna som en inspiration till att ta reda på mer om hur klimatförändringarna påverkar något ekosystem du själv har i din närhet.

Vättern är Sveriges näst största sjö och känd för att vara djup och kall. Med klimatförändringarna blir sjön varmare. I nuläget stiger temperaturen med 0,6 grader på tio år. Eftersom Vättern är ett kallvattenekosystem kan flera arter som lever i sjön få problem vid högre vattentemperaturer. Som vi skrev i inlägget om Vätterns fiskar gäller det t ex rödingen. 

Varmare vatten ökar risken för bakterietillväxt och algblomning. Det ställer högre krav på rening av vattnet framöver. Eftersom ytvattnet värms mest kan också dricksvattnet behöva tas djupare än i dag. Av städerna runt sjön är det just Vadstena, där vi bor, som har det grundaste vattenintaget tillsammans med Motala. Alla kommunerna kring sjön använder Vättern som dricksvattentäkt. Det levereras också vatten till Skövde, Falköping och Skara.

I vår stad är det mycket populärt att bada i Vättern och det är vanligt att se människor i alla åldrar promenera eller cykla i badrock på sommaren. Många tar sig ett dopp även på vintern. Tillhör man dem som vill ha varmt badvatten kan säsongen bli längre, men risken ökar också för att man blir sjuk av vattnet på grund av bakterier eller algblomning. 

När det gäller Vättern och klimatförändringarna är en indikator hur ofta det är is på sjön. Enligt boken Vättern; fisk och fiskare har sjön varit isbelagd tre vintrar sedan 2006. Medan den på 1950-talet frös sju år av tio. Vätternvårdsförbundet har observerat isläggningen i södra Vättern från 1881. I det området har det varit is 51 av de 135 studerade åren. De senaste 20 åren har det varit isfritt många av vintrarna, men enligt en rapport från SMHI ses det inte som en tydlig trend. Däremot är prognosen framåt utan tvekan färre dagar med is.

I prognosen ingår också att det blir mer nederbörd i framtiden. Samtidigt förväntas växtligheten ta upp mer vatten i ett varmare klimat och avdunstningen ökar. Därför kommer vattennivån sannolikt att sjunka. Vattenståndet i sjön var lågt under slutet av 2016 och under större delen av 2017 på grund av liten mängd nederbörd. Som lägst var det ca 30 cm under medelnivån men inte så lågt som det var 1976. Prognosen är att det kommer att ligga 20-40 cm lägre än idag. Själva tänkte vi allra mest på detta den extremt varma och torra sommaren 2018. Mest påtagligt blev det genom att vattenintaget till de kranar vi hämtar vatten från på koloniområdet slammade igen. Vi fick bära vatten i hinkar direkt från sjön. Hade vi inte haft den möjligheten hade det mesta av skörden torkat bort. 

Samtidigt förväntas klimatförändringarna leda till fler skyfall som dessutom blir mer intensiva. Vissa år kan det bli så regnigt att vattenståndet istället stiger med upp mot en meter. Den ort kring Vättern som hotas av detta är Jönköping. På grund av landhöjningen stiger vattennivån redan i södra Vättern medan den sjunker i norr. Jönköping drabbades av översvämning 1999. VA-system, pumpstationer och källare skadades. Hade det under denna period varit kraftig nordlig vind hade situationen blivit ännu värre. Utöver översvämningsrisken för Jönköping kan skyfall leda till att mer föroreningar och näringsämnen sköljs ut i Vättern och försämrar vattenkvaliteten. 

Det kan alltså vara väl värt att uppmärksamma Vättern och klimatförändringarna även när det gäller oss människor. Om man nu tycker det är svårt att relatera till hur rödingen mår. I den här länken från SMHI finns mer intressant att läsa om hur klimatförändringarna påverkar även Vänern, Mälaren, Hjälmaren och Göta Älv.