Hur många sojaprodukter har du använt idag? De flesta av oss blir nog lite förvånade över frågan och tänker sig att soja inte tillhör vardagskosten. Men för den som äter oekologiskt kött och oekologiska mejeriprodukter är det sannolikt att djuren är uppfödda på soja. Dessutom är sojaolja vanlig i tvål och kosmetika liksom sojalecitin är vanlig i choklad och mycket annat godis. När jag började skriva om soja och miljö kom jag snart att tänka på likheten mellan soja och palmolja. Båda råvarorna finns i otroligt många vardagsprodukter och det är inget dåligt med dem i sig, men sättet soja (och palmolja) produceras på är ofta minst sagt problematiskt.

Soja kommer från början ifrån Asien där den odlats i 5000 år. Då den är mycket proteinrik har sojabönan på senare tid blivit populär som foder till kor, grisar, kycklingar, fiskar med mera. 80% av den soja som produceras i världen mals till sojamjöl och används som djurfoder. Sojan förädlas också vidare till exempelvis biodiesel och lecitin. Sojalecitin och svårigheten att undvika denna skrev vi om tidigare då lecitin är vanligt förekommande i margarin och choklad. En del av sojan som odlas äts naturligtvis direkt av människor men detta är märkligt nog bara en försvinnande liten del.

Ett problem i fråga om soja och miljö är dess popularitet. Globalt odlas den på en yta av nästan en miljon kvadratkilometer – vilket motsvarar ungefär två stycken Sverige. USA och Brasilien är de länder som exporterar mest soja i världen. För våra svenska bönder kommer omkring en tredjedel av allt deras djurfoder från köpta och importerade källor. En fjärdedel av detta är soja och då framför allt odlad i Brasilien. I Brasilien har stora områden med regnskog skövlats för att istället kunna odla sojabönor på den näringsrika marken. När regnskog försvinner släpps mängder av koldioxid ut – koldioxid som tidigare tagits upp av träden. På plantagerna förekommer vad som kan kallas slavarbete och det används bekämpningsmedel som är förbjudna inom både EU och Sverige.

Som en följd av världens ökade aptit på kött och andra animalieprodukter har alltså efterfrågan på soja ökat kraftigt. Tack vare bönans höga proteininnehåll kan matindustrins framavlade djur med hjälp av soja i maten producera mycket kött, mjölk och ägg på kort tid. Som en påminnelse om denna industris ofta bristande konsekvenstänkande kan nämnas att efterfrågan på soja inom EU steg kraftigt efter utbrottet av galna kosjukan på 90-talet. Detta eftersom köttmjöl då förbjöds i djurens foder.

Men det finns andra alternativ än att kossorna ska bli kannibaler. Sojan visar intressant nog själv på en del av dessa. I boken Matens pris pekas på att den soja som odlas idag täcker hela världens proteinbehov – ifall vi skulle äta den direkt istället för att ge den till boskapsdjuren. Nu är dagens ensidiga satsning på sojaodling inte hållbar men det är intressant hur stor potential en större övergång till vegetarisk kost har. Cirka 90% av energi- och näringsinnehåll försvinner som bekant när maten tar omvägen via foder till kor och grisar.

2010 publicerade Swedwatch en rapport om kött- och sojaimport från Brasilien vilket satte frågan i fokus. I en uppföljande rapport konstateras att sojaproduktionen i Brasilien fortsätter att växa och att den totala användningen av bekämpningsmedel ökar. Bland dessa finns parakvat vilket är det bekämpningsmedel som orsakar flest dödsfall i världen.

Positivt är samtidigt att de företag som importerar soja till svenska bönder har tagit viktiga steg framåt. Exempelvis genom oberoende kontrollanter på plats i Brasilien och stor andel Roundtable on Responsible Soy (RTRS)-certifierad soja. Lantmännen marknadsför också alternativ med kraftfoder odlat inom EU som baseras på ärtor, åkerböna och oljeväxter.

Som med många miljöproblem är storskaligheten ett problem när soja och miljö diskuteras. Nöjer vi oss med mindre kött- och mejeriprodukter behövs inte lika mycket soja och den som produceras kan enklare odlas på ett hållbart sätt. Eftersom allt för mycket soja ännu odlas allt annat än hållbart är det enklaste för konsumenten att välja ekologiska sojaprodukter (som torkade bönor, tempe och tofu) samt KRAV-märkt kött, ägg, odlad fisk och mejeriprodukter (eftersom importerat kraftfoder inte tillåts där).

I diskussioner om soja framkommer ibland en oro för dess påstådda östrogenpåverkan. Kortfattat tycks detta inte vara något att oroa sig för ifall det dagliga intaget inte under lång tid ligger på omkring 3,5 liter sojadryck. Frågan reds ut bra här. Sammanfattningsvis är hållbart framställd soja en utmärkt protein- och näringskälla och jag tipsar gärna om ett tofurecept som vi med lite variationer ofta lagar. Det är tofu i smakrikt rökig marinad som steks tills den får en knaprig yta och serveras med spenat till exempelvis pasta.