Få saker spelar så stor roll för hur ombonat ett hem känns som krukväxter. Själv kan man ju låta bli att bespruta dem med bekämpningsmedel eller hälla på alltför konstiga gödningsmedel (ekologisk näring finns), men hur är det med produktionen? Det blev jag (Sofia) nyfiken på och har försökt ta reda på lite mer om. När man söker på nätet är det lättare att hitta information om snittblommor – som ofta besprutas mycket, men där det också börjat komma miljömärkta alternativ – än om krukväxter. Frågan om miljövänliga krukväxter verkar inte ha uppmärksammats så mycket även om man kan hitta en studie från SLU där man i relativt liten skala gjort en livscykelanalys på produktion av julstjärnor i Sverige. Uppvärmningen av växthusen visar sig där vara det som påverkar klimatet mest i kedjan. Detta förändras om uppvärmningen drivs av förnyelsebart bränsle – vilket man i princip aldrig vet när man står i affären och väljer.

Snarare med fokus på bekämpningsmedel skickade jag några frågor till Blomsterfrämjandet, Naturskyddsföreningen och KRAV. Blomsterfrämjandet gav mig rådet att fråga Mäster Grön, så det gjorde jag och fick ett utförligt svar. Deras växter är märkta Svenskt Sigill vilket inte bara innebär att de är svenskproducerade utan också att vissa miljöhänsyn tas. Bland annat är man mycket restriktiv med bekämpningsmedel, men märkningen förbjuder det inte helt. I första hand använder man biologisk behandling, som nyttodjur. Samtidigt nämner de att 60-70% av konsumtionen är import och att skadetrycket är större längre söderut, vilket man får tolka som att mer bekämpningsmedel används. De medlemmar som är anslutna till KRAV producerar kryddväxter, men även julstjärnor är på gång. Naturskyddsföreningen svarar att det var länge sedan de tittade på den här frågan och därför har svårt att uttala sig, men att det finns skäl att tro att kemikalier inte bara används mot skadedjur utan också till exempel för att hålla växterna små och täta (tillväxtreglerande medel). Även de tror att Svenskt Sigill är ett relativt bra val i butiken. KRAV svarar att de inte är så insatta i detta eftersom de är mer fokuserade på mat, men att det i nuläget inte finns några KRAV-anslutna krukväxtodlare utöver dem som producerar kryddväxter i kruka.

Vill man vara säker på att göra ett riktigt bra miljöval i butiken är det alltså kryddväxter man får hålla sig till än så länge. Framför allt i köket behöver det inte alls vara så dumt. De doftar gott och kan enkelt sätta lite extra piff på maten. Det kan fungera väl med den sortens KRAV-märkta kryddväxter man kan köpa i en vanlig livsmedelsaffär om man planterar om dem. Har man kryddväxter i sin trädgård kan man ta in några skott. Många kryddväxter förökar sig kraftigt och är enkla att dela med rotskott, så känner du någon som har är det säkert inga problem att få lite.

Över huvud taget är det en bra idé att ta skott eller på annat sätt dela krukväxter. Fråga om du får knipsa av lite om du ser en krukväxt du gillar hos någon. Är det en sådan växt man hellre delar nere vid rötterna är ju det lite trixigare att få med sig på en gång, men det är helt klart värt att fråga. Vi fick en liten kruka nästa gång våra vänner kom till oss efter att jag uttryckt förtjusning över en annorlunda krukväxt de hade. Som gåbortspresent är det ofta minst lika uppskattat om man har delat en växt eller tagit skott, som om man köpt en krukväxt i butik – inte minst om man förklarar att det är en miljövänlig gåva. Har man tålamod kan det också vara möjligt att fröså en del krukväxter. Ekologisk blomjord finns att få tag på, vilket är bra även vid omplantering.

När det gäller utbudet i butik skulle större efterfrågan troligen göra skillnad. Fråga gärna i blomsteraffären om de har några ekologiska krukväxter, eller fråga hur de krukväxter de har är producerade. Har du någon mer småskalig handelsträdgård eller liknande i din närhet kan det hända att de har bättre alternativ även om de inte är certifierade.

Flera av våra krukväxter här hemma har många år på nacken. En del har blivit så stora att de får stå på golvet. Även i det här sammanhanget kan det vara klokt att motverka slit och släng och ta väl hand om det man har. Numera köper vi sällan krukväxter, men brukar tacksamt ta emot när vi får som gåva utan att fråga hur produktionen gått till. Vi har en viss förtjusning i orkidéer, som knappast brukar vara Svenskt Sigill (även om de kan vara lokalproducerade om man köper på Botaniska i Göteborg till exempel). De är också svåra att dela (en gång blev det faktiskt en ny liten planta på en stängel, så att det gick att ta loss och plantera om). Däremot är vi bra på att ta hand om dem och flera blommar nu för andra eller tredje säsongen. Vi brukar fröså basilika för utplantering på kolonin och har ibland sparat lite i en kruka inne, men har inte lyckats så väl med det ännu. Jag har på senare år börjat uppskatta detta med att ta skott mer och fått med mig både från en tidigare arbetsplats och kyrkan där vi brukar hjälpa till med att städa. Det finns alltså utrymme för förbättring på det här området för vår del. Med mer kunskap kan vi göra rätt lite oftare.