Tjänstledighet

Tjänstledighet. Bild på del av blankett med ansökan om tjänstledighet.

Under sommarens ledighet funderade jag en hel del på hur det kunde bli mer balans i min tillvaro. Upplevelsen var att det arbete jag har (och trivs med) tog oroande mycket energi. Bland annat tack vare min vistelse på retreat, där det fanns utrymme att tänka tankarna klart, landade jag i att pröva en tids tjänstledighet. Detta visade sig göra en god skillnad både i det privata och på jobbet. 

Redan innan planerna på tjänstledighet tog form hade jag sökt en del distanskurser och nu valde jag en kvartsfartskurs i litteraturvetenskap där fokus låg på civilisationskritik. Då jag undersökte möjligheten till tjänstledighet hos min arbetsgivare förstod jag att tjänstledighet för studier vanligtvis inte kunde nekas. Så min ansökan om en dag ledigt per vecka under höstterminen blev kopplad till just studier. Detta var inte några problem utan godkändes mest som en formalitet. 

Ett par månader in på tjänstledigheten kände jag mig nöjd med den nya balansen och de goda vanor som lagts in under den lediga dagen. Även om det inte fanns några fortsatta planer på studier under våren var jag lockad att fortsätta med min nya veckorytm. När jag bokade in ett möte med min chef för att prata om fortsatt tjänstledighet var jag samtidigt mindre säker än tidigare på att ansökan skulle godkännas. Men då arbetet under tjänstledigheten fungerat bra fanns en god vilja att hitta en lösning. Och i samråd med HR fann arbetsgivaren att orsaken ”längre arbetsliv” var något som gick att hänvisa till när den fortsatta tjänstledigheten beviljades för hela 2026.

Inte minst globalt är min situation mycket privilegierad när jag aktivt kan välja att minska min arbetstid. Men det är en möjlighet som troligen de flesta i Sverige med heltidsanställning har. För vårt hushåll har tjänstledigheten inte inneburit någon större skillnad i den ekonomiska vardagen. Mest påtagligt är att vi investerar mindre i fonder nu. För andra kan tydliga omprioriteringar behövas, med andra konsumtions- och reseval exempelvis. Den ökade tiden för livet utanför arbetet tror jag ändå för majoriteten är värt dessa prioriteringar. 

För den som väljer att en kortare eller längre tid minska sin arbetstid blir det också lättare att leva inom planetens gränser. Framför allt då det är vanligt för oss med mycket pengar att orsaka större koldioxidutsläpp. Men också då din ökade mängd ledig tid ger goda förutsättningar till hållbara vardagsval. Som att vårda relationer, odla mer, laga mat från grunden, laga saker, förkovra dig, utveckla din förnöjsamhet etcetera. 

Förutsättningarna att ta ut tjänstledighet ser olika ut beroende på livssituation och arbetsgivare. Kanske har du barn upp till 12 år eller upp till 8 år, planerar att starta företag eller har en anhörig som behöver extra vård. Detta kan vara orsaker att hänvisa till om du vill vara tjänstledig – även om det uppenbarligen finns fler möjliga vägar till tjänstledigheten. Är du osäker brukar även ett fackligt ombud kunna vara ett bra bollplank. Och är du säker på att minska din arbetstid mer permanent? Då går det förstås att hoppa över steget med tjänstledighet och istället ansöka om en minskad tjänstgöringsgrad.       

Comments are closed.