Ett återkommande ämne på denna sida är plast. Exempelvis skrev jag om mikroplast här. Men en blind fläck för egen del har fram till nyligen varit de största källorna till mikroplast. En rapport från i våras blev en ögonöppnare. Svenska Miljöinstitutet presenterade då, på uppdrag av Naturvårdsverket, en genomgång av källor och spridningsvägar för mikroplast. Den största källan visade sig vara trafiken (slitage av däck och vägbanor). Näst störst var spridningen från konstgräsplaner. Att konstgräs sprider mikroplast känns kanske oväntat. Besöker du en konstgräsplan och ser de små granulatbitarna av gummi som täcker hela planen blir nog antagandet mera rimligt. Inte minst vid en påminnelse om att dessa gummigranulat (vanligen baserade på råolja) regelbundet behöver fyllas på.

Men om konstgräs sprider mikroplast i naturen vad finns det då för problem med mikroplast? Till att börja med är mikroplast finfördelade plastpartiklar. Beroende på definition räknas mikroplast som plastbitar mindre än fem eller en millimeter. Genom dess svampliknande egenskaper binder de andra miljögifter till sig och blir än mer skadliga än de är i sig själva. På grund av sin storlek misstas de för mat och kommer då in i näringskedjan. Där sprider de höga halter av gifter till fiskar, fåglar och andra djur – likt människor. Ett generellt problem med plast är att även om det sönderdelas och blir mikroplast så bryts det inte ner som ett bananskal utan blir bara mindre.

Materialen från konstgräsplanen sprider inte bara mikroplast. De misstänks även skada hälsan för dem som arbetar med materialet och i viss mån för dem som idrottar på det. Detta beror bland annat på farliga metaller, kemikalier och partiklar som kan läcka ut från konstgräset. Se gärna mer i följande kunskapssammanställning från Arbets- och miljömedicin i Lund.

Kunskapen om att konstgräs sprider mikroplast verkar ha gått fler än mig förbi. Men mer hållbara alternativ finns lyckligtvis redan idag. På samlingssidan VA-guiden beskrivs en del konstruktiva samarbeten och på Borås arena används ett miljövänligt korkmaterial istället för gummi. Ett annat sätt att minska läckaget av mikroplast från konstgräs är filter i dräneringen till konstgräsplaner och att man kontrollerat samlar upp och renar det granulat som följer med vid snöröjning, för att sedan kunna återanvända det. På VA-guiden konstateras också att varje konstgräsplan kan behöva fyllas på med 5-10 ton nytt granulat varje år. Så förändring bara av en konstgräsplan får stor betydelse.

Vad finns då att göra åt detta? För egen del har jag genom Miljöpartiet i Vadstena lämnat in en motion om att kommunen ska inventera de konstgräsplaner som finns i kommunen. Om det inte kan säkerställas att läckage och skada på miljö och människor kan undvikas bör dessa planer ersättas med vanligt gräs eller annat hållbart material. Troligen finns konstgräsplaner också i din närhet. Påtala för dem som har ansvar för dessa att konstgräs sprider mikroplast och vilka konsekvenser detta får.