Vägra plast

Vägra plast

Innan Peter och jag träffades var jag ganska konsekvent i att vägra plast. Jag hade t ex diskborste av trä och använde aldrig plastfolie. Alla bunkar att blanda och vispa i var av metall och matrester frös jag in i glasburkar (fungerar utmärkt bara man inte fyller dem helt om man fryser något flytande). Att det var detaljer av plast på vissa köksapparater var svårt att komma ifrån och plastpåsar var jag kanske inte ens så duktig på att undvika, men ändå. Från början var detta ett estetiskt ställningstagande.

När Peter och jag flyttade ihop blev det en del kompromisser, men nu närmar vi oss tillsammans detta med att vägra plast från ett delvis annat håll. Jag tycker fortfarande att plast oftast är fult, men det har blivit ett viktigare skäl att det är dåligt för miljön. Plast görs av råolja som är en ändlig resurs och det tar mycket lång tid att bryta ned i naturen, om det över huvudtaget sker. Det handlar i vilket fall om så långa tidsrymder att ingen plast som tillverkats har hunnit brytas ned. Ibland ser man efter en tid inte några rester, men plasten har då visat sig finnas kvar sönderdelad i små partiklar. Dessa absorberar dessutom andra miljögifter och för med sig det till djur som äter av det som växer på platsen. I förlängningen kan det även hamna i maten vi själva äter. Ofattbart stora mängder plastavfall har också hamnat i havet där det gör mycket stor skada. Vidare läsning finns t ex här och här.

Några saker att tänka på kan vara dessa:

Plastfolie är inte en så nödvändig produkt som man kan uppleva det som när man vant sig vid att använda det. Man kan använda burkar med lock, eller t ex lägga lagom stora fat på skålar. Många täcker också slentrianmässigt över allt man ställer i kylen. Fundera över om det behövs.

Små plastpåsar lyckas inte heller vi alltid hitta alternativ till, men tänker man efter kan det gå oftare än man tror. Relativt nyligen köpte vi t ex en ostkupa (i glas och trä) på second hand och kunde därmed sluta använda plastpåsar till att förvara osten. Det finns metallburkar att ta med smörgåsar i och frukt kan ofta funka att vira in i en näsduk eller bakduk om man ska packa ned den. I mataffären behöver frukt och grönsaker väldigt sällan en egen påse, så varför ta en?

Gör det till en vana att ha med tygpåse när du handlar. En sådan här har jag alltid i handväskan (säljs även i designerns egen butik i Gamla Linköping). Eftersom det knappast går att undvika plast som soppåse köper jag påse att bära hem mat i ibland, men det går inte åt så många när man källsorterar sina sopor. Intressant är att det faktiskt införts förbud mot plastpåsar i mataffärer i flera länder och städer t ex Los Angeles. Jag är tyvärr dålig på att säga till att jag inte behöver påse i butiker där expediten stoppar ned varorna, men det ska jag försöka bli bättre på. Peter har kommit längre på den punkten.

Gjutjärnspanna är mycket bättre än teflon där beläggningen består av plasten Polytetrafluoreten. Sköter man en gjutjärnspanna rätt håller den hur länge som helst. Det finns då heller ingen anledning att använda stekspade i plast bara för att undvika att repa ytan.

Välj produkter och förpackningar som innehåller så lite plast som möjligt. Tyvärr är det plastdetaljer på nästan alla köksapparater och det är ofta de som går sönder först. Att man har börjat sätta skruvlock i plast på t ex mjölkförpackningar är ytterst märkligt – förpackningar som fungerade utmärkt utan plastkork tidigare. Mejla gärna till företagen och ifrågasätt detta. Finns en likvärdig produkt utan plastlock – välj den.

Sedan är det svårt att helt undvika plastförpackningar och vi har kvar en del saker av plast. Här är jag lite kluven. Min instinkt är att lämna till återvinningen direkt för att jag inte gillar materialet och vill vägra plast. Men för miljön är det bättre att själv återanvända det som går. En tom glassbytta går t ex bra att frysa något annat i. Det är däremot i de allra flesta fall helt onödigt att köpa speciella plastbyttor att frysa i. Vi diskar och återanvänder också plastpåsar om det inte varit något alltför kladdigt i dem.

Vad som borde vara självklart är att aldrig slänga plast (eller annat skräp som inte bryts ned snabbt) utomhus. Är soptunnan där du befinner dig full – ta med hem. Bäst är förstås att lämna till återvinning.

Comments are closed.