Ett ämne vi återkommit till många gånger är hur den mat vi äter påverkar klimatet. När jag skulle skriva ett FB-inlägg om hur mycket bättre för klimatet baljväxter är än kött, hittade jag mycket intressant på WWFs hemsida. Bland annat finns där en matkalkylator som jag nu tänkte använda för att illustrera några grundtankar kring mat och klimat.
WWF anger en hållbar budget för en veckas måltider till 11 kg koldioxidekvivalenter. Hur man fördelar sina måltider över en dag eller vecka kan förstås skilja mycket, men de utgår från att ett hållbart snitt för en lunch eller middag är 0,5 kg. Snittet i Sverige är på 1,8 så detta är ett område vi verkligen behöver jobba på. I matkalkylatorn kan du fylla en virtuell tallrik med valfri mängd av olika livsmedel och se vad din måltid hamnar på.
Om jag lägger 60g torkade linser, 20g nötter, 0,5 dl havregrädde, 100g rotsaker, 70g andra grönsaker och 150g pasta på tallriken. Då får jag ihop en matig pastasås som är en helt normal måltid för mig. Den ger endast 0,3 kg koldioxidekvivalenter. Alltså helt godkänd, med utrymme för mer. Byter jag ut linserna mot en vegoschnitzel kommer jag upp i 0,5. Byter jag i detta läge ut pastan mot kategorin mjöl och gryn och tar 1 dl nakenhavre kommer jag ned till 0,4.
Jag kan däremot bara lägga 19g nötkött på den tomma tallriken innan jag är uppe i 0,5. Kalkylatorn exemplifierar med två köttbullar. Då är alltså inga tillbehör alls tillagda. Väljer jag griskött kan jag lägga på 110g. Ur klimatsynvinkel är kyckling bättre. (Inte alls om perspektivet istället är djurrätt). Med 100g kyckling på tallriken kan jag fortfarande lägga på t ex 200g rotsaker och 150g pasta och landa på 0,5. Det är lätt att tänka att fisk är bättre, men 100g lax räcker för att maxa tallriken utan tillbehör. Motsvarande mängd sej ger bara 0,1 och sill/strömming väldigt litet påslag. Räkor får det bara plats 34g. Vilken sorts fisk eller skaldjur det är spelar alltså stor roll.
En lakto-ovo-vegetarisk diet då? Två ägg, ett par tomater och en morot fyller tallriken. Om du, som många vegetarianer, satsar på ost istället blir det svårare. Redan 1 dl riven ost och 0,5 dl matlagningsgrädde tar dig upp till 0,4. Inte plats för så mycket mer än ostsås alltså.
Något annat som blir tydligt här är att ris är väldigt mycket sämre än pasta. Men väljer du 1 dl ris kan du fortfarande få plats med ett par tomater, en morot och 1 dl linser.
Det enklaste sättet att äta klimatsmart är att äta veganskt. För oss som också bryr oss om djurrätt framstår det alltmer som det givna alternativet. Ur klimatsynpunkt går det att äta kött och mejeriprodukter ibland om man räknar på en veckobudget. Men betydligt mindre än medelsvensken gör idag.
När jag skrev om detta på FB kommenterade en vän att en restaurang hon återkommande besöker skriver ut sådana här uträkningar på menyn. Det är ett strålande initiativ! Den som ska äta där kan mycket lättare göra ett medvetet val. Dessutom föreställer jag mig att en restaurang som hela tiden gör sådana uträkningar motiveras att komponera måltider som ger låg påverkan. Testa gärna var en normal måltid för din del hamnar. Testa att byta ut något om den ligger för högt. En enda måltid gör ingen större skillnad. Men under ett år blir det många måltider. Och om vi är många som gör bättre val då gör det skillnad på riktigt.