Trots många varma septemberdagar går vi obevekligen mot höst. Själv gillar jag denna årstid och har nog oftast gjort det. Men många klagar gärna på denna svalare och mörkare tid på året. Det är nästan som om det alltid ska vara högsommar. Med rimligare förväntningar kan det kanske vara lättare att uppskatta och omfamna hösten för vad den är. 

Något jag kan känna klimatsorg över är hur våra årstider allt mer förskjuts och går in i varandra. Att leva med årstidernas skillnader är något som ger en behaglig rytm och förutsägbarhet. Nu, med pågående klimatförändringar och mer extremväder, blir även hösten mindre av typisk höst. Likväl dimmas ljuset ned, dagarna blir kortare och vanligtvis svalare. Och med terminsstart kommer en känsla av nystart – men också ett behagligt lugn i en återgång till invanda rutiner. 

Vi inbjuds till att sakta in något. Kura skymning med en stor kopp värmande dryck. Kanske tända en brasa, läsa mer, se en film eller plocka fram ett pussel. Naturen förbereder sig på vinterns vila men bjuder under höstens första del på rik skörd av äpplen, päron, björnbär, tomater, vintersquash och mycket annat. 

Vi kan omfamna hösten och glädjas åt dess möjligheter. En risk finns annars att vi lyssnar till reklamens budskap om att känna oss missnöjda. Och luras att köpa falska lösningar för vårt skapade missnöje. Att njuta hösten i dess skönhet och höga luft ger en större tillfredställelse än weekend-resor med flyg eller shopping av ny höstgarderob.

Min egen höst har startat med ett tydligt inbromsande. I samband med en distanskurs på kvartsfart i litteraturvetenskap passar jag även på att vara tjänstledig en dag per vecka. Detta ger mer fokus till studierna men framför allt en annan balans för livet i stort. Mer tid för vad som är viktigt på riktigt. 

Så omfamna hösten med dess sprakande färger, doft av äpplen och löften om ett lugnare tempo.