Naturens kalender

Nu fortsätter jag reflektera kring årstiderna i relation till klimatförändringarna. Men den här gången i form av ett konkret tips. För att hjälpa forskare att förstå mer om hur årstiderna förändras i olika delar av landet kan du göra observationer som du rapporterar till Naturens kalender. Den drivs av Svenska fenologinätverket, där flera universitet, myndigheter och föreningar ingår med SLU som huvudman. Fenologi handlar om årligt återkommande faser i naturen, som lövsprickning, blomning, fruktsättning, höstlövsfärger, lövfällning, djurs vintervila och reproduktion, flyttfåglarnas ankomst och avfärd.

Du kan välja mellan ett antal växter, träd och buskar i Naturens kalender. Ta en du säkert känner igen och som du återkommande ser. Jag har tänkt rapportera om glasbjörk och vårtbjörk som vi har i trädgården. När det gäller lövträd är det sådana faser som lövsprickning, blomning, fröspridning och lövfällning som rapporteras. Gällande varje sådan fas finns flera alternativ för att beskriva hur långt trädet kommit i processen. Är det t ex enstaka knoppar som spruckit ut eller är hela trädet grönt? Du får också ange datum och plats.

Jag testade att rapportera in en observation av glasbjörken i trädgården. Det syns inga vårtecken på den än, men det fanns ett alternativ som anger att knopparna inte börjat slå ut. Man kan zooma in på en karta och ange platsen så exakt som möjligt. Jag kunde till och med välja var i trädgården trädet står.

Har du tid och möjlighet kan du bli Fenologiväktare. Då görs observationerna på ett mer systematiskt sätt enligt gemensamma principer. Du anmäler ditt intresse här. Som fenologiväktare kan du också välja att observera fåglar utifrån årstidernas gång. Det kräver mer kunskaper än jag har, men kan passa väl för någon annan. 

Förändringar av årstiderna ger tydliga signaler om klimatet. Vårtecknen kommer tidigare, men forskarna är mer osäkra på hur hösten förändras. Målet med Naturens kalender är att samla in data om allt från första vårtecken till sista hösttecken, för att skapa en landsomfattande databas. Syftet är att underlätta forskning, miljöarbete och information och göra oss bättre rustade att möta klimatförändringens effekter.

   

Comments are closed.