I samband med vår flytt från 84 till 60 kvadrat fick vi anledning att gallra en hel del bland möbler och saker. Vi bestämde oss bland annat för att inte ha kvar någon TV eller stereo. Istället ser vi DVD, SVT-play och liknande via datorn. Musiken spelar vi också genom datorn och vidare ut till en Blocketfyndad Bluetooth-högtalare. Flytten blev en förstärkande katalysator för oss att använda färre prylar längre och smartare.
Bland det vi valde att behålla var en LP-spelare som varit med länge. Den köptes redan 1984, i min barndom. Tidigare har vi haft den kopplad till vår stereo genom en slags omkopplare (stereo phono pre-amplifier). Inför flytten hade jag undersökt och förstått att det fanns en liknande omkopplare som förde in ljudet i datorn. Väl på plats i nya lägenheten var det dessvärre något som inte stämde. Skivspelaren snurrade inte runt som den skulle. Eftersom vi redan lagt ner viss möda på att få den att fungera med datorn, plus att den har ett affektions- och praktiskt värde, ville jag försöka hitta felet.
Efter en del undersökande insåg jag att drivremmen var helt torkad. Likt ett gammalt sprött gummiband. Ett par googlingar senare förstod jag att en ny rem gick att få tag på för någon hundralapp. Och den verkade dessutom rimligt lätt att få på plats. Efter en vecka var den nya remmen på plats. För att spela upp ljudet som jag ville behövdes lite e-postande med Thomann som sålde omkopplaren från LP-spelaren till datorn. Men nu fungerar den gamla LP-spelaren från 80-talet som vi vill och tillsammans med ny teknik. Den fortsätter vara en av de prylar vi använder längre och smartare.
Ibland återkommer jag till ett citat från Sven Lindqvist bok Reklamen är livsfarlig:
”Det slitna borde kallas det behovsformade, det bruksenliga. Nötningen förmänskligar föremålen. Nötningen gör dem enkelt hemliga. En ny sak är aldrig annat än en halvprodukt. Nötning är den bearbetning som fullkomnar saken. Att vi sliter på den betyder att vi investerar liv i den. Inte förrän efter denna behandling kan man nå fram till en förbundenhet med föremålet. Men då med häftig ömhet.”
Att välja ut ett mindre antal prylar men vårda dem väl och även reparera dem då det behövs. Det blir ett sätt att investera liv i de saker du omger dig med. Förvånansvärt ofta går det också att använda prylar längre ifall du testar att byta drivrem, byter mobilbatteri eller kanske bara rengör dem (både fysiskt och i datorns hårddisk).
Tack vare hjälpsamma guider på nätet och kunniga personer i diverse forum finns numera goda möjligheter att själv fixa många problem. Själv är jag inte så värst teknisk men fick mod att utifrån en tydlig instruktion på nätet justera kretskortet på en nyinköpt köksvåg som hade obehagligt höga ljudsignaler. Även att lämna in dina prylar på lagning borde vara ett självklart steg att undersöka innan du ger upp om dem.
Om du börjar använda färre prylar längre och smartare är det som så ofta en vinna vinna-situation för miljön och din plånbok. Men även självförtroendet kan få sig en boost genom att du allt oftare kan laga själv. Läs gärna mer om det i denna artikel från Camino.