Skillnaden mellan komplext och komplicerat

Skillnaden mellan komplext och komplicerat

I boken Naturens Rättigheter nämns skillnaden mellan komplext och komplicerat. Frågan hade jag funderat över tidigare, men inte använt de orden för det. 

När jag nu läser på om ordens betydelse verkar det komplicerade vara något som är svårt att förstå och sätta sig in i. Men möjligt att reda ut för den som har kunskap om de parametrar som ingår i frågan. Det finns ett korrekt svar och förutsägbarhet ingår fast det är just komplicerat att räkna ut. Ett svårt mattetal är komplicerat, en maskin, en dator, eller ingenjörskonst.

Det komplexa är mer oberäkneligt och svaret eller utfallet blir inte alltid detsamma. Den mänskliga faktorn kan göra en situation komplex. Vad en människa kommer att göra kan inte förutsägas på samma sätt som när det gäller en maskin. Ett ekosystem är också komplext och klimatkrisen är ett komplext problem. 

Ett dilemma här är att vi ofta behandlar komplexa frågor som om de vore komplicerade. Inom ekonomi har man t ex ofta räknat med att människans beteende alltid är rationellt. Alltmer forskning visar att så inte är fallet. I samhällsplanering finns ofta en utgångspunkt att alla är i princip lika och har ett förväntat beteende. Men vi är olika och kan göra det oväntade. Lösningar på svåra frågor blir ofta bristfälliga om de inte räknar med det komplexa.

Men det boken om naturens rättigheter fick mig att tänka på är en annan skillnad mellan komplext och komplicerat. Även David Jonstad skriver om detta i sin bok Kollaps. Våra samhällen har blivit alltmer komplicerade och vi fortsätter bygga vidare på dessa strukturer.

Vi kan tänka på hur beroende vi gjort oss av datorer, smart phones och Internet. Det blir allt svårare att leva i Sverige utan en smart phone och en förhållandevis hög grad av digital kompetens. Kollektivtrafiken här övergår alltmer till att resenären väljer och köper sin biljett på nätet innan avfärd, helst via en app där man får en QR-kod som ska visas för kameran på apparaten på bussen. Man kan lugnt säga att det blivit mer komplicerat. När jag jobbade på bibliotek kom det in ett flertal personer och ville ha bussturlistan utskriven på papper. Jag mötte personer som inte kunde logga in på sin egen e-post. Som fick sina bidrag på ett bankkonto de inte förstod hur de skulle använda. Och detta var inte alls bara gamla människor. I ett samhälle som är komplicerat på det sättet hamnar människor utanför. Men det är också mycket sårbart. Mängder av funktioner, butiker, service och saker vi dagligen använder i våra hem slås ut av något så vanligt som strömavbrott. 

Jag har som anställd varit med om två stora omorganisationer. I båda fallen var det sammanslagningar av tidigare relativt fristående delar till en mycket större organisation. Båda blev mer komplicerade uppfattar jag det som. Det ledde till att beslut fattades längre bort från dem som berördes, att lokalt välfungerande system slogs sönder, att det tillsattes fler mellanchefer och fler nivåer av chefer medan det sparades in på personal i kärnverksamheten. Komplicerade system blir gärna kolosser där mycket tid och kraft går åt till att hålla samman och styra alltihop. 

Att försöka lösa klimatkrisen med mer teknik är att bygga ytterligare en nivå på den redan komplicerade strukturen.

Men att ett ekosystem är komplext är inte ett problem. Tvärtom är den renodling vi ofta försöker genomföra det som ställer till det. Jag läser just nu boken Insekternas planet av Anne Sverdrup-Thygeson och där är fullt av fascinerande intrikata samband. Djur så små att de knappt syns för blotta ögat kan vara helt avgörande för en naturtyp, för stora djur eller för oss människor. Mångfald gör ekosystemen mer motståndskraftiga. En blandskog är t ex mindre sårbar för både bränder, sjukdomar och skadedjursangrepp än ett skogsplantage med bara en sorts träd. 

En tanke som slog mig när jag började skriva om detta var att det kanske är denna skillnad mellan komplext och komplicerat som gör att jag sällan känner igen mig i resonemang om klimatpsykologi. Eftersom jag har uppriktigt svårt att förstå varför det görs så lite har jag återkommande läst böcker om just detta. En del av dessa är mycket intressanta och bra. T ex Living i denial av Kari Marie Norgaard. Men jag lämnas alltid med en känsla av att jag fortfarande egentligen inte förstår. Framför allt känner jag inte igen mig själv i det som skrivs. Kanske är det då så att man förklarar något komplext som om det vore komplicerat. Alltså som om det går att komma fram till ett slutgiltigt svar som skapar en mall för all mänsklig förändring. Men människor är olika och beter sig titt som tätt på oväntade sätt. Ibland förbluffande dumt och orationellt. Ibland – och det är väl det man får hoppas på – oväntat briljant och godhjärtat. Ibland behöver även resonemang få vara komplexa

Comments are closed.