Alltsedan regeringen började tala om en flygskatt har frågan om flygets ställning debatterats flitigt. Vi själva flyger inte. Sofia har aldrig flugit (hon skriver bl.a. om detta här) och Peter flög senast 2012. Då i samband med en jobbresa till Gotland. Att flyget orsakar stor miljöpåverkan ifrågasätts knappast av någon. Inte heller ifrågasätts vår kniviga situation som mänsklighet där vi förbrukar mer resurser än vi har och påverkar vår omgivning negativt. Ändå verkar flyg – liksom vårt köttätande – vara ett slags okränkbar helig ko. Eller håller detta på att förändras?

Bland språkrådets föreslagna nyord för 2018 finns ”flygskam” med. Ett tecken i tiden onekligen och även om just skam är svårt att välkomna så behövs onekligen en förändring i vår inställning till flyg. Globalt beräknade IPCC att flygtrafiken år 2010 stod för 2,6% av alla energirelaterade koldioxidutsläpp. Men vi, i ett av världens rikaste länder, flyger mycket mer än världsgenomsnittet (där endast en liten andel av människorna någonsin flugit). Hela 17% av svenska hushålls koldioxidutsläpp beräknades år 2016 komma från flygande. Då inkluderas även de höghöjdsutsläpp som flyget (oavsett bränsleslag) orsakar på höjder över 10000 meter. Denna klimatpåverkan kommer från flygets utsläpp av kväveoxider, kondensstrimmor och flygpåverkad molnighet. Sammantaget bedöms dessa faktorer nästan fördubbla flygets klimatpåverkan.

Kanske är en böjning av våra negativa flygutsläpp trots allt på gång. Transportstyrelsen menar i alla fall att den, från första april, införda flygskatten får effekt – och minskar sin prognos till en halvering av tidigare ökningstakt. Naturligtvis behövs mer. Flyget har på ett ofattbart sätt länge undantagits från avgifter som andra trafikslag har, exempelvis moms på bränsle. Genom att en minimal flygskatt nu har införts kan denna förhoppningsvis också utökas i snabb takt. Då kan flyget konkurrera på mer likvärdiga villkor med tåget. Detta bara genom att själv bära sina miljökostnader, istället för att låta skattebetalarna subventionera dessa i form av uteblivna skatter.

I debatten om flygets framtid har många velat bevara status quo genom att hänvisa till framtida tekniska landvinningar. Genom eldrivna flygplan eller flyg som drivs av biobränsle. Kanske från skogsrester eller alger. Det är positivt och nödvändigt med tekniska framsteg inom flygindustrin som desperat behöver bättre drivmedel. Ett problem, vi varit inne på, som bränslefrågan tyvärr inte löser är utsläpp vid höghöjdsflygning. Då dessa bedöms orsaka hälften av flygets klimatpåverkan är frågan inte obetydlig. Dessutom blundas det för att tekniken ännu inte finns och/eller att tillräckligt med bränsle inte går att uppbåda, ifall dagens flygande skulle fortsätta och flyget istället drivas av något slags biobränsle.

Istället för att lägga ut rökridåer med falska löften om eventuella tekniska framsteg vore det mera ärligt att säga som det är. Dagens flygande är fullständigt ohållbart och behöver kraftigt minska. Läs gärna mer om detta i den nyligen publicerade debattartikeln från forskare på KTH och Chalmers.

Flyget kommer trots detta fortsatt att fylla en viktig funktion, i samband med bland annat katastrofhjälp och internationella toppmöten. Men med tanke på att en enda längre flygning äter upp en persons hela hållbara koldioxidutsläpp för ett år behöver flygandet vara något som görs bara när vi verkligen behöver det.