Bortom BNP

Bortom BNP

Den senaste tidens oro och förändrade vardag på grund av pågående viruspandemi väcker många tankar. Bland annat aktualiseras funderingar kring vilken form av samhälle vi egentligen vill leva i. Och hur skulle ett samhälle se ut som faktiskt befann sig inom planetens gränser? Lyckligtvis är vi inte ensamma i dessa tankebanor. Redan 2018 publicerade KTH en studie där de undersökt fyra möjliga scenarier för ett hållbart Sverige 2050. Titeln är Framtider bortom BNP-tillväxt – Slutrapport från forskningsprogrammet ’Bortom BNP-tillväxt: Scenarier för hållbart samhällsbyggande’. Forskningsprojektet har pågått under fyra år och samlat forskare från många discipliner och flera universitet. En referensgrupp med representanter från kommuner av skilda storlekar, Västra Götalands regionen, Näringsdepartementet, Naturvårdsverket med flera har funnits med. 

En utgångspunkt i studien är att nuvarande samhällssystem inte fungerar. Varken för miljön eller den sociala rättvisan. En del av problemet är ett ensidigt fokus på ständigt ökande BNP. Ett tillväxtmått som inte tar hänsyn till miljöförstöring eller orimliga arbetsvillkor. De hänvisar också till att även de mest optimistiska tillväxtprognoserna från OECD pekar på framtida lägre tillväxt än den vi uppfattat som normal sedan andra halvan av 1900-talet. Att planera för en tillvaro bortom BNP är alltså klokt av flera skäl. 

Samhället står inför en omfattande omställning om vi ska ta oss till ett säkert och rättvist handlingsutrymme inom planetens gränser. I studien har de tagit hjälp av teorierna bakom en så kallad donut-ekonomi som den brittiska ekonomen Kate Raworth lanserat. Munken illustrerar vårt utrymme där vi kan skapa en hållbar framtid. In mot munkens mitt är gränsen den sociala grund vi behöver i ett rättvist samhälle. Munkens yttre cirkel bildar ett ekologiskt tak som vi behöver hålla oss under för att inte överskrida de planetära gränserna. 

Inom det utrymme som vår friterade godsak erbjuder, målas fyra ganska olika scenarier upp. Alla innebär stora förändringar men har olika fokus. Det hoppfulla är att vi har flera möjligheter att skapa goda, rättvisa samhällen på en planet som tillåts att vara i balans. 

Först Kollaborativ ekonomi. I detta Sverige 2050 har vi genom digitaliseringen blivit mycket duktiga på att dela på de resurser som finns i omlopp. Tillgång är viktigare än ägande. Betalt arbete är ofta ersatt av obetalt och tidsbanker kan användas för att ”sätta in” och ”ta ut” arbetsinsatser. Många är prosumenter – både producenter och konsumenter. 

Andra scenariot är Lokal självförsörjning. Hållbara lösningar baserat på lokala resurser är i fokus. Export, import och konsumtion av varor har minskat kraftigt men de lokala marknaderna blomstrar. Alla medborgare som kan förväntas delta i lokala försörjningsaktiviteter; produktion av mat, underhåll av teknisk infrastruktur, vård och utbildning etcetera. Hög arbetsinsats men med stor variation under året. 

I Automation för livskvalitet har en snabb teknikutveckling gjort att robotar och digital teknik ersatt mycket arbetskraft. Detta har blivit en möjlighet till mera fritid snarare än ett hot mot våra arbeten. 10 timmars arbetsvecka är den nya normen. Tillräcklighet snarare än jakt på materiell status präglar våra liv och tid finns att umgås i stadens gröna parker och att resa långsamt. 

Avslutningsvis behandlas Cirkulär ekonomi i välfärdsstaten. Avfall existerar inte längre som begrepp utan ekonomin bygger på återanvändning och cirkulation av material. Tidsåtgången för betalt arbete är förhållandevis stor och 40-timmars arbetsvecka är normen. Arbete sker främst inom tjänstesektorn där välfärdsarbeten är störst. Men även en del inom kultur och fritidsupplevelser. 

Alla exempel skulle innebära en samhällsomvandling av historiska mått. De bygger också alla på omfördelning av resurser i form av pengar, inflytande, mark med mera. Detta för att klyftorna i samhället inte ska öka och vi ska ha en social rättvisa. För att hålla oss inom en hållbar koldioxid- och markanvändningsbudget är det bara inom lokal självförsörjning som kosten kan innehålla animalier. Övriga scenarier bygger på en helt vegansk kost. Internationellt flyg saknas i alla upplägg och övriga transporter minskar, men i olika omfattning. 

I avslutningen konstaterar forskarna. ”Dagens situation kommer inte att finnas kvar. Man kan exempelvis inte kombinera dagens utsläppsnivåer med ett stabilt framtida klimat. En framtid utan stora förändringar är därför inte möjlig.” Om vi väljer en kontrollerad övergång till ett hållbart framtida samhälle eller någon form av kollaps är upp till oss. Framtider bortom BNP-tillväxt bjuder målande och välgrundade scenarion hur vi kan leva 2050. Det är olikt dagens samhälle – på många sätt bättre. Läs och låt dig inspireras. Den knappt 50-sidiga rapporten kan enkelt laddas ner här. På samma sida finns ytterligare fördjupningsmaterial, inspirerande poddar med mera.

Comments are closed.