När det började talas om hur dyr maten blivit var vi först ganska undrande. Hade maten verkligen blivit så dyr. Nja, någon större skillnad hade vi väl inte märkt. Billig mat är något vi i vårt lilla hushåll vant oss vid sedan vi i princip bara äter växtbaserat, själva odlar en hel del och lagar vår mat med få halvfabrikat.

Efter några veckoinköp på det lokala Coop har förstås även vi förstått att priserna ökat generellt. Men billig mat handlar vi fortfarande. Produkterna som främst ökat i pris tycks sammanfalla ganska väl med sådant vi redan undviker då de har hög klimatbelastning. Kött, mejeriprodukter, importerat och växthusodlat frukt och grönt. Vi väljer konsekvent ekologiskt när det finns och fokuserar bland färskvarorna på sådant som är i säsong. Detta är ingen asketisk eller svår vardag. Däremot kan vi gång på gång påminnas om hur mycket som hänt gällande matinköp för genomsnittssvensken bara under vår livstid (två 70-talister).

För 40 år sedan, runt 1980, lade svensken 18% av sin disponibla inkomst på mat. Nu ligger vi på omkring 13%. Backar vi tillbaka till 60-talet lades istället en dubbelt så hög andel av inkomsten på mat jämfört med idag. Så mycket och hänt. Och nej. Även om prisökningarna varit betydande det senaste året har vi fortfarande historiskt billig mat.

Gällande mat sammanfaller många billiga val med lägre klimatpåverkan. Att välja växtbaserat, efter säsong och produkter som bearbetats minimalt. Det mår du själv, plånboken och planeten väl av. Vi jagar sällan extrapriser men köper gärna sådant med nedsatt pris utifrån kort datum. I princip är alltid dessa produkter minst lika goda som de med långt datum. Och köps de inte slängs de istället.

Själv är jag än så länge för feg för att dumpstra mat bland det som butikerna slänger i sina containrar. Men jag följer med intresse bland annat Andreas Jakobsson som driver sidan Dumpstringslyx. Han köper bara undantagsvis mat till sig och sin familj. Istället får han det de behöver genom överflödet på baksidan av våra livsmedelsbutiker.

För vår del anammar vi tänket att ta vara på det som annars skulle slängas bland annat genom inköp på Matsmart någon gång per kvartal. Där säljs sådant med kort datum, felmärkta produkter eller mat som av helt outgrundliga orsaker skulle brännas upp annars. Billig mat i form av pasta, bönor, krossade tomater, choklad, olivolja med mera. Perfekt att bunkra upp som en bas i skafferiet.

Billig mat blir det dessutom av att odla mycket. Sommartid slipper vi nästan att köpa grönsaker. Vi ska detta året försöka bli bättre på att lagra mer av det odlade. Men exempelvis egna torkade bönor har vi kvar lite som glömts bort att använda och torkade äpplen är det ännu gott om. I frysen har vi först den senaste veckan använt de sista egenplockade bären till frukostfilen. Angående frukostfil har vi i tidigare inlägg delat vårt recept på superenkel vegansk havrefil. Med en klick surdeg i blir den lite härligt syrlig. När du gör den själv kostar omkring 1,5 liter fil inte mer än en liter havregryn.

Utifrån vad det söks på genom Google verkar intresset för billig mat vara stort. Jämfört med antal träffar för ”klimatförändringar” har ”billig mat” 8,5 gånger fler. Jämfört med ”klimatkrisen” blir träffarna 24 gånger fler. Men det är inte heller svårt att se kopplingar mellan dessa sökord. Vi kan få billig mat som är bra för hälsan och som får dig att röra dig inom planetens gränser. Det är faktiskt lättare än vad en kan tro. Växtbaserat, i säsong, om möjligt egenodlat, egenbakat bröd, egengjord fil, skafferifyllning genom exempelvis Matsmart. Där har du några vägar till billig mat.