Proteinskifte

Proteinskifte. Bild på burk med Gauksbönor.

Ordet proteinskifte kom in på nyordslistan 2016. Själv uppmärksammade jag det egentligen först i samband med den kulturgröt som serverades på Nobelfesten. Behovet av att skifta från animalier till vegetabilier, som proteinskiftet handlar om, har vi däremot skrivit en hel del om t ex i det här inlägget. Det skiftet är nödvändigt för att mildra klimatkrisen.

Jag tänker ofta att de alternativa proteinkällorna redan finns. Att det som behövs är mer ett skifte i vanor och matlagningskunskaper. Linser och bönor i kombination med spannmål ger det protein kroppen behöver. Konstigare behöver det inte vara. Men det verkar som att många efterfrågar produkter som liknar animalier för att kunna tänka sig att äta mer växtbaserat. Detta arbetar många livsmedelsföretag på att kunna erbjuda. Det forskas på hur alternativen i smak och textur än mer ska kunna efterlikna kött. Men också på hur de näringsmässigt ska bli bättre och på hur man i högre grad kan använda svenska råvaror.

Huvudingrediensen i kulturgröten var klippt korn. Den hade utvecklats av Hidden in Grains för Warbro Kvarn. Egentligen arbetar Hidden in Grains mer med det de kallar mineralskifte, men tanken bakom är i hög grad densamma. Att få i oss det kroppen behöver på sätt som är bättre för miljö och klimat. Det klippta kornet är hydrotermiskt behandlat för att minska fytinsyran och därmed göra mer och fler mineraler tillgängliga för kroppen. Tekniken innebär förenklat att spannmål under noggrant övervakade processer blötläggs under en viss tid och temperatur. Spannmål innehåller också en hel del protein som blir fullvärdigt i kombination med baljväxter. Därför kan det klippta kornet vara en del av ett proteinskifte. Spannmålet korn anses dessutom vara det som ger längst mättnadskänsla. Denna produkt, som kallas bulgur av korn, finns inom kort i Butik Bättre Värld.

När jag blev vegetarian undvek jag ersättningsprodukter och var väldigt skeptisk till alla tillsatser. Så här i efterhand kan jag inse att det var en anledning till att det tog så pass lång tid att bli nästan vegan som jag är idag. Näringsmässigt går det alldeles utmärkt att äta veganskt på rena livsmedel. Men det blir ganska arbetsamt att göra allt från grunden och ibland saknar jag vissa konsistenser eller smaker. Kanske i takt med att djurrättsargumenten fått allt större tyngd för mig har det blivit viktigare att det är veganskt än att det är utan tillsatser. Även för klimatet är, i de allra flesta fall, även en högprocessad veganprodukt bättre än kött. Och klimatet är det grundläggande engagemanget för mig.

Proteinskiftet kan alltså ta sig formen av fler vegoalternativ bland färdigmaten och fortfarande vara ett rejält kliv framåt för klimatet. Men det kan också ske genom ökad användning av baljväxter och spannmål i mat lagad från grunden. I min butik säljer jag ekologiska och svenskodlade sådana i lösvikt. En rätt ofta återkommande kommentar är att man inte vet hur man använder dem. Ibland är det en bekväm ursäkt tror jag. Ibland finns en genuin vilja att lära sig mer. Att koka linser är inte svårare än att koka ris eller pasta och mycket enklare än att tillaga kött. För att förhöja smaken är fräst, gul och/eller vitlök bra och man kan gärna inspireras av det indiska kökets kryddor som ger djup utan att det blir starkt. Som spiskummin, kardemumma, kanel, curry och ingefära.

Om du inte redan gjort det – gör ett proteinskifte du också!

Comments are closed.