Sida ur Liv Strömquists bok Uppgång & fall.
När det beskrivs hur någonting i naturen bara fortsätter att växa och växa handlar det oftast om cancer, bakteriekulturer eller sjukdomsepidemier. Inom ekonomi och politik ses däremot denna ohejdade tillväxt som något eftersträvansvärt och som ett ständigt pågående normaltillstånd. Men är tillväxt verkligen nödvändigt? Och hur skulle samhället kunna se ut om det vore uppbyggt kring någonting annat, istället för tillväxt? Utan att göra anspråk på att fullständigt ge svar på dessa frågor vill jag ändå glänta på dörren. Se in och skymta den andra världen som faktiskt verkar vara möjlig.
För egen del har intresset för ekonomiska frågor ökat de senaste åren. Det har skett i takt med insikten om dess betydelse. Bland annat har jag slagits av kollisionen mellan visionen om en ekologiskt hållbar framtid och vår rådande grundsyn med evig tillväxt på en planet med begränsade resurser. Närmast övertydligt blir detta i ett land som Sverige. Vi har på kort tid ökat vårt resursanvändande och är nu uppe i 4,2 jordklot om alla skulle leva som vi. Så trots att ekonomi ofta har en hög tröskel av fikonspråk och erbarmlig tråkighet behöver mycket i nuvarande system ifrågasättas – och då behövs en viss förståelse.
En som betytt mycket för ekonomisk förståelse och visionen om ett samhälle med annan grund, istället för tillväxt, är Tim Jackson. Jackson har suttit med i brittiska regeringens hållbarhetskommission och gav för några år sedan ut den uppmärksammade boken Välfärd utan tillväxt. Jackson argumenterar där övertygande för att ekonomisk tillväxt förvisso behövs – i fattiga länder. Men i vår del av världen ser det annorlunda ut. Han frågar sig varför vi, som har så mycket, fortsatt längtar efter fler prylar. ”Vore det inte bättre om vi stoppade den hänsynslösa jakten på tillväxt i de framskridna ekonomierna och istället koncentrerade oss på att fördela de tillgängliga resurserna mer rättvist?” Han konstaterar att folk faktiskt kan blomstra utan mer prylar och att en ny vision för hur landet ska styras verkar rimlig. I den visionen handlar det bland annat om att fastställa gränser för vad som är ekologiskt hållbart och satsa på mera arbetsintensiv men mindre fossilberoende produktion.
Som ett försök att förstå mer om den så kallade marknaden läste jag inför denna artikel Lars Magnussons korta bok Vad är marknaden?. Han pekar hoppfullt på marknadsekonomins föränderlighet. Såsom skapad av människan är den också möjlig att förändra. I den historiska tillbakablicken fastnade jag själv för en inspirerande förindustriell tillvaro. Magnusson beskriver, hur gemene man, inte arbetade längre än vad de behövde för att upprätthålla en levnadsnivå och konsumtion som kunde vara moraliskt försvarbart enligt gängse norm. När någon tjänat ihop vad som ansågs normalt och rätt, gick personen helt enkelt hem. Som bekant är dagens normer på många sätt annorlunda och även om vårt välbefinnande inte ökar i samma takt som vår inkomst fortsätter vi i ekorrhjulet. Trots att vi någonstans känner att vår materiella standard räcker. Magnusson tar bland annat upp konsumtionen som kommunikation om vilken grupp vi tillhör och jämförelsen med många fler genom inträdet i ”den globala byn” som delorsaker till vårt fortsatta strävande efter mer.
Men vad händer om allt fler skulle nöja sig med vad de har eller om tillväxten tack vare andra skäl skulle upphöra? I forskningsprogrammet ”Bortom BNP-tillväxt” undersöker forskare från bland annat KTH fyra scenarier för ett Sverige där tillväxt inte längre ses som självändamål. Hur kan en hållbar framtid i Sverige 2050 se ut utifrån: cirkulär ekonomi i välfärdsstaten, kollaborativ ekonomi, lokal självförsörjning och automatisering för livskvalitet? En del av resultaten presenteras i podcasten Framtidsutsikter. Även om det är en annorlunda vardag de visar upp är det inget sämre liv. Utan tillväxt skulle vi behöva bli mera resurssmarta och använda våra prylar under en längre tid, många materiella saker skulle dessutom delas mellan fler. Med en minskad offentlig sektor skulle en del av dessa tjänster utföras inom lokalsamhället och på ideell basis. Professor Alf Hornberg, som intervjuas i podden, exemplifierar möjliga förändringar med ett system av dubbla valutor (där en gäller i närområdet och en i hela nationen). Detta som ett sätt att styra över mer av ekonomin till lokalsamhället.
I visionerna om en framtid där ekologisk hållbarhet premieras istället för tillväxt känner vi kanske inte igen oss på en gång. Själv anar jag ett mera inkluderande samhälle där vardagen präglas av en större meningsfullhet och tid för relationer. Fundera gärna vidare kring hur din egen drömvision om ett samhälle ser ut om hållbarhet premieras istället för tillväxt. Ta gärna hjälp av podden Framtidsutsikter och Tim Jacksons bok för mera umamismak i drömgrytan.