Påskfjädrar

Alternativa paskfjadrarNu närmar sig påsk, en högtid de flesta inte firar lika mycket som julen, men som också har sina traditioner. Påskfjädrar är en. I vår lilla stad brukar affärsgatan pyntas med påskris och fjädrar i mängd. Visst ser det festligt ut, men det är en tradition med en del problem. Första gången det väckte större uppmärksamhet var när Kalla Fakta undersökte fjädrarnas ursprung 2009. De kunde visa att fjädrar och dun ofta plockades från levande fåglar. Som så ofta när något får stor uppmärksamhet ledde det på kort sikt till att många valde bort påskfjädrar som dekoration. Även flera butikskedjor satte stopp. När tiden går och produkten åter finns i hyllan tror många att problemet måste vara åtgärdat, men det kan precis lika gärna vara så att man faller tillbaka i gamla mönster när ett problem inte längre är på tapeten.

Flera större kedjor garanterar nu att deras påskfjädrar kommer från döda fåglar. Samtidigt nämns att fjädrarna ofta kommer från USA och sedan skickas till Kina för att tvättas och färgas. Även om det är en produkt som är lätt att transportera kan man ju tycka att det är väldigt långa sträckor för något man använder under så kort tid. Hur processen med tvättning och färgning går till och vilka kemikalier som kan tänkas användas där har jag inte hittat någon information om. När Djurens Rätt skriver om påskfjädrar är huvudpoängen att de faktiskt kommer från fåglar. Det är ett viktigt påpekande, men om det verkligen är en restprodukt från döda fåglar som ändå skulle ha slaktats kan det ur andra perspektiv ses som bättre att använda dem än att hitta på någon syntetisk variant. I sociala medier har jag sett inlägg från småskaliga uppfödare av till exempel höns som tagit vara på fjädrar från sina fåglar. De naturliga färgerna kan i dessa fall vara praktfulla nog. Men det är ju inte den sortens fjädrar man köper för en spottstyver i mataffären, eller i pysselbutiken. Precis hur produktionen har gått till verkar vara svårt att få reda på och hos mig väcker det en viss tveksamhet.

Själva har vi egentligen aldrig haft traditionen med påskris. Det har hänt att vi har tagit in kvistar, men då tyckt att de är tillräckligt vackra som de är. På vår koloni är det ludna knoppar på sälgen nu som jag klappar på varje gång vi går förbi. De behöver ingen ytterligare smyckning kan jag tycka. Men vill man dekorera och inte känner någon som får fjädrar över från en uppfödning man vet är bra, eller har kvar fjädrar från tidigare år, kan det vara värt att hitta andra sätt att dekorera påskriset. Urblåsta ägg som målats är mycket vackert att hänga i riset. Det minns jag från påskfiranden hos mormor som var så bra på att måla. Härom dagen tittade jag in på Hemslöjden i Linköping innan ett arbetspass på biblioteket. Där hade de knutit färgglatt mönstrade remsor av olika tyger kring grenarna i påskriset, vilket inspirerade mig att göra något liknande. Det gav samma festglada stämning som fjädrarna, men utan någon tveksamhet kring hur fåglarna haft det eller om onödiga kemikalier använts för att bearbeta dem. Till detta kan man använda utslitna örngott eller något annat man har liggande. Själv har jag extra mycket eftersom jag använder begagnat tyg i företaget. Vill man få ett större urval av färger kan man botanisera på till exempel Myrorna. En annan fin påskrisdekoration de hade på Hemslöjden var små tovade ägg i olika färger. Den händige kanske kan göra sådana själv, men det kan framför allt vara ett tips om att se vad de lokala hantverkare man har i sin närhet kan tänkas ha att erbjuda. Troligen kostar det mer, men kan å andra sidan bli något man känner glädje över att plocka fram många påskar framöver.

 

Comments are closed.